UPPGIFTER: Kina har avfyrat robot – landat nära USA

2024 09 25

Kina har avfyrat en interkontinental ballistisk robot.

Det uppger landet militär, Folkets befrielsearmé (FBA), i ett uttalande.

Enligt FBA rör det sig om en testskjutning i Stilla havet.

En interkontinental ballistisk robot är en robot med en räckvidd på över 5 500 kilometer. Robotarna är försedda med en eller flera stridsspetsar och kan bestyckas med kärnvapen.

Uppgifter: Landat nära USA

Vid 16-tiden kommer nya uppgifter om testskjutningen.

Enligt den japanska nyhetsbyrån 47News har roboten slagit ner i närheten av amerikanskt territorium, söder om delstaten Hawaii.

– En interkontinental ballistisk robot som avfyrades av den kinesiska militären den 25 september har landat söder om Hawaii i USA, rapporterar nyhetsbyrån med hänvisning till militära källor.

Det råder oklara omständigheter kring händelsen.

Varken Kinas eller USA:s försvarsdepartement har kommenterat robotens nedslagspunkt.

Sällsynt test

Det är mycket ovanligt att Kina provskjuter ballistiska robotar i Stilla havs-regionen.

Senaste gången den kinesiska militären genomförde ett liknande test var i maj 1980, rapporterar ABC News.

– Kina testskjuter vanligtvis ballistiska robotar mot sina västra ökenområden från sin östkust, säger James Acton, chef vid organisationen Carnegie Endowment for International Peace, till nyhetskanalen.

Enligt Acton är provskjutningen troligtvis ett svar på tester som USA gör från sin flotta i Stilla havet.

– Men det måste anses vara av stor betydelse, eftersom det inte skett på 44 år. Det är Kinas sätt att säga till oss: ”Vi skäms inte för att vi har kärnvapen och vi kommer att agera som den kärnvapenmakt vi är”.

Jeffrey Lewis är militärexpert vid James Martin Center for Nonproliferation Studies vid Middlebury Institute of International Studies. Han anser att den kinesiska provskjutningen handlar om en kapprustning mellan diktaturen och USA.

– Vi går in i en ny tid. Vi går in i en tid där USA och Kina är uppslukade av vad som känns som en kapprustning, säger Lewis till ABC News.

Mitt under säkerhetsmöte

Händelsen inträffar mitt under FN:s säkerhetsråds pågående möte i New York, USA.

Kina är en av fem permanenta medlemmar i rådet tillsammans med USA, Storbritannien, Ryssland och Frankrike. Samtliga permanenta medlemsländer har vetorätt.

Foto: U.S. Navy Photo by Mass Communication Specialist 2nd Class Thomas Gooley

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen