UPPGIFTER: Kina vill slå till mot väst – avslöjas av dokument

2025 01 13

Dokument uppges visa hur Kina vill slå till mot väst.

Relationen mellan Kina och Ryssland å ena sida, och västvärlden å andra sidan, har länge varit spänd.

Kina och Ryssland har bland annat anklagats för att ligga bakom flera sabotage mot undervattenskablar i Östersjön.

Nu visar dokument att Kina har stora ambitioner när det gäller just att skära av undervattenskablar, rapporterar Newsweek.

Dokument avslöjar

Kina tar frågan på så stort allvar att man har ansökt om patent för tekniker för att skära av undervattenskablar på ett så effektivt sätt som möjligt, enligt tidningen.

Det visar patentansökningar skrivna på kinesiska som tidningen har tagit del av. 

Ingenjörer i Kina har uppfunnit tekniska lösningar för att göra det lättare att skära av undervattenskablar och vara säker på att man har uppnått resultat.

Även om detta inte bevisar att Kina ligger bakom några sabotage, är det ett tydligt tecken på att Kina är engagerade i frågan, enligt tidningen.

Har gjort ansökningar

Kablar har inte bara skadats i Östersjön och utanför Norge.

Även runt omkring Taiwan har det skett kabelbrott. Kina har en mycket spänd relation till just Taiwan.

I samband med olika kabelbrott har också kinesiska och ryska fartyg identifierats när de har korsat platserna för skadan. Det har lett till starka misstankar, och från kinesiskt håll har man ibland ursäktat sig med att det har handlat om en olyckshändelse.

Men ansökningar om patent visar alltså att Kina medvetet utvecklar tekniker för att kunna kapa undervattenskablar.

2020 ansökte ingenjörer vid Lishui-universitetet om patent för en teknisk lösning för att kunna skära av kablar. Universitetet ligger i Zhejiang-provinsen, mitt emot Taiwan.

– Med utvecklingen av vetenskap och teknik läggs fler och fler undervattenskablar och kommunikationskablar på havsbotten i alla delar av världen och kablarna måste skäras av i vissa nödsituationer, uppgav forskarna, enligt tidningen.

Skyller på illegala kablar

Från kinesiskt håll hävdar man att det finns ett behov av att skära av illegala kablar utanför Kina, och att det är därför man satsar så mycket på att ta fram tekniska lösningar.

En norsk expert på undervattenskablar, som kräver att få vara anonym, säger dock till tidningen att det resonemanget är absurt. Framför allt eftersom den metod som används även riskerar att skada andra, lagliga kablar i närheten.

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen