UPPGIFTER: Kritik från diktatorns innersta krets

2022 10 08

Så sent som häromdagen uttryckte en företrädare för Vladimir Putins styrkor i Ukraina kritik mot presidenten och hans sätt att hantera kriget.

Det var Kirill Stremousov, chef för den annekterade Cherson-regionen, som i en video på Telegram uttryckte sin kritik mot ledningen i Kreml för de bristfälliga ryska framgångarna i kriget.

– De militära förlusterna får vi skylla på inkompetenta befälhavare, påstod han.

Nu kommer ny kritik mot diktatorn i Kreml.

Och enligt uppgifter från Washington Post, som i sin tur fått informationen från en källa inom USA:s underrättelsetjänst kommer den nu från personer i direkt närhet till Putin.

Kritik mot insatsen överlag

Enligt tidningen rör den svidande kritiken inifrån Kreml den militära insatsen i största allmänhet.

– Misskötsel av krigsinsatsen, framhåller källan.

Och fler funderrättelserapporter i riktning Kreml dyker upp:

– Sedan starten av ockupationen har vi sett ett växande orosmoment från ett antal personer från Putins inre krets, framhöll ytterligare en västerländsk underrättelseperson, enligt tidningen.

Peskov förnekar splittring

Kritiken är den hittills största indikationen på att allt inte går enligt planerna för Ryssland.

Företrädare för Kreml viftar bort allvaret i det hela.

– Allt detta är en vanlig del av arbetsprocessen, understryker Dimitrij Peskov, talesperson för Kreml, enligt tidningen.

Han tillstår att ledare i den ryska krigsorganisationen varit oense i hur mobiliseringen ska ske och kriget drivas, men han förnekar upprorstendenser i presidentens innersta krets.

De som brukar sägas vara en del av Putins närmaste är bland annat kolleger från hans tid inom KGB, samt personer han träffade och lärde känna under sin tid som rådgivare till S:t Petersburgs borgmästare på 1990-talet.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


14 september 2026

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2026 09 14

Polisen sätter in extra kontroller under hela veckan.

Med start idag den 14 september kommer extra hastighetskontroller genomföras längs de svenska vägarna i hela landet. Satsningen gäller veckan ut.

– En vanlig missuppfattning är att polisens roll i trafiken är att bötfälla så många som möjligt, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

– Det stämmer inte – vi är där för att förebygga olyckor och rädda liv. Det är också anledningen till att vi berättar i förväg om hastighetskontrollerna

Här ligger fokus

Under årets inledande sex månader omkom 76 personer i vägtrafikolyckor i Sverige, enligt statistik från Transportstyrelsen. Vägar med högre hastigheter är överrepresenterade i den statistiken.

Därför kommer polisen särskilt fokusera på vägar med hastighetsbegränsningar från 70 kilometer i timmen och uppåt under veckans utökade kontroller. Målet är att svenska bilister ska sänka hastigheten och hålla sig inom lagens ramar.

– Dock är det fortfarande många som underskattar vad några fåtal kilometer i timmen kan få för konsekvenser vid en olycka. I en frontalkollision är risken stor att dödas om man kör fortare än 80 kilometer i timmen, säger Ursula Edström.

Läs också: Stor bank höjer räntan

Räddar 20 liv varje år

Hastigheten har en avgörande faktor för utgången av en eventuell kollision, menar Trafikverket. Det är en av anledningarna till den stora satsningen på fartkameror längs svenska vägar.

– Trafiksäkerhetskamerorna som finns utplacerade längs de statliga vägarna räddar cirka 20 liv årligen. Dessutom räddas fler än 70 personer från att bli allvarligt skadade, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

– Kamerorna är placerade där de gör mest nytta för att sänka hastigheten på de vägar där vi har höga hastigheter och risken för olyckor är stor

Nationella trafikveckan

Polisen genomför flera trafiksäkerhetsveckor varje år.

Förutom hastighetskontroller kan fokus för kontrollerna vara exempelvis nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

Kontrollerna är också en del av en större satsning på kontroller inom hela EU.

Läs mer: Ryssland går om USA

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


14 sep 2026

Rakt besked från V – har talat med S

2026 09 14

Vänsterpartiet pekas ut som en av valets stora vinnare.

Nooshi Dadgostar och hennes parti ökade med 1,5 procentenheter jämfört med 2022 och parkerar på 8,2 procent under måndagsmorgonen.

Nu ger partiet ett tydligt besked inför eventuella regeringförhandlingar. Vänsterpartiet, som under valrörelsen haft som krav att sitta i regeringen för att släppa fram Magdalena Andersson (S) som statsminister, kommer inte att vika sig.

Maria Forsberg, partisekreterare i V, menar att det är det mandat som väljarna gett dem.

– Vi har varit tydliga med att deras röster ska räknas precis som alla andras. Och vi vill gå in i en regeringskonstellation, säger hon till SVT.

Har talat med S

Maria Forsbergs förklaring till partiets ökade stöd är att väljarna vill ha en vänstersväng i politiken.

– Då har man lagt sin röst på Vänsterpartiet. Det är vi som har varit garanten för att det ska bli den typen av politik.

På måndagsförmiddagen bekräftar även Forsberg att samtal förs med Socialdemokraterna. Vem V har talat med vill partisekreteraren inte avslöja.

Vi är tydliga med att ska våra röster räknas så ska vi vara en del av en regering. Vi är gärna med och har en regering, men vi står fast vid vår linje, säger Maria Forsberg om S till Aftonbladet.

Enligt Forsberg kommer V även att prata med Centerpartiet.

– Det är inte en hemlighet att vi gärna hade haft en S–V–MP-regering, men vi har också sagt att vi kan samarbeta med Centerpartiet. Då måste man titta på de alternativ som finns.  

Andra läser: Bolånejätte höjer räntan

Uteslutet för C

Centerpartiet har uteslutit ett regeringsalternativ där Vänsterpartiet ingår i regeringen. På måndagen meddelar C att den röda linjen ligger fast. Socialdemokraterna har under valrörelsen påtalat att ett scenario med V i en S-ledd regering är mycket osannolikt.

– Det partiet står ju mycket, mycket långt från att sitta i en regering, så är det, sade Tobias Baudin, partisekreterare i S, till Expressen förra veckan, efter tidningens avslöjande om att åtta V-kandidater strukits från partiets listor inför valet på grund av att de spridit antisemeitisk propaganda på sociala medier.

Här är siffrorna med 6 273 av 6 626 valdistrikt räknade på måndagen:

🔴Vänsterpartiet                   8,2
🔴Socialdemokraterna     28,1        
🟢Miljöpartiet                          6,1
🟢Centerpartiet                      7,1
🔵Liberalerna                           5,4
🔵Moderaterna                     19,9
🔵Kristdemokraterna           6,2
🔵Sverigedemokraterna   17,6
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 49,5   
🔵🔵 M+KD+SD+L             49,1 
 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen