UPPGIFTER: Miljardsmäll för Sverige

2023 09 20

Vid årsskiftet genomför regeringen och SD en sänkning av reduktionsplikten.

Inblandningen av biodrivmedel i både bensin och diesel kommer att sänkas till sex procent, vilket kommer att leda till betydligt lägre priser vid pump, enligt Tidölaget.

– Det utgör en sänkning med 34 procentenheter för diesel respektive 6,5 procentenheter för bensin, jämfört med om reduktionsplikten behållits på beslutad nivå för 2024, uppger Tidöpartierna i en artikel som publicerats i DN.

Enligt regeringen och SD:s beräkningar kan sänkningen resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Riskerar miljardsmäll

Regeringens beslut att sänka reduktionsplikten har kritiserat av bland annat Naturvårdsverket.

Myndigheten har påpekat att en sänkt reduktionsplikt kommer att försvåra för Sverige att klara sitt utsläppsåtagande gentemot EU.

Nu kommer uppgifter om att EU gör en liknande bedömning.

Sveriges miljardstöd från unionen hotas på grund av regeringens ändrade klimatpolitik, rapporterar SVT Nyheter.

I synnerhet handlar det om sänkningen av reduktionsplikten.

– Med regeringens förslag om sänkt reduktionsplikt kan delar av stöden frysa inne, säger Veerle Nuyts, talesperson för EU-kommissionen till SVT.

”Kommer knappast betalas ut”

Sverige har rätt till 38 miljarder kronor i stöd från EU – en dubbelt så stor summa som hela den svenska klimatbudgeten.

Stora delar av miljardbeloppet riskerar dock att frysa inne.

Utbetalningen av stödet är  villkorade med att Sverige uppfyller en plan som tecknades mellan förra regeringen och EU.

Nuvarande regering har dock ändrat planen – bland annat genom att avisera en sänkning av reduktionsplikten.

I slutet av augusti skickade regeringen en uppdatering av återhämtningsplanen till EU. Den nya planen saknade dock klimatåtagande som kompenserar för den sänkta reduktionsplikten, erfar SVT.

Därför kommer EU ”knappast att betala ut” delar av de 38 miljarderna som ska gå till Sverige.

Det uppger EU-kommissionens talesperson för tv-kanalen.

– Om vår bedömning är att ett land inte uppfyller delmål och mål man åtagit sig, kan kommissionen kanske göra en delutbetalning, men resten av utbetalningarna ställs in, säger Veerle Nuyts.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen