UPPGIFTER: Massiv attack mot Ryssland

2025 02 03

Ryssland hävdar att man natten till måndagen utsatts för en “massiv attack”.

En stor ukrainsk drönarattack har ägt rum mot bränsle- och energianläggningar i södra Ryssland, enligt lokala myndigheter.

Som följd har flera flygplatser akut stoppat sina flygplan från att lyfta.

– Försvarsdepartementets luftförssvarsstyrkor avvärjde en massiv attack av flygande drönare på territoriet i Volgograd-regionen, hävdar guvernören Andrei Bocharov i ett uttalande på Telegram.

"Serie explosioner"

Larmen från natten är flera.

Enligt guvernören har fallande skräp från drönarna utlöst flera bränder på ett oljeraffinaderi. Vilken anläggning det handlar om förtydligas dock inte.

Den ryska nyhetskanalen Baza, med nära band till Rysslands säkerhetstjänster, påstod att en serie explosioner kunde höras i området runt ett raffinaderi som drivs av Rysslands näst största oljeproducent, Lukoil.

Uppgifterna inte bekräftade

Rysslands försvarsdepartement hävdar vidare att dess luftförsvarsenheter upptäckt och förstört 70 ukrainska drönare över ryskt territorium under natten.

Av dessa ska 25 ha riktats mot Volgograd, 27 mot Rostov-regionen och sju mot Astrakhan-regionen.

I den sistnämnda säger guvernören Igor Babushkin hatt en stor brand utlösts, men framhåller inte var.

Uppgifterna om den ukrainska drönarattacken är hittills obekräftade av västerländsk media.

Reuters kunde inte självständigt verifiera Baza-rapporterna om attackerna i Volgograd och Astrakhan, framhåller nyhetsbyrån om nattens uppgifter.

Har inte kommenterat

Ukraina har inte kommenterat de ryska utspelen om drönarattacker.

Den exakta omfattningen av attackerna är oklar.

Kyiv har tidigare framhållit att att Ukrainas attacker mot mål i Ryssland ämnar att förstöra infrastruktur kopplat till energi, transport och militären vilka beskrivs som nyckeln till Kremls krigföring.

Den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky har också sagt att liknande attacker är ett svar på Rysslands fortsatta bombningar av landet sedan den fullskaliga invasionen för snart tre år sedan.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 02

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen