28 maj 2026

UPPGIFTER: Kyiv tomt på ryssar – Putin planerar segerattack

2022 04 06

Rysslands trupper sägs ha lämnat Kyiv och dess närområde, men “hemska” och “barbariska” attacker väntar i östra delarna av landet.

– Vi bedömer att alla ryssar har lämnat, säger en amerikansk tjänsteman enligt Sky News.

Hotet kvarstår

Bedömningen har gjorts efter att Kyivs statsråd idag meddelade att 89 människor, inklusive fyra barn, har dött i Ukrainas huvudstad sedan invasionen den 24 februari. 

Enligt statsrådet ska nu staden vara “säkrare”, även om det fortfarande finns hot från luften och från långdistansvapen.

Väntar sig “barbariska” attacker

Att ryska soldater nu har lämnat Kyivregionen innebär dock inte att diktaturen är redo att ge upp kriget. Tvärtom, enligt uppgifter från BBC.

Istället är bedömningen att man lägger sin kraft på östra regionerna, inklusive Donetsk och Luhansk. Enligt Nato väntas den nya ryska offensiven i östra landet bli både “hemsk” och “barbarisk”. 

Putin planerar seger

Det uppges vara troligt att Vladimir Putin har som mål att presentera en seger i Ukraina i samband att Ryssland firar Segerdagen 9 maj, till minne av besegrandet av Nazityskland 1945.

Med tanke på att det enbart är en månad bort varnar dock myndigheter för att Putin tar sig vatten över huvudet och ger sig in i en situation han inte kan hantera.

“Tappat initiativet”

Samtidigt som Putin påstås ta ut segern i förskott rapporterar tjänstemän från väst att Ryssland har “helt tappat initiativet” i militäroperationen. 

I Moskva är man i full gång med att behöva omdefiniera hur man ska presentera innebörden av den påstådda succén i “specialoperationen”, rapporterar BBC.

Usel form

De styrkor som har lämnat Kyiv ska för närvarande befinna sig i Belarus.

Trupperna ska dock vara i otroligt dålig form. Enligt BBC:s myndighetsuppgifter ska en attack mot regionerna kring Donetsk och Luhansk vara minst en vecka bort, troligtvis ännu mer.

Ukrainas starkaste försvar

Flera rapporter har tidigare gjort gällande att Putin har missbedömt motståndet som Ryssland skulle stöta på i Ukraina. 

De ukrainska trupperna i Donbas, östra Ukraina, sägs vara de bäst tränade och beväpnade enheterna i hela landet. Mycket som ett resultat över ett försvar som utvecklats sedan ryska annekteringen av Krim 2014.

Foto: F. Andrejevic resp President of Russia

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen