UPPGIFTER: Kraftig eskalering – attackerar nya mål

2022 11 23

Turkiet uppges ha stått för ett luftangrepp mot kurdiska styrkor i norra Syrien.

Specifikt har attackerna utförts mot flyktinglägret al-Hol, ett läger där fler än 50 000 människor har tillfångatagits, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Bland fångarna ska det även finnas krigare som tillhör terrororganisationen IS.

Kaos utbröt

Uppgifterna kommer från den kurdiska milisen SDF och organisationen Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som berättar att kaos utbröt när de turkiska stridsflygplanen gick till angrepp

– Turkiska plan riktade fem attacker mot Asayesh-säkerhetsstyrkor inuti lägret, säger Farhad Shami, talesperson för SDF, till nyhetsbyrån.

Tiotal svenskar i lägret

Enligt det kurdiskt styrande partiet PYD är ett tiotal av fångarna i flyktinglägret svenska medborgare.

Utrikesdepartementet i Sverige vill emellertid inte kommentera händelsen.

– Vi har fått frågor om det under kvällen, men kan inte kommentera det under beredskapstid. Vi får ta det imorgon på kontorstid, framhåller UD:s presstjänst till Aftonbladet.

Slår ifrån sig anklagelser

Relationerna mellan Syrien och Turkiet är ansträngda, och eskalerade efter terrordådet i Istanbul nyligen.

Turkiet pekade ut PKK och PYD som ansvariga för dådet, och i helgen inledde landet en ny invasion mot kurdiska områden i Syrien.

Enligt Salih Muslim, partiledare i PYD, är det dock glasklart att det är IS som ligger bakom attacken i Istanbul.

– Turkiet skapar en ursäkt för att attackera våra områden, säger han i en intervju i SVT:s 30 minuter ikväll.

"Bara början"

Tidigare i eftermiddag uttryckte Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att landets flygoperationer “bara var början”. 

En markoperation kommer att inledas så fort läget tillåter.

– Vi fortsätter flygoperationen och kommer att slå hårt mot terroristerna från land vid den mest lämpliga tidpunkten för oss, säger han i ett tal enligt Reuters.

Putin uppmanade "återhållsamhet"

Igår uppmanade den ryska presidenten Vladimir Putin att Turkiet visar “återhållsamhet” i sin militära offensiv.

– Vi hoppas kunna övertyga våra turkiska kollegor att avstå från att använda överdrivet våld på syriskt territorium för att undvika eskaleringen av spänningar, säger Alexander Lavrantjev, Putins särskilda sändebud i Syrien, enligt nyhetsbyrån AFP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen