UPPGIFTER: Misstänkt ryskt spionage i Natoland

2022 03 23

Polen misstänker att ryska hemliga agenter opererar i landet. 

I Nato- och EU-landet Polen har den polska underrättelsetjänsten ombett landets utrikesdepartement att utvisa 45 stycken ryska diplomater från landet.

Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Hemligt spionage

Anledningen sägs vara att man misstänker att de ryska diplomaterna arbetar under täckmantel.

Enligt uppgifterna ska Polen ha skäl att tro att de 45 diplomaterna istället har arbetat som spioner, och använt sitt diplomatiska arbete för att undgå upptäckt.

Rysk underrättelsetjänst

Underrättelsetjänsten tror också att de misstänkta hemliga agenterna jobbar direkt för den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Regeringen bekräftar

På polska regeringens hemsida bekräftar man att byrån för inre säkerhet (IBW) har identifierat 45 tjänstemän med diplomatisk status som samarbetar med ryska underrättelseprojekt. 

Man skriver också att deras aktivitet “hotar Polens intressen och säkerhet”.

Bryter mot lagen

Polens regering framhäver att de “ryska underrättelsetjänstemännen” bryter mot både polsk lag och bestämmelserna i Wienkonventionen, eftersom de uppges använda sin status som diplomater för att istället bedriva underrättelseverksamhet.

Möte med ambassadören

Efter att en utvisningsbegäran blivit känd har den polska regeringen även meddelat att man kallat sin ryska ambassadör för ett möte med utrikesdepartementet.

Beslut om utvisningen kan ske efter detta möte, erfar Reuters.

Spioner inifrån

Under onsdagen går också den polska regeringen ut med information om att en av diplomaterna ska vara rysk medborgare. Personen greps redan 17 mars.

Diplomaten är nu misstänkt för spionage för den ryska underrättelsetjänsten.

“Omfattande bevis”

Den nu gripna och misstänkta personen har arbetat i arkiven på Warszawas registerkontor och haft tillgång till viktiga dokument från den polska huvudstaden.

ABW har enligt polska regeringen säkrat en “omfattande mängd bevis” som nu håller på att analyseras.

Vill utvisa ryska diplomater

Fyra svenska partier - M, KD, SD och C - vill utvisa ryska diplomater, rapporterade TV4 om i helgen. Bakgrunden till förslaget är Säpos information om att var tredje rysk diplomat i Sverige med stor sannolikhet är en spion.

– Vi har påtalat under lång tid att hotet från främmande makt är bredare och mer komplext än innan. Ett verktyg som man använder sig av är underrättelseinhämtning genom att till exempel försöka värva agenter. Så det här är ett hot, precis som vi har påtalat tidigare, sa Säpos chef Charlotte von Essen till SvD i början av mars.

Driver på

Moderaterna är ett av partierna i Sverige som är drivande i frågan.

– Vi vet enligt Säkerhetspolisen att upp till en tredjedel av de diplomater som finns i Stockholm från den ryska ambassaden är underrättelseofficerare och utgör ett hot mot vår politiska, ekonomiska och militära säkerhet, sade Pål Jonsson, Moderaternas försvarspolitiske talesperson, till TV4 Nyheterna i lördags.

Så många jobbar i Sverige

I dag befinner sig drygt 30 ryska diplomater i Sverige, enligt utrikesdepartementet. Utifrån Säpos egna uppgifter jobbar cirka 10 av diplomaterna under ”diplomatisk täckmantel”.  

Foto: D. Kasselnak

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – viktig rysk bas totalförstörd

2026 06 06

Ukraina har genomfört ett lyckat flyganfall.

Ryska soldater har under en längre tid omvandlat ingångarna till lägenhetsbyggnader i Pokrovsk till avfyrningsplatser för attackdrönare.

Vissa lägenhetshus i regionen har gjorts om till baser för drönarstyrkor.

Nu har Ukraina genomfört flyganfall mot en av dessa baser, rapporterar RBC Ukraine.

Ukrainsk fullträff

Ukrainas försvarsmakt har framgångsrikt slagit till mot en rysk position i de centrala delarna av Pokrovsk som användes för flygspaning och drönaravfyrningar. 

Det rör sig om ett precisionsanfall från luften mot anläggningen i stadens centrum. 

Ryska soldater hade upprättat en avfyrningsplats för Molniya-attackdrönare där, samt en bas för en flygspaningsenhet. 

Bilder visar

Filmklipp som delats av Ukrainas militär visar en massiv explosion vid platsen.

Den sjunde snabbinsatskåren bekräftar attacken.

– Anfallet mot anläggningen avbröt de fientliga drönarenheternas verksamhet i området och minskade fiendens spanings- och anfallsförmåga. 

Det framgår inte vilket slags stridsflygplan som användes vid attacken.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

Även vid flygplats

Men det är inte bara mot anläggningar i centrala Pokrovsk som Ukraina har genomfört anfall.

Ukrainska drönarenheter har även genomfört en serie framgångsrika attacker mot den ryskockuperade flygplatsen i Donetsk.

Det har "saboterat Moskvas försök att omvandla anläggningen till en militärbas", rapporterar Kyiv Independent.

“Skulle flyga mot förskolor”

De ryska styrkorna har försökt omvandla flygplatsen i Donetsk till en bas för avfyrning av Shahed-drönare.

En viktig måltavla, menar ukrainarna.

– Ett beslut fattades om att genomföra systematiska, förebyggande tillslag som ska avbryta fiendens avfyrningar och minska antalet fientliga drönare som annars återigen skulle flyga för att attackera förskolor, höghus och sjukhus. 

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Ukrainas militär (Telegram) resp A. Voznenko

Text: Redaktionen