UPPGIFTER: Marinen på okänt uppdrag

2022 10 05

Att svenska marinens fartyg befann sig i vattnen runt gasläckorna på Nord Stream 1 och 2 redan två dagar innan de utsattes för attentat var känt. 

Nu rapporterar DN att man har fått bekräftat från Kustbevakningen att fartygen därefter, under söndagen, styrde mot den ryska exklaven Kaliningrad. 

– Jag kan bekräfta att vi har haft fartyg på plats där, säger marinens presschef Jimmie Adamsson, till tidningen.  

Fåordig kring fartygens position 

Han är fåordig kring vad som föranledde fartygen att styra i den riktningen. 

– Vi rör oss runt i Östersjön. Ibland är vi där, ibland är vi på andra ställen. Eventuella kopplingar eller underrättelser är inget vi kan kommentera, säger han till tidningen. 

Det är studier av data från tjänsten Marine Traffic som ger vid handen att fartygen rört sig i området. 

Informationen kommer dagen efter att Kustbevakningen informerat om att gasutsläppen ökar, trots prognosticerade uppgifter om motsatsen. 

Märklig ökning 

Helt riktigt är att det större utsläppet, från Nord Stream 1, avstannat, medan det mindre, från Nord Stream 2, ökat. 

Det bekräftas av myndigheten i ett pressmeddelande 

– Inom ramen för miljöräddningsuppdraget tar Kustbevakningen höjd för att utsläppet kan pågå ytterligare en tid. Kustbevakningen har i nuläget ingen förklaring till varför läckaget minskat snabbare på danskt vatten. 

Kustbevakningens fartyg finns på plats i området framgent. 

Deras uppgifter: 

• Övervakning av utsläppen 
• Övervakning av sjötrafiken i området 
• Beredskap för miljöräddning och att bistå sjöfarten 

Säpo utreder 

Parallellt fortsätter Säpo arbetet med att kartlägga vad som ligger bakom explosionerna: 

– Säkerhetspolisen tar över utredningen eftersom det kan röra sig om ett allvarligt brott som åtminstone delvis kan vara riktat mot svenska intressen. Det går inte heller att utesluta att främmande makt ligger bakom, framhöll Säpo i ett pressmeddelande. 

Foto: Kustbevakningen 

Text: Redaktionen 

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen