UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2025 04 21

Det hävdar EU-forskare om möjligheten för Kanada, världens näst största land till ytan, att gå med i EU.

– Kanada skulle verkligen kvalificera sig, säger exempelvis Frank Schimmelfennig, professor i europeisk politik vid ETH Zürich, till Politico och tillägger:

– Eftersom man på väldigt många sätt förmodligen är närmare europeiska värderingar, institutioner och politik än många av de nuvarande kandidatländerna.

Väldigt svårt

Frågan om ett kanadensiskt medlemskap i EU har väckts efter att 44 procent av landets invånare uppgett att man stöttar idén, enligt en färsk undersökning.

Det kan jämföras med 34 procent som avfärdar förslaget, enligt Politico.

Paula Pinho, chefstalesperson för EU-kommissionen, “hedras av siffrorna”, men tycks bekräfta att enbart europeiska länder kan ansöka om medlemskap i unionen.

Men.

Enligt flera experter är det alltså inte omöjligt.

Trots att Kanada ligger över 6 000 kilometer från Europa och på andra sidan Atlanten förenas de båda aktörerna av flera gemensamma intressen, inte minst ideologiskt och ekonomiskt.

"Staten inte definierad"

Pinho hänvisar till en formulering i artikel 49 om att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”. 

Frågan ställs nu om det finns något utöver geografi som gör att ett land kan kvalificera sig.

– Att vara europé är mer av ett sinnestillstånd, säger Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, till den amerikanska tidningen.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten.

Hon syftar på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

"Ekonomiskt destruktivt"

Andra EU-forskare grusar eventuella förhoppningar om ett kanadensiskt inträde i EU.

– Det skulle vara extremt svårt att hävda att Kanada är ett europeiskt land, säger Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform.

Även “praktisk ekonomi” skulle bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, säger Bond.

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen

Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen