UPPGIFTER: Misstänkt ryskt spionage i Natoland

2022 03 23

Polen misstänker att ryska hemliga agenter opererar i landet. 

I Nato- och EU-landet Polen har den polska underrättelsetjänsten ombett landets utrikesdepartement att utvisa 45 stycken ryska diplomater från landet.

Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Hemligt spionage

Anledningen sägs vara att man misstänker att de ryska diplomaterna arbetar under täckmantel.

Enligt uppgifterna ska Polen ha skäl att tro att de 45 diplomaterna istället har arbetat som spioner, och använt sitt diplomatiska arbete för att undgå upptäckt.

Rysk underrättelsetjänst

Underrättelsetjänsten tror också att de misstänkta hemliga agenterna jobbar direkt för den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Regeringen bekräftar

På polska regeringens hemsida bekräftar man att byrån för inre säkerhet (IBW) har identifierat 45 tjänstemän med diplomatisk status som samarbetar med ryska underrättelseprojekt. 

Man skriver också att deras aktivitet “hotar Polens intressen och säkerhet”.

Bryter mot lagen

Polens regering framhäver att de “ryska underrättelsetjänstemännen” bryter mot både polsk lag och bestämmelserna i Wienkonventionen, eftersom de uppges använda sin status som diplomater för att istället bedriva underrättelseverksamhet.

Möte med ambassadören

Efter att en utvisningsbegäran blivit känd har den polska regeringen även meddelat att man kallat sin ryska ambassadör för ett möte med utrikesdepartementet.

Beslut om utvisningen kan ske efter detta möte, erfar Reuters.

Spioner inifrån

Under onsdagen går också den polska regeringen ut med information om att en av diplomaterna ska vara rysk medborgare. Personen greps redan 17 mars.

Diplomaten är nu misstänkt för spionage för den ryska underrättelsetjänsten.

“Omfattande bevis”

Den nu gripna och misstänkta personen har arbetat i arkiven på Warszawas registerkontor och haft tillgång till viktiga dokument från den polska huvudstaden.

ABW har enligt polska regeringen säkrat en “omfattande mängd bevis” som nu håller på att analyseras.

Vill utvisa ryska diplomater

Fyra svenska partier - M, KD, SD och C - vill utvisa ryska diplomater, rapporterade TV4 om i helgen. Bakgrunden till förslaget är Säpos information om att var tredje rysk diplomat i Sverige med stor sannolikhet är en spion.

– Vi har påtalat under lång tid att hotet från främmande makt är bredare och mer komplext än innan. Ett verktyg som man använder sig av är underrättelseinhämtning genom att till exempel försöka värva agenter. Så det här är ett hot, precis som vi har påtalat tidigare, sa Säpos chef Charlotte von Essen till SvD i början av mars.

Driver på

Moderaterna är ett av partierna i Sverige som är drivande i frågan.

– Vi vet enligt Säkerhetspolisen att upp till en tredjedel av de diplomater som finns i Stockholm från den ryska ambassaden är underrättelseofficerare och utgör ett hot mot vår politiska, ekonomiska och militära säkerhet, sade Pål Jonsson, Moderaternas försvarspolitiske talesperson, till TV4 Nyheterna i lördags.

Så många jobbar i Sverige

I dag befinner sig drygt 30 ryska diplomater i Sverige, enligt utrikesdepartementet. Utifrån Säpos egna uppgifter jobbar cirka 10 av diplomaterna under ”diplomatisk täckmantel”.  

Foto: D. Kasselnak

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen