UPPGIFTER: M och KD:s regeringsplan

2022 09 13

Regeringsförhandlingarna mellan partierna i högerblocket pågår för fullt.

I dag fortsätter samtalen, både fysiskt och digitalt, rapporterar Aftonbladet.

Enligt centralt placerade källor med insyn i samtalen är utgångspunkten en tvåpartiregering med M och KD, vilket DN rapporterade om igår.

Ministerposter till KD

Enligt uppgifter till Aftonbladet har M och KD redan börjat skissa på en fördelning av departement.

– Det har gjorts en slags sondering om vad det kan bli för antal och vilka departement som kan vara av intresse för respektive parti, säger en källa till tidningen.

– Planen uppges vara att KD får en handfull ministerposter - däribland socialdepartementet - och Moderaterna resten, rapporterar Aftonbladet.

Bestämt flera ministerposter

Förhandlingarna mellan M och KD uppges vara långtgående. Partierna har tillsammans bestämt vilka personer som är aktuella för olika ministerposter.

Enligt Aftonbladets källor kommer bland annat följande personer få ministerposter i en M-KD-regering:

Ulf Kristersson förväntas bli statsminister.

Posten som justitieminister förväntas gå till Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer.

Om M och KD återinför posten som inrikesminister förväntas den gå till Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell.

Posten som finansminister förväntas, inte helt oväntat, gå till Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Posten som utrikesminister är betydligt mer oklar än ovanstående. Tre personer nämns i diskussionen.

Tidigare utrikesminister Carl Bildt är återigen aktuellt för tjänsten, men även M:s utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark och Diana Janse, tidigare ambassadör i Mali, målas upp som potentiella kandidater.

Kristdemokraterna förväntas få socialminister-posten. KD-ledaren Ebba Busch är aktuell för tjänsten. Ett annat namn som nämns är Acko Ankarberg Johansson. Hon är ordförande i socialutskottet i riksdagen sedan 2018.

KD uppges även vilja ha en av ”de tyngre posterna” – nämligen posten som försvarsminister. Partiets försvarspolitiske talespersonen Mikael Oscarsson uppges vara en stark kandidat.

Dementerat uppgifterna

Moderaterna har i kraftiga ordalag dementerat uppgifterna om att partiet endast vill bilda regering med KD.

Under gårdagen kallade partiets presschef Niklas Gillström uppgifterna för ”helt falska”.

LÄS MER: MODERATERNA TILLBAKAVISAR REGERINGSUPPGIFTER

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna resp Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen