UPPGIFTER: Kina har avfyrat robot – landat nära USA

2024 09 25

Kina har avfyrat en interkontinental ballistisk robot.

Det uppger landet militär, Folkets befrielsearmé (FBA), i ett uttalande.

Enligt FBA rör det sig om en testskjutning i Stilla havet.

En interkontinental ballistisk robot är en robot med en räckvidd på över 5 500 kilometer. Robotarna är försedda med en eller flera stridsspetsar och kan bestyckas med kärnvapen.

Uppgifter: Landat nära USA

Vid 16-tiden kommer nya uppgifter om testskjutningen.

Enligt den japanska nyhetsbyrån 47News har roboten slagit ner i närheten av amerikanskt territorium, söder om delstaten Hawaii.

– En interkontinental ballistisk robot som avfyrades av den kinesiska militären den 25 september har landat söder om Hawaii i USA, rapporterar nyhetsbyrån med hänvisning till militära källor.

Det råder oklara omständigheter kring händelsen.

Varken Kinas eller USA:s försvarsdepartement har kommenterat robotens nedslagspunkt.

Sällsynt test

Det är mycket ovanligt att Kina provskjuter ballistiska robotar i Stilla havs-regionen.

Senaste gången den kinesiska militären genomförde ett liknande test var i maj 1980, rapporterar ABC News.

– Kina testskjuter vanligtvis ballistiska robotar mot sina västra ökenområden från sin östkust, säger James Acton, chef vid organisationen Carnegie Endowment for International Peace, till nyhetskanalen.

Enligt Acton är provskjutningen troligtvis ett svar på tester som USA gör från sin flotta i Stilla havet.

– Men det måste anses vara av stor betydelse, eftersom det inte skett på 44 år. Det är Kinas sätt att säga till oss: ”Vi skäms inte för att vi har kärnvapen och vi kommer att agera som den kärnvapenmakt vi är”.

Jeffrey Lewis är militärexpert vid James Martin Center for Nonproliferation Studies vid Middlebury Institute of International Studies. Han anser att den kinesiska provskjutningen handlar om en kapprustning mellan diktaturen och USA.

– Vi går in i en ny tid. Vi går in i en tid där USA och Kina är uppslukade av vad som känns som en kapprustning, säger Lewis till ABC News.

Mitt under säkerhetsmöte

Händelsen inträffar mitt under FN:s säkerhetsråds pågående möte i New York, USA.

Kina är en av fem permanenta medlemmar i rådet tillsammans med USA, Storbritannien, Ryssland och Frankrike. Samtliga permanenta medlemsländer har vetorätt.

Foto: U.S. Navy Photo by Mass Communication Specialist 2nd Class Thomas Gooley

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen