UPPGIFTER: Kyiv tomt på ryssar – Putin planerar segerattack

2022 04 06

Rysslands trupper sägs ha lämnat Kyiv och dess närområde, men “hemska” och “barbariska” attacker väntar i östra delarna av landet.

– Vi bedömer att alla ryssar har lämnat, säger en amerikansk tjänsteman enligt Sky News.

Hotet kvarstår

Bedömningen har gjorts efter att Kyivs statsråd idag meddelade att 89 människor, inklusive fyra barn, har dött i Ukrainas huvudstad sedan invasionen den 24 februari.

Enligt statsrådet ska nu staden vara “säkrare”, även om det fortfarande finns hot från luften och från långdistansvapen.

Väntar sig “barbariska” attacker

Att ryska soldater nu har lämnat Kyivregionen innebär dock inte att diktaturen är redo att ge upp kriget. Tvärtom, enligt uppgifter från BBC.

Istället är bedömningen att man lägger sin kraft på östra regionerna, inklusive Donetsk och Luhansk. Enligt Nato väntas den nya ryska offensiven i östra landet bli både “hemsk” och “barbarisk”.

Putin planerar seger

Det uppges vara troligt att Vladimir Putin har som mål att presentera en seger i Ukraina i samband att Ryssland firar Segerdagen 9 maj, till minne av besegrandet av Nazityskland 1945.

Med tanke på att det enbart är en månad bort varnar dock myndigheter för att Putin tar sig vatten över huvudet och ger sig in i en situation han inte kan hantera.

“Tappat initiativet”

Samtidigt som Putin påstås ta ut segern i förskott rapporterar tjänstemän från väst att Ryssland har “helt tappat initiativet” i militäroperationen.

I Moskva är man i full gång med att behöva omdefiniera hur man ska presentera innebörden av den påstådda succén i “specialoperationen”, rapporterar BBC.

Usel form

De styrkor som har lämnat Kyiv ska för närvarande befinna sig i Belarus.

Trupperna ska dock vara i otroligt dålig form. Enligt BBC:s myndighetsuppgifter ska en attack mot regionerna kring Donetsk och Luhansk vara minst en vecka bort, troligtvis ännu mer.

Ukrainas starkaste försvar

Flera rapporter har tidigare gjort gällande att Putin har missbedömt motståndet som Ryssland skulle stöta på i Ukraina.

De ukrainska trupperna i Donbas, östra Ukraina, sägs vara de bäst tränade och beväpnade enheterna i hela landet. Mycket som ett resultat över ett försvar som utvecklats sedan ryska annekteringen av Krim 2014.

Foto: F. Andrejevic resp President of Russia

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen