UPPGIFTER: M och KD:s regeringsplan

2022 09 13

Regeringsförhandlingarna mellan partierna i högerblocket pågår för fullt.

I dag fortsätter samtalen, både fysiskt och digitalt, rapporterar Aftonbladet.

Enligt centralt placerade källor med insyn i samtalen är utgångspunkten en tvåpartiregering med M och KD, vilket DN rapporterade om igår.

Ministerposter till KD

Enligt uppgifter till Aftonbladet har M och KD redan börjat skissa på en fördelning av departement.

– Det har gjorts en slags sondering om vad det kan bli för antal och vilka departement som kan vara av intresse för respektive parti, säger en källa till tidningen.

– Planen uppges vara att KD får en handfull ministerposter - däribland socialdepartementet - och Moderaterna resten, rapporterar Aftonbladet.

Bestämt flera ministerposter

Förhandlingarna mellan M och KD uppges vara långtgående. Partierna har tillsammans bestämt vilka personer som är aktuella för olika ministerposter.

Enligt Aftonbladets källor kommer bland annat följande personer få ministerposter i en M-KD-regering:

Ulf Kristersson förväntas bli statsminister.

Posten som justitieminister förväntas gå till Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer.

Om M och KD återinför posten som inrikesminister förväntas den gå till Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell.

Posten som finansminister förväntas, inte helt oväntat, gå till Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Posten som utrikesminister är betydligt mer oklar än ovanstående. Tre personer nämns i diskussionen.

Tidigare utrikesminister Carl Bildt är återigen aktuellt för tjänsten, men även M:s utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark och Diana Janse, tidigare ambassadör i Mali, målas upp som potentiella kandidater.

Kristdemokraterna förväntas få socialminister-posten. KD-ledaren Ebba Busch är aktuell för tjänsten. Ett annat namn som nämns är Acko Ankarberg Johansson. Hon är ordförande i socialutskottet i riksdagen sedan 2018.

KD uppges även vilja ha en av ”de tyngre posterna” – nämligen posten som försvarsminister. Partiets försvarspolitiske talespersonen Mikael Oscarsson uppges vara en stark kandidat.

Dementerat uppgifterna

Moderaterna har i kraftiga ordalag dementerat uppgifterna om att partiet endast vill bilda regering med KD.

Under gårdagen kallade partiets presschef Niklas Gillström uppgifterna för ”helt falska”.

LÄS MER: MODERATERNA TILLBAKAVISAR REGERINGSUPPGIFTER

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna resp Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen