UPPGIFTER: Marinen på okänt uppdrag

2022 10 05

Att svenska marinens fartyg befann sig i vattnen runt gasläckorna på Nord Stream 1 och 2 redan två dagar innan de utsattes för attentat var känt. 

Nu rapporterar DN att man har fått bekräftat från Kustbevakningen att fartygen därefter, under söndagen, styrde mot den ryska exklaven Kaliningrad. 

– Jag kan bekräfta att vi har haft fartyg på plats där, säger marinens presschef Jimmie Adamsson, till tidningen.  

Fåordig kring fartygens position 

Han är fåordig kring vad som föranledde fartygen att styra i den riktningen. 

– Vi rör oss runt i Östersjön. Ibland är vi där, ibland är vi på andra ställen. Eventuella kopplingar eller underrättelser är inget vi kan kommentera, säger han till tidningen. 

Det är studier av data från tjänsten Marine Traffic som ger vid handen att fartygen rört sig i området. 

Informationen kommer dagen efter att Kustbevakningen informerat om att gasutsläppen ökar, trots prognosticerade uppgifter om motsatsen. 

Märklig ökning 

Helt riktigt är att det större utsläppet, från Nord Stream 1, avstannat, medan det mindre, från Nord Stream 2, ökat. 

Det bekräftas av myndigheten i ett pressmeddelande 

– Inom ramen för miljöräddningsuppdraget tar Kustbevakningen höjd för att utsläppet kan pågå ytterligare en tid. Kustbevakningen har i nuläget ingen förklaring till varför läckaget minskat snabbare på danskt vatten. 

Kustbevakningens fartyg finns på plats i området framgent. 

Deras uppgifter: 

• Övervakning av utsläppen 
• Övervakning av sjötrafiken i området 
• Beredskap för miljöräddning och att bistå sjöfarten 

Säpo utreder 

Parallellt fortsätter Säpo arbetet med att kartlägga vad som ligger bakom explosionerna: 

– Säkerhetspolisen tar över utredningen eftersom det kan röra sig om ett allvarligt brott som åtminstone delvis kan vara riktat mot svenska intressen. Det går inte heller att utesluta att främmande makt ligger bakom, framhöll Säpo i ett pressmeddelande. 

Foto: Kustbevakningen 

Text: Redaktionen 

Måste avskaffas i Sverige – EU har fått nog

2026 06 03

Anledningen var flyktingkrisen som den dåvarande S-ledda regeringen menade innebar okontrollerad migration till Sverige.

Gränskontrollerna har sedan dess förlängts varje halvår, senast i maj 2026 med hänvisning till ett allvarligt säkerhetsläge.

Nu riktar EU-kommissionen en skarp uppmaning till Sverige, och flera andra länder, att avskaffa den “tillfälliga” kontrollen, rapporterar DN.

Fasa ut den

Enligt EU har polisen i Sverige redan möjlighet att hantera gränsöverskridande brottslighet, inte minst tack vare en lag som infördes 2023 som ger utrymme för utökade befogenheter.

– Med tanke på de alternativa åtgärder som svenska myndigheter har infört bör Sverige sträva efter att successivt avveckla de inre gränskontrollerna, framhäver kommissionen, enligt DN.

Kan dra Sverige till domstol

Om Sverige och övriga länder inte lyder uppmaningen kan EU dra samtliga inför domstol. I grunden handlar det om att människor inom Europas Schengensamarbete ska fritt utan pass. 

Enbart om länderna står inför allvarliga hot ska det göras undantag., enligt EU.

– Kommissionen kommer att hålla nära kontakt med alla berörda medlemsstater för att uppnå detta mål, uppger kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte” 

Regeringen: åtgärden krävs

Det är just "allvarliga hot mot Sveriges inre säkerhet” som ligger bakom den senaste förlängningen.

– Ett beslut om förlängning av återinförd gränskontroll vid inre gräns är en av flera åtgärder som krävs för att kunna bemöta det fortsatt allvarliga hotet mot Sveriges inre säkerhet. Beslut om återinförd gränskontroll fattas i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning, framhöll regeringen i maj och tillade:

– Tidigare beslut har grundat sig på olika allvarliga hot mot allmän ordning och inre säkerhet, men det nu aktuella beslutet bygger på den befintliga hotbild som fortsatt är såväl allvarlig som komplex. 

Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Danmark har också infört inre gränskontroller.

ANDRA LÄSER: Elon Musk varnas för magplask – kan innebära slutet

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp © European Union, 2021, Dati Bendo, CC BY 4.0 

Text: Redaktionen