UPPGIFTER: Katastrofala nyheter för Putin

2022 10 11

Ryssland verkar ha slut på vapen och ammunition efter de kraftfulla angreppen mot Ukraina igår.

Det hävdar Jeremy Fleming, chefen för Storbritanniens underrättelsetjänst, till BBC.

Enligt underrättelsechefen tyder även Vladimir Putins order om mobilisering på att landet har stor brist på soldater.

– De börjar verkligen få slut på vänner, säger Jeremy Fleming.

"Desperation på många nivåer"

Fleming hävdare vidare att ledningen i Ryssland är mycket oroliga över de militära bakslagen och beskriver landets befälhavare som “desperata”.

– Vi kan se den desperationen på många nivåer i det ryska samhället och inuti den ryska militärmaskinen. Det innebär verkligen inte självbelåtenhet, säger underrättelsechefen till BBC.

Ansträngt läge

Dessvärre tyder måndagens attacker på att fortfarande finns kapabla resurser inom Ryssland för att fortsätta den militära “specialoperationen”.

Trots en stor vapenarsenal i Ryssland och expertis inom det militära konstaterar dock Fleming att det ryska läget i Ukraina är mycket ansträngt.

Missanpassade robotar

Michael Clarke, försvarsanalytiker på Sky News, är av liknande uppfattning.

– Vi har sett sjömålsrobotar som träffat byggnader. Vi har sett luftvärnsrobotar, som ska användas mot stridsflyg, användas mot markmål, säger han enligt kanalen.

Analytikern menar att ovanstående är tydliga tecken på att Rysslands vapenlager börjar sina.

Enligt Michael Clarke är den troliga förklaringen till bristen att landet, mycket tack vare omvärldens sanktioner, tycks ha fått slut på nödvändiga komponenter till robotarna.

Omfattande attacker

Under gårdagen attackerades flera ukrainska städer av omfattande ryska attacker.

Enligt Putin var det en hämndaktion efter att bron som förbinder Krimhalvön med Ryssland sprängts i helgen.

Bland annat träffades huvudstaden Kyiv av fyra missilattacker, för första gången på flera månader.

Skyller lekplatsattack på Ukraina

En lekplats i staden var en av platserna som attackerades.

Någonting som i Ryssland skylls på Ukraina.

– Hur förklarar rysk statlig tv robotattacken mot en lekplats i Kyiv? I går kväll gjorde de det osannolika påståendet att attackerna mot bostadsområden (till skillnad från de mot Ukrainas energiinfrastruktur) orsakades av Ukrainas egna luftförsvarssystem, meddelar BBC-journalisten Francis Scarr på Twitter.

LÄS MER: Uppgifter: Ryska desperationen – tvingas bygga vapen av vitvaror

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen