UPPGIFTER: Katastrofala nyheter för Putin

2022 10 11

Ryssland verkar ha slut på vapen och ammunition efter de kraftfulla angreppen mot Ukraina igår.

Det hävdar Jeremy Fleming, chefen för Storbritanniens underrättelsetjänst, till BBC.

Enligt underrättelsechefen tyder även Vladimir Putins order om mobilisering på att landet har stor brist på soldater.

– De börjar verkligen få slut på vänner, säger Jeremy Fleming.

"Desperation på många nivåer"

Fleming hävdare vidare att ledningen i Ryssland är mycket oroliga över de militära bakslagen och beskriver landets befälhavare som “desperata”.

– Vi kan se den desperationen på många nivåer i det ryska samhället och inuti den ryska militärmaskinen. Det innebär verkligen inte självbelåtenhet, säger underrättelsechefen till BBC.

Ansträngt läge

Dessvärre tyder måndagens attacker på att fortfarande finns kapabla resurser inom Ryssland för att fortsätta den militära “specialoperationen”.

Trots en stor vapenarsenal i Ryssland och expertis inom det militära konstaterar dock Fleming att det ryska läget i Ukraina är mycket ansträngt.

Missanpassade robotar

Michael Clarke, försvarsanalytiker på Sky News, är av liknande uppfattning.

– Vi har sett sjömålsrobotar som träffat byggnader. Vi har sett luftvärnsrobotar, som ska användas mot stridsflyg, användas mot markmål, säger han enligt kanalen.

Analytikern menar att ovanstående är tydliga tecken på att Rysslands vapenlager börjar sina.

Enligt Michael Clarke är den troliga förklaringen till bristen att landet, mycket tack vare omvärldens sanktioner, tycks ha fått slut på nödvändiga komponenter till robotarna.

Omfattande attacker

Under gårdagen attackerades flera ukrainska städer av omfattande ryska attacker.

Enligt Putin var det en hämndaktion efter att bron som förbinder Krimhalvön med Ryssland sprängts i helgen.

Bland annat träffades huvudstaden Kyiv av fyra missilattacker, för första gången på flera månader.

Skyller lekplatsattack på Ukraina

En lekplats i staden var en av platserna som attackerades.

Någonting som i Ryssland skylls på Ukraina.

– Hur förklarar rysk statlig tv robotattacken mot en lekplats i Kyiv? I går kväll gjorde de det osannolika påståendet att attackerna mot bostadsområden (till skillnad från de mot Ukrainas energiinfrastruktur) orsakades av Ukrainas egna luftförsvarssystem, meddelar BBC-journalisten Francis Scarr på Twitter.

LÄS MER: Uppgifter: Ryska desperationen – tvingas bygga vapen av vitvaror

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen