UPPGIFTER: Misstänkt ryskt spionage i Natoland

2022 03 23

Polen misstänker att ryska hemliga agenter opererar i landet. 

I Nato- och EU-landet Polen har den polska underrättelsetjänsten ombett landets utrikesdepartement att utvisa 45 stycken ryska diplomater från landet.

Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Hemligt spionage

Anledningen sägs vara att man misstänker att de ryska diplomaterna arbetar under täckmantel.

Enligt uppgifterna ska Polen ha skäl att tro att de 45 diplomaterna istället har arbetat som spioner, och använt sitt diplomatiska arbete för att undgå upptäckt.

Rysk underrättelsetjänst

Underrättelsetjänsten tror också att de misstänkta hemliga agenterna jobbar direkt för den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Regeringen bekräftar

På polska regeringens hemsida bekräftar man att byrån för inre säkerhet (IBW) har identifierat 45 tjänstemän med diplomatisk status som samarbetar med ryska underrättelseprojekt. 

Man skriver också att deras aktivitet “hotar Polens intressen och säkerhet”.

Bryter mot lagen

Polens regering framhäver att de “ryska underrättelsetjänstemännen” bryter mot både polsk lag och bestämmelserna i Wienkonventionen, eftersom de uppges använda sin status som diplomater för att istället bedriva underrättelseverksamhet.

Möte med ambassadören

Efter att en utvisningsbegäran blivit känd har den polska regeringen även meddelat att man kallat sin ryska ambassadör för ett möte med utrikesdepartementet.

Beslut om utvisningen kan ske efter detta möte, erfar Reuters.

Spioner inifrån

Under onsdagen går också den polska regeringen ut med information om att en av diplomaterna ska vara rysk medborgare. Personen greps redan 17 mars.

Diplomaten är nu misstänkt för spionage för den ryska underrättelsetjänsten.

“Omfattande bevis”

Den nu gripna och misstänkta personen har arbetat i arkiven på Warszawas registerkontor och haft tillgång till viktiga dokument från den polska huvudstaden.

ABW har enligt polska regeringen säkrat en “omfattande mängd bevis” som nu håller på att analyseras.

Vill utvisa ryska diplomater

Fyra svenska partier - M, KD, SD och C - vill utvisa ryska diplomater, rapporterade TV4 om i helgen. Bakgrunden till förslaget är Säpos information om att var tredje rysk diplomat i Sverige med stor sannolikhet är en spion.

– Vi har påtalat under lång tid att hotet från främmande makt är bredare och mer komplext än innan. Ett verktyg som man använder sig av är underrättelseinhämtning genom att till exempel försöka värva agenter. Så det här är ett hot, precis som vi har påtalat tidigare, sa Säpos chef Charlotte von Essen till SvD i början av mars.

Driver på

Moderaterna är ett av partierna i Sverige som är drivande i frågan.

– Vi vet enligt Säkerhetspolisen att upp till en tredjedel av de diplomater som finns i Stockholm från den ryska ambassaden är underrättelseofficerare och utgör ett hot mot vår politiska, ekonomiska och militära säkerhet, sade Pål Jonsson, Moderaternas försvarspolitiske talesperson, till TV4 Nyheterna i lördags.

Så många jobbar i Sverige

I dag befinner sig drygt 30 ryska diplomater i Sverige, enligt utrikesdepartementet. Utifrån Säpos egna uppgifter jobbar cirka 10 av diplomaterna under ”diplomatisk täckmantel”.  

Foto: D. Kasselnak

Text: Redaktionen


1 jan 2026

UPPGIFTER: ”Tålamodet är slut” – upprorsstämning i Ryssland

2026 01 01

“Tålamodet är slut” i den ryska affärseliten.

Diktatorn Vladimir Putin står inför ett “uppror” från landets mäktigaste företag sedan försäljningarna har rasat till den lägsta nivån sedan finanskrisen 1998.

Det uppger flera toppchefer på några av Rysslands största industriföretag, uppger brittiska Express. Även Iltalehti, en av Finlands största tidningar, rapporterar om uppgifterna.

Enligt forskare vid Rysslands institut för ekonomisk prognostisering har företagsledares ilska mot Kreml växt i allt snabbare takt.

– Industrin uthärdade den inledande perioden av den konstgjorda nedkylningen av den ryska ekonomin med förståelse, men år 2025 tog tålamodet slut, framhåller institutets forskare enligt Express.

"Som en bil på tomgång"

Under november månad uppges produktionsvolymerna i Ryssland sammanlagt ha minskat med 0,7 procent jämfört med föregående år. Flera andra sektorer har också minskat, bland annat sjönk livsmedelsproduktionen för första gången på 15 år.

Även om siffran kan framstå som liten ska läget vara riktigt illa i flera branscher. Värst drabbat är fordonsindustrin där bland annat tillverkandet av bilar sjunkit med 34 procent.

Den ryska ekonomen Alexandra Prokopenko, som stämplats som en fientlig “utländsk agent” av Putinregimen, menar att Rysslands militära ekonomi genomgår en “omvänd avindustrialisering”.

Högteknologiska sektorer ger vika för arbetsintensiva industrier med låg produktivitet, medan den civila ekonomin stagnerar och militär produktion prioriteras, säger hon enligt Express.

Enligt ekonomen har den ryska ekonomin frusit fast i ett “instabilt” läge.

– Den närmaste analogin är en bil som går på tomgång i friläge och motorn överhettas. Bilen rör sig varken framåt eller bakåt, men ju längre den står, desto mer skador samlas under huven.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Öppet brev till diktatorn

Kombinationen av hårda sanktioner, stigande räntor och en kraftig ekonomisk avmattning är förklaringarna till varför den ryska industrin uppges stå på katastrofens rand.

Uppgifterna om att ryska företagsledare har tappat tålamodet kommer kort efter att ryska affärsmän i ett öppet brev krävt att Vladimir Putin ska betala för det statliga beslagtagandet av fabriker, hamnar och stora företag som ska uppgå till ett värde av motsvarande 43 miljoner dollar.

Om staten behöver något, så okej, nationalisera det – men betala för det, köp det från ägaren, säger Alexander Shokhin, chef för det ryska industri- och entreprenörsförbundet RSPP, enligt oberoende The Moscow Times.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31dec2025

Ukrainas nyårsraket – Putins krislager står i lågor

2026 01 01

Ukraina har inlett nyårsafton med flera attacker.

Bland annat har flera drönare slagit ner norr om Moskva i ett beredskapslager av olja som är tänkt att användas i krissituationer.

– Den senaste operationen riktade sig mot en stor oljedepå i Rybinsk, en stad 30 mil norr om Moskva, uppger en källa till Kyiv Independent.

Tidningen har tagit del av videomaterial som uppges visa explosioner från attacken.

– Filmmaterial visar en stor eld och plymer av svart rök som stiger från den påstådda attackplatsen, uppger tidningen.

Flera källor bekräftar

Anläggningen tillhör och drivs av den ryska staten.

– Anläggningen förvaltas av Rosreserv, en statlig myndighet som ansvarar för att lagra varor för krissituationer, uppger tidningen.

Flera andra ukrainska medier rapporterar också om attacken.

– Staden Rybinsk är en viktig knutpunkt för kollektivtrafik och logistik. Oljedepån är en viktig länk i lagring och distribution av petroleumprodukter i nordöstra Ryssland, uppger RBC-Ukraine.

LÄS OCKSÅ: Order från Putin – ”Ta över mer mark”

Ytterligare attack

Under 2025 har Ukraina trappat upp sina attacker mot oljeanläggningen inne i Ryssland.

Rapporterar kommer också om ytterligare en attack som utförts under morgonen på årets sista dag.

– Ukrainas militära underrättelsetjänst uppger att de har träffat ett stort oljeraffinaderi vid Rysslands Svartahavskust i en separat attack, vilket orsakat skador på pipelines och annan utrustning, uppger Kyiv Independent.

Tillfälligt eldupphör

Veckan inleddes med att de ryska och ukrainska styrkorna i närheten av kärnkraftverket i Zaporizjzja genomförde ett tillfälligt eldupphör.

Syftet var att genomföra underhåll och att reparera kraftledningar vid kärnkraftverket.

Eldupphöret genomfördes enligt plan och gjorde det möjligt för underhållspersonal att reparera kraftledningar som är avgörande för att hålla kärnkraftsaktiviteten vid Europas största atomkraftverk under kontroll, rapporterar Kyiv Post.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: James Fitzgerald

Text: Redaktionen