UPPGIFTER: Kina har avfyrat robot – landat nära USA

2024 09 25

Kina har avfyrat en interkontinental ballistisk robot.

Det uppger landet militär, Folkets befrielsearmé (FBA), i ett uttalande.

Enligt FBA rör det sig om en testskjutning i Stilla havet.

En interkontinental ballistisk robot är en robot med en räckvidd på över 5 500 kilometer. Robotarna är försedda med en eller flera stridsspetsar och kan bestyckas med kärnvapen.

Uppgifter: Landat nära USA

Vid 16-tiden kommer nya uppgifter om testskjutningen.

Enligt den japanska nyhetsbyrån 47News har roboten slagit ner i närheten av amerikanskt territorium, söder om delstaten Hawaii.

– En interkontinental ballistisk robot som avfyrades av den kinesiska militären den 25 september har landat söder om Hawaii i USA, rapporterar nyhetsbyrån med hänvisning till militära källor.

Det råder oklara omständigheter kring händelsen.

Varken Kinas eller USA:s försvarsdepartement har kommenterat robotens nedslagspunkt.

Sällsynt test

Det är mycket ovanligt att Kina provskjuter ballistiska robotar i Stilla havs-regionen.

Senaste gången den kinesiska militären genomförde ett liknande test var i maj 1980, rapporterar ABC News.

– Kina testskjuter vanligtvis ballistiska robotar mot sina västra ökenområden från sin östkust, säger James Acton, chef vid organisationen Carnegie Endowment for International Peace, till nyhetskanalen.

Enligt Acton är provskjutningen troligtvis ett svar på tester som USA gör från sin flotta i Stilla havet.

– Men det måste anses vara av stor betydelse, eftersom det inte skett på 44 år. Det är Kinas sätt att säga till oss: ”Vi skäms inte för att vi har kärnvapen och vi kommer att agera som den kärnvapenmakt vi är”.

Jeffrey Lewis är militärexpert vid James Martin Center for Nonproliferation Studies vid Middlebury Institute of International Studies. Han anser att den kinesiska provskjutningen handlar om en kapprustning mellan diktaturen och USA.

– Vi går in i en ny tid. Vi går in i en tid där USA och Kina är uppslukade av vad som känns som en kapprustning, säger Lewis till ABC News.

Mitt under säkerhetsmöte

Händelsen inträffar mitt under FN:s säkerhetsråds pågående möte i New York, USA.

Kina är en av fem permanenta medlemmar i rådet tillsammans med USA, Storbritannien, Ryssland och Frankrike. Samtliga permanenta medlemsländer har vetorätt.

Foto: U.S. Navy Photo by Mass Communication Specialist 2nd Class Thomas Gooley

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen