UPPGIFTER: Kina vill slå till mot väst – avslöjas av dokument

2025 01 13

Dokument uppges visa hur Kina vill slå till mot väst.

Relationen mellan Kina och Ryssland å ena sida, och västvärlden å andra sidan, har länge varit spänd.

Kina och Ryssland har bland annat anklagats för att ligga bakom flera sabotage mot undervattenskablar i Östersjön.

Nu visar dokument att Kina har stora ambitioner när det gäller just att skära av undervattenskablar, rapporterar Newsweek.

Dokument avslöjar

Kina tar frågan på så stort allvar att man har ansökt om patent för tekniker för att skära av undervattenskablar på ett så effektivt sätt som möjligt, enligt tidningen.

Det visar patentansökningar skrivna på kinesiska som tidningen har tagit del av. 

Ingenjörer i Kina har uppfunnit tekniska lösningar för att göra det lättare att skära av undervattenskablar och vara säker på att man har uppnått resultat.

Även om detta inte bevisar att Kina ligger bakom några sabotage, är det ett tydligt tecken på att Kina är engagerade i frågan, enligt tidningen.

Har gjort ansökningar

Kablar har inte bara skadats i Östersjön och utanför Norge.

Även runt omkring Taiwan har det skett kabelbrott. Kina har en mycket spänd relation till just Taiwan.

I samband med olika kabelbrott har också kinesiska och ryska fartyg identifierats när de har korsat platserna för skadan. Det har lett till starka misstankar, och från kinesiskt håll har man ibland ursäktat sig med att det har handlat om en olyckshändelse.

Men ansökningar om patent visar alltså att Kina medvetet utvecklar tekniker för att kunna kapa undervattenskablar.

2020 ansökte ingenjörer vid Lishui-universitetet om patent för en teknisk lösning för att kunna skära av kablar. Universitetet ligger i Zhejiang-provinsen, mitt emot Taiwan.

– Med utvecklingen av vetenskap och teknik läggs fler och fler undervattenskablar och kommunikationskablar på havsbotten i alla delar av världen och kablarna måste skäras av i vissa nödsituationer, uppgav forskarna, enligt tidningen.

Skyller på illegala kablar

Från kinesiskt håll hävdar man att det finns ett behov av att skära av illegala kablar utanför Kina, och att det är därför man satsar så mycket på att ta fram tekniska lösningar.

En norsk expert på undervattenskablar, som kräver att få vara anonym, säger dock till tidningen att det resonemanget är absurt. Framför allt eftersom den metod som används även riskerar att skada andra, lagliga kablar i närheten.

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen