13 mars 2026

UPPGIFTER: JD Vance har gått emot Trump

2026 03 13

Vicepresident JD Vance uppges ha gjort motstånd mot sin högste chef Donald Trump.

För knappt två veckor sedan inledde USA tillsammans med Israel ett omfattande militärt angrepp mot Iran.

Det var mot JD Vance vilja, erfar högt uppsatta tjänstemän inom Vita huset till Politico.

Vicepresidenten, som själv stred i Irakkriget, ska på ett uppenbart sätt ha satt sig emot Trumps planer på att intervenera i Iran.

– Tjänstemän i Vita huset avslöjade att vicepresidenten gjorde sitt motstånd tydligt i förberedelserna, uppger den amerikanska tidningen.

Försvunnen

JD Vance har vid offentliga framträdanden stöttat Trumps intervention i Iran.

Men inför attackerna ska Vance ha varit “skeptisk” och “enbart emot” kriget. Vicepresidenten har den senaste tiden även kritiserats för att ha hållit sig borta från rampljuset.

En frånvaro som både republikaner och media menar beror på hans motstånd till amerikanska krig utomlands.

– Han har varit påfallande frånvarande offentligt, troligen för att han är mycket obekväm med detta krig, säger den norske statsvetaren och USA-kännaren Hilmar Mjelde, till Dagbladet.

Trump: "Han var mindre entusiastisk"

Det är inte första gången som det rapporteras att Vance har en annan åsikt än Trump. När USA bombade Huthierna i Jemen förra året uttryckte vicepresidenten sitt motstånd i den chattgrupp som senare avslöjades av en amerikansk journalist.

I veckan kommenterade Donald Trump uppgifterna om en spricka i Vita huset till följd av kriget mot Iran.

– Vance var, skulle jag säga, filosofiskt lite annorlunda än jag. Jag tror att han kanske var mindre entusiastisk över att köra, men han var fortfarande ganska entusiastisk, sade presidenten på en pressträff.

LÄS MER: Franska soldater attackerade

"Missriktat"

Även Vita husets talesperson Anna Kelly har bemött uppgifterna. Hon säger att “försöken att driva in en kil mellan president Trump och vicepresident Vance är helt missriktade”.

– Presidenten lyssnar på en mängd åsikter från sitt begåvade nationella säkerhetsteam och fattar slutligen beslut baserade på vad som är bäst för vårt land och vår nationella säkerhet. Vicepresident Vance är en enorm tillgång för presidenten och hela administrationen, säger Anna Kelly enligt Politico.

LÄS MER: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen


8 jan 2026

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen