UPPGIFTER: Marinen på okänt uppdrag

2022 10 05

Nu kommer nya uppgifter om var två av Marinens fartyg befann sig under söndagen, dagen innan gasläckorna.

Att svenska marinens fartyg befann sig i vattnen runt gasläckorna på Nord Stream 1 och 2 redan två dagar innan de utsattes för attentat var känt. 

Nu rapporterar DN att man har fått bekräftat från Kustbevakningen att fartygen därefter, under söndagen, styrde mot den ryska exklaven Kaliningrad. 

– Jag kan bekräfta att vi har haft fartyg på plats där, säger marinens presschef Jimmie Adamsson, till tidningen.  

Fåordig kring fartygens position 

Han är fåordig kring vad som föranledde fartygen att styra i den riktningen. 

– Vi rör oss runt i Östersjön. Ibland är vi där, ibland är vi på andra ställen. Eventuella kopplingar eller underrättelser är inget vi kan kommentera, säger han till tidningen. 

Det är studier av data från tjänsten Marine Traffic som ger vid handen att fartygen rört sig i området. 

Informationen kommer dagen efter att Kustbevakningen informerat om att gasutsläppen ökar, trots prognosticerade uppgifter om motsatsen. 

Märklig ökning 

Helt riktigt är att det större utsläppet, från Nord Stream 1, avstannat, medan det mindre, från Nord Stream 2, ökat. 

Det bekräftas av myndigheten i ett pressmeddelande 

– Inom ramen för miljöräddningsuppdraget tar Kustbevakningen höjd för att utsläppet kan pågå ytterligare en tid. Kustbevakningen har i nuläget ingen förklaring till varför läckaget minskat snabbare på danskt vatten. 

Kustbevakningens fartyg finns på plats i området framgent. 

Deras uppgifter: 

  • Övervakning av utsläppen 
  • Övervakning av sjötrafiken i området 
  • Beredskap för miljöräddning och att bistå sjöfarten 

Säpo utreder 

Parallellt fortsätter Säpo arbetet med att kartlägga vad som ligger bakom explosionerna: 

– Säkerhetspolisen tar över utredningen eftersom det kan röra sig om ett allvarligt brott som åtminstone delvis kan vara riktat mot svenska intressen. Det går inte heller att utesluta att främmande makt ligger bakom, framhöll Säpo i ett pressmeddelande. 

Foto: Kustbevakningen 

Text: Redaktionen 


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen