UPPGIFTER: Kraftig eskalering – attackerar nya mål

2022 11 23

Turkiet uppges ha stått för ett luftangrepp mot kurdiska styrkor i norra Syrien.

Specifikt har attackerna utförts mot flyktinglägret al-Hol, ett läger där fler än 50 000 människor har tillfångatagits, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Bland fångarna ska det även finnas krigare som tillhör terrororganisationen IS.

Kaos utbröt

Uppgifterna kommer från den kurdiska milisen SDF och organisationen Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som berättar att kaos utbröt när de turkiska stridsflygplanen gick till angrepp

– Turkiska plan riktade fem attacker mot Asayesh-säkerhetsstyrkor inuti lägret, säger Farhad Shami, talesperson för SDF, till nyhetsbyrån.

Tiotal svenskar i lägret

Enligt det kurdiskt styrande partiet PYD är ett tiotal av fångarna i flyktinglägret svenska medborgare.

Utrikesdepartementet i Sverige vill emellertid inte kommentera händelsen.

– Vi har fått frågor om det under kvällen, men kan inte kommentera det under beredskapstid. Vi får ta det imorgon på kontorstid, framhåller UD:s presstjänst till Aftonbladet.

Slår ifrån sig anklagelser

Relationerna mellan Syrien och Turkiet är ansträngda, och eskalerade efter terrordådet i Istanbul nyligen.

Turkiet pekade ut PKK och PYD som ansvariga för dådet, och i helgen inledde landet en ny invasion mot kurdiska områden i Syrien.

Enligt Salih Muslim, partiledare i PYD, är det dock glasklart att det är IS som ligger bakom attacken i Istanbul.

– Turkiet skapar en ursäkt för att attackera våra områden, säger han i en intervju i SVT:s 30 minuter ikväll.

"Bara början"

Tidigare i eftermiddag uttryckte Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att landets flygoperationer “bara var början”. 

En markoperation kommer att inledas så fort läget tillåter.

– Vi fortsätter flygoperationen och kommer att slå hårt mot terroristerna från land vid den mest lämpliga tidpunkten för oss, säger han i ett tal enligt Reuters.

Putin uppmanade "återhållsamhet"

Igår uppmanade den ryska presidenten Vladimir Putin att Turkiet visar “återhållsamhet” i sin militära offensiv.

– Vi hoppas kunna övertyga våra turkiska kollegor att avstå från att använda överdrivet våld på syriskt territorium för att undvika eskaleringen av spänningar, säger Alexander Lavrantjev, Putins särskilda sändebud i Syrien, enligt nyhetsbyrån AFP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen