UPPGIFTER: Katastrofala nyheter för Putin

2022 10 11

Ryssland verkar ha slut på vapen och ammunition efter de kraftfulla angreppen mot Ukraina igår.

Det hävdar Jeremy Fleming, chefen för Storbritanniens underrättelsetjänst, till BBC.

Enligt underrättelsechefen tyder även Vladimir Putins order om mobilisering på att landet har stor brist på soldater.

– De börjar verkligen få slut på vänner, säger Jeremy Fleming.

"Desperation på många nivåer"

Fleming hävdare vidare att ledningen i Ryssland är mycket oroliga över de militära bakslagen och beskriver landets befälhavare som “desperata”.

– Vi kan se den desperationen på många nivåer i det ryska samhället och inuti den ryska militärmaskinen. Det innebär verkligen inte självbelåtenhet, säger underrättelsechefen till BBC.

Ansträngt läge

Dessvärre tyder måndagens attacker på att fortfarande finns kapabla resurser inom Ryssland för att fortsätta den militära “specialoperationen”.

Trots en stor vapenarsenal i Ryssland och expertis inom det militära konstaterar dock Fleming att det ryska läget i Ukraina är mycket ansträngt.

Missanpassade robotar

Michael Clarke, försvarsanalytiker på Sky News, är av liknande uppfattning.

– Vi har sett sjömålsrobotar som träffat byggnader. Vi har sett luftvärnsrobotar, som ska användas mot stridsflyg, användas mot markmål, säger han enligt kanalen.

Analytikern menar att ovanstående är tydliga tecken på att Rysslands vapenlager börjar sina.

Enligt Michael Clarke är den troliga förklaringen till bristen att landet, mycket tack vare omvärldens sanktioner, tycks ha fått slut på nödvändiga komponenter till robotarna.

Omfattande attacker

Under gårdagen attackerades flera ukrainska städer av omfattande ryska attacker.

Enligt Putin var det en hämndaktion efter att bron som förbinder Krimhalvön med Ryssland sprängts i helgen.

Bland annat träffades huvudstaden Kyiv av fyra missilattacker, för första gången på flera månader.

Skyller lekplatsattack på Ukraina

En lekplats i staden var en av platserna som attackerades.

Någonting som i Ryssland skylls på Ukraina.

– Hur förklarar rysk statlig tv robotattacken mot en lekplats i Kyiv? I går kväll gjorde de det osannolika påståendet att attackerna mot bostadsområden (till skillnad från de mot Ukrainas energiinfrastruktur) orsakades av Ukrainas egna luftförsvarssystem, meddelar BBC-journalisten Francis Scarr på Twitter.

LÄS MER: Uppgifter: Ryska desperationen – tvingas bygga vapen av vitvaror

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen