UPPGIFTER: Kina vill slå till mot väst – avslöjas av dokument

2025 01 13

Dokument uppges visa hur Kina vill slå till mot väst.

Relationen mellan Kina och Ryssland å ena sida, och västvärlden å andra sidan, har länge varit spänd.

Kina och Ryssland har bland annat anklagats för att ligga bakom flera sabotage mot undervattenskablar i Östersjön.

Nu visar dokument att Kina har stora ambitioner när det gäller just att skära av undervattenskablar, rapporterar Newsweek.

Dokument avslöjar

Kina tar frågan på så stort allvar att man har ansökt om patent för tekniker för att skära av undervattenskablar på ett så effektivt sätt som möjligt, enligt tidningen.

Det visar patentansökningar skrivna på kinesiska som tidningen har tagit del av. 

Ingenjörer i Kina har uppfunnit tekniska lösningar för att göra det lättare att skära av undervattenskablar och vara säker på att man har uppnått resultat.

Även om detta inte bevisar att Kina ligger bakom några sabotage, är det ett tydligt tecken på att Kina är engagerade i frågan, enligt tidningen.

Har gjort ansökningar

Kablar har inte bara skadats i Östersjön och utanför Norge.

Även runt omkring Taiwan har det skett kabelbrott. Kina har en mycket spänd relation till just Taiwan.

I samband med olika kabelbrott har också kinesiska och ryska fartyg identifierats när de har korsat platserna för skadan. Det har lett till starka misstankar, och från kinesiskt håll har man ibland ursäktat sig med att det har handlat om en olyckshändelse.

Men ansökningar om patent visar alltså att Kina medvetet utvecklar tekniker för att kunna kapa undervattenskablar.

2020 ansökte ingenjörer vid Lishui-universitetet om patent för en teknisk lösning för att kunna skära av kablar. Universitetet ligger i Zhejiang-provinsen, mitt emot Taiwan.

– Med utvecklingen av vetenskap och teknik läggs fler och fler undervattenskablar och kommunikationskablar på havsbotten i alla delar av världen och kablarna måste skäras av i vissa nödsituationer, uppgav forskarna, enligt tidningen.

Skyller på illegala kablar

Från kinesiskt håll hävdar man att det finns ett behov av att skära av illegala kablar utanför Kina, och att det är därför man satsar så mycket på att ta fram tekniska lösningar.

En norsk expert på undervattenskablar, som kräver att få vara anonym, säger dock till tidningen att det resonemanget är absurt. Framför allt eftersom den metod som används även riskerar att skada andra, lagliga kablar i närheten.

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen