UPPGIFTER: Internt kaos i partiet – Flera avhoppare

2022 04 05

Flera högt uppsatta profiler inom Centerpartiet larmar om stora interna problem.

Kaoset har lett till att flera medarbetare, som har högt uppsatta positioner i partiet, har slutat, sjukskrivit sig, eller förgäves larmat om den bristfälliga arbetssituationen till partiledningen, rapporterar Aftonbladet.

15 personer har slutat

Med bara några månader kvar till valet har en mängd profilerade personer valt att hoppa av sina uppdrag i Centerpartiet. Sedan i höstas har 15 personer valt att sluta och flera har sjukskrivit sig på grund av orsaker som är kopplade till en dålig arbetsmiljö, hävdar tidningen.

Bland de som av olika anledningar lämnat skutan återfinns partiledaren Annie Lööfs stabschef, flera pressekreterare och politiskt sakkunniga, uppger Aftonbladet som hävdar att en del av dessa, dock inte stabschefen, kan kopplas till missnöje.

Värsta arbetsplatsen jag varit på

Tidningen har pratat med flera av personerna som har valt att lämna partiet.

– Det är den värsta arbetsplats jag någonsin varit på i hela mitt liv, säger en av dem.

En avhoppare kallar situationen för ”extrem” och en annan konstaterar att det ”verkligen inte är en professionell organisation”.

Tre punkter

Kritiken utgår huvudsakligen från tre punkter. Partiet är toppstyrt, arbetsförhållandena är dåliga och att Centerpartiets mittenstrategi har kört fast.

En tidigare medarbetare bekräftar bilden av den dåliga arbetsmiljön och räknar upp flera namn inom partiet som gått in i väggen. Trots detta har partiledningen inte agerat, bekräftar flera personer, enligt Aftonbladet.

Toppstyrt

En stor del av kritiken riktas även mot att ledningen i Centerpartiet styr med en järnhand.

– Det är toppstyrt. Beslut fattas av ett fåtal personer, tre-fyra stycken. Det är partiledaren, partisekreteraren och någon mer som råkar vara närmast för tillfället, säger en källa.

Mittenstrategin kritiseras

Avslutningsvis anser många kritiker att partiet låst fast sig vid sin mittenstrategi. Flera personer, inklusive medarbetare som fortfarande jobbar för C, konstaterar att det finns en känsla hos många att partiet ”kört fast” och att det inte finns någon vilja, eller en plan för hur partiet ska öka i opinionen, uppger Aftonbladet.

Tog över 2011

Annie Lööf är från Maramö i Värnamo och tog över som Centerns partiledare år 2011 då Maud Olofssons slutade. Under småländska Annie Lööfs ledning har Centern vuxit och fick sitt högsta valresultat på 30 år i valet 2018 när Centern fick 8,61 procent och blev Sveriges fjärde största parti.

Centern lyckades också mycket väl i de efterföljande regeringsförhandlingarna och erhöll en vågmästarposition. Hösten 2021 lämnade partiet det nära samarbetet med Socialdemokraterna och röstade även nej till S-budgeten.

Foto: Centerpartiet 

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen