UPPGIFTER: Kritik från diktatorns innersta krets

2022 10 08

Så sent som häromdagen uttryckte en företrädare för Vladimir Putins styrkor i Ukraina kritik mot presidenten och hans sätt att hantera kriget.

Det var Kirill Stremousov, chef för den annekterade Cherson-regionen, som i en video på Telegram uttryckte sin kritik mot ledningen i Kreml för de bristfälliga ryska framgångarna i kriget.

– De militära förlusterna får vi skylla på inkompetenta befälhavare, påstod han.

Nu kommer ny kritik mot diktatorn i Kreml.

Och enligt uppgifter från Washington Post, som i sin tur fått informationen från en källa inom USA:s underrättelsetjänst kommer den nu från personer i direkt närhet till Putin.

Kritik mot insatsen överlag

Enligt tidningen rör den svidande kritiken inifrån Kreml den militära insatsen i största allmänhet.

– Misskötsel av krigsinsatsen, framhåller källan.

Och fler funderrättelserapporter i riktning Kreml dyker upp:

– Sedan starten av ockupationen har vi sett ett växande orosmoment från ett antal personer från Putins inre krets, framhöll ytterligare en västerländsk underrättelseperson, enligt tidningen.

Peskov förnekar splittring

Kritiken är den hittills största indikationen på att allt inte går enligt planerna för Ryssland.

Företrädare för Kreml viftar bort allvaret i det hela.

– Allt detta är en vanlig del av arbetsprocessen, understryker Dimitrij Peskov, talesperson för Kreml, enligt tidningen.

Han tillstår att ledare i den ryska krigsorganisationen varit oense i hur mobiliseringen ska ske och kriget drivas, men han förnekar upprorstendenser i presidentens innersta krets.

De som brukar sägas vara en del av Putins närmaste är bland annat kolleger från hans tid inom KGB, samt personer han träffade och lärde känna under sin tid som rådgivare till S:t Petersburgs borgmästare på 1990-talet.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)