UPPGIFTER: Kritik från diktatorns innersta krets

2022 10 08

Så sent som häromdagen uttryckte en företrädare för Vladimir Putins styrkor i Ukraina kritik mot presidenten och hans sätt att hantera kriget.

Det var Kirill Stremousov, chef för den annekterade Cherson-regionen, som i en video på Telegram uttryckte sin kritik mot ledningen i Kreml för de bristfälliga ryska framgångarna i kriget.

– De militära förlusterna får vi skylla på inkompetenta befälhavare, påstod han.

Nu kommer ny kritik mot diktatorn i Kreml.

Och enligt uppgifter från Washington Post, som i sin tur fått informationen från en källa inom USA:s underrättelsetjänst kommer den nu från personer i direkt närhet till Putin.

Kritik mot insatsen överlag

Enligt tidningen rör den svidande kritiken inifrån Kreml den militära insatsen i största allmänhet.

– Misskötsel av krigsinsatsen, framhåller källan.

Och fler funderrättelserapporter i riktning Kreml dyker upp:

– Sedan starten av ockupationen har vi sett ett växande orosmoment från ett antal personer från Putins inre krets, framhöll ytterligare en västerländsk underrättelseperson, enligt tidningen.

Peskov förnekar splittring

Kritiken är den hittills största indikationen på att allt inte går enligt planerna för Ryssland.

Företrädare för Kreml viftar bort allvaret i det hela.

– Allt detta är en vanlig del av arbetsprocessen, understryker Dimitrij Peskov, talesperson för Kreml, enligt tidningen.

Han tillstår att ledare i den ryska krigsorganisationen varit oense i hur mobiliseringen ska ske och kriget drivas, men han förnekar upprorstendenser i presidentens innersta krets.

De som brukar sägas vara en del av Putins närmaste är bland annat kolleger från hans tid inom KGB, samt personer han träffade och lärde känna under sin tid som rådgivare till S:t Petersburgs borgmästare på 1990-talet.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

Prognosen: Swish kommer att försvinna

2026 10 12

Swish är ett av de starkaste varumärkena i landet – men kommer det vara så även framöver?

Den 12 december 2012 lanserades Swish som en betaltjänst för betalningar mellan privatpersoner.

Idag används tjänsten av 8,8 miljoner svenskar – och i september månad genomfördes totalt 97 947 235 betalningar.

Swish är idag ett av de starkaste varumärkena i landet, men frågan är hur länge det kommer att vara.

“Kommer försvinna”

Elias Nordling på sajten Mobil menar att Swish förr eller senare kommer att försvinna. Han framhåller att det inte lär ske under de kommande åren, men att tjänstens “dagar är räknade”.

– Förr eller senare tror jag att en större aktör kommer in i Sverige och antingen konkurrerar ut Swish, eller tar över verksamheten och successivt stöper om den till sin egen tjänst, ungefär som Vipps gör med Mobilepay i Danmark och Finland, menas det.

“Internationellt projekt”

Swish ägs av bland annat Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea och SEB. Sajten lyfter fram att Swish inte är ett statligt alternativ, utan “ett företag som drivs av de svenska storbankerna, som i sin tur har gott om verksamhet utomlands”.

Och det är bara en tidsfråga innan en internationell aktör tar över.

– Den aktören kan mycket väl vara Vipps men behöver inte vara det. Om Tyskland kommer igång med mobila betalningar på samma sätt kan det bli en europeisk storaktör.

Läs mer: Tydligt skifte för bolån i Sverige

Swish i siffror

Idag är Swish alltjämt ett av Sveriges starkaste varumärken. Så här ser tjänstens senaste siffror ut:

- 8,8 miljoner privatanvändare

- 300 000 företag tar betalt med Swish

- 97 947 235 betalningar i september

- 55 317 185 225 kronor swishade i september

- 93 procent av användare swishar eller tar emot swish varje månad

Toppade listan

Tidigare i år utsågs Swish till Sveriges starkaste varumärke – för femte året i rad.

Betaltjänsten toppade listan framför varumärken som Ikea, Volvo, Ica, Arla och Systembolaget.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Foto: Swish

Text: Redaktionen

S ger nytt besked till väljarna – “Inte optimalt”

2026 10 11

De rödgröna är överens om att stoppa tonårsutvisningarna.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet är överens om att sätta stopp för tonårsutvisningar.

Men det finns fortfarande inte någon regering på plats. Socialdemokraterna meddelar nu väljarna att det därför kan ta tid innan en stopplag blir till verklighet, rapporterar Sveriges Radio.

Kan ta tid

Det är svårt för riksdagen att driva den lagstiftningsprocess som regeringen vanligtvis hanterar.

Därmed ser det inte ut att bli något stopp på tonårsutvisningarna inom någon nära förestående framtid.

– Det är inte optimalt att riksdagen gör den här uppgiften, det optimala är ju att en regering gör uppgiften. Det är där alla resurser finns. Så det kan ta ett tag, säger Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson Ida Karkiainen.

Vill ha Forssells hjälp

I syfte att skynda på stopplagen kommer Karkiainen på tisdag att bjuda in migrationsminister Johan Forssell (M) för att få hans hjälp.

– Bland annat genom att bjuda in migrationsminister Johan Forssell till socialförsäkringsutskottet försöker vi nu få till en bred överenskommelse, det hade varit bra för alla som väntar på besked, säger hon.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Är överens

Redan i februari meddelade Centerpartiet att de kräver ett stopp på tonårsutvisningarna.

Partiet beskrev det då som “ett omänskligt systemfel som sliter tonåringar från sina familjer”.

– Ibland till länder de knappt varit i eller ens kan språket i. Det är djupt inhumant.

“Självklar del”

I juni gick Miljöpartiet och Vänsterpartiet ut med ett liknande meddelande. Annika Hirvonen, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, menade att det är “grymt och ineffektivt”.

– Det här är människor som är en självklar del av vårt samhälle.

Läs mer: Då ställs S inför det stora testet

Foto: A. Stuber, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet resp Centerpartiet

Text: Redaktionen