UPPGIFTER: Katastrofala nyheter för Putin

2022 10 11

Ryssland verkar ha slut på vapen och ammunition efter de kraftfulla angreppen mot Ukraina igår.

Det hävdar Jeremy Fleming, chefen för Storbritanniens underrättelsetjänst, till BBC.

Enligt underrättelsechefen tyder även Vladimir Putins order om mobilisering på att landet har stor brist på soldater.

– De börjar verkligen få slut på vänner, säger Jeremy Fleming.

"Desperation på många nivåer"

Fleming hävdare vidare att ledningen i Ryssland är mycket oroliga över de militära bakslagen och beskriver landets befälhavare som “desperata”.

– Vi kan se den desperationen på många nivåer i det ryska samhället och inuti den ryska militärmaskinen. Det innebär verkligen inte självbelåtenhet, säger underrättelsechefen till BBC.

Ansträngt läge

Dessvärre tyder måndagens attacker på att fortfarande finns kapabla resurser inom Ryssland för att fortsätta den militära “specialoperationen”.

Trots en stor vapenarsenal i Ryssland och expertis inom det militära konstaterar dock Fleming att det ryska läget i Ukraina är mycket ansträngt.

Missanpassade robotar

Michael Clarke, försvarsanalytiker på Sky News, är av liknande uppfattning.

– Vi har sett sjömålsrobotar som träffat byggnader. Vi har sett luftvärnsrobotar, som ska användas mot stridsflyg, användas mot markmål, säger han enligt kanalen.

Analytikern menar att ovanstående är tydliga tecken på att Rysslands vapenlager börjar sina.

Enligt Michael Clarke är den troliga förklaringen till bristen att landet, mycket tack vare omvärldens sanktioner, tycks ha fått slut på nödvändiga komponenter till robotarna.

Omfattande attacker

Under gårdagen attackerades flera ukrainska städer av omfattande ryska attacker.

Enligt Putin var det en hämndaktion efter att bron som förbinder Krimhalvön med Ryssland sprängts i helgen.

Bland annat träffades huvudstaden Kyiv av fyra missilattacker, för första gången på flera månader.

Skyller lekplatsattack på Ukraina

En lekplats i staden var en av platserna som attackerades.

Någonting som i Ryssland skylls på Ukraina.

– Hur förklarar rysk statlig tv robotattacken mot en lekplats i Kyiv? I går kväll gjorde de det osannolika påståendet att attackerna mot bostadsområden (till skillnad från de mot Ukrainas energiinfrastruktur) orsakades av Ukrainas egna luftförsvarssystem, meddelar BBC-journalisten Francis Scarr på Twitter.

LÄS MER: Uppgifter: Ryska desperationen – tvingas bygga vapen av vitvaror

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen