UPPGIFTER: Misstänkt ryskt spionage i Natoland

2022 03 23

Polen misstänker att ryska hemliga agenter opererar i landet. 

I Nato- och EU-landet Polen har den polska underrättelsetjänsten ombett landets utrikesdepartement att utvisa 45 stycken ryska diplomater från landet.

Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Hemligt spionage

Anledningen sägs vara att man misstänker att de ryska diplomaterna arbetar under täckmantel.

Enligt uppgifterna ska Polen ha skäl att tro att de 45 diplomaterna istället har arbetat som spioner, och använt sitt diplomatiska arbete för att undgå upptäckt.

Rysk underrättelsetjänst

Underrättelsetjänsten tror också att de misstänkta hemliga agenterna jobbar direkt för den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Regeringen bekräftar

På polska regeringens hemsida bekräftar man att byrån för inre säkerhet (IBW) har identifierat 45 tjänstemän med diplomatisk status som samarbetar med ryska underrättelseprojekt. 

Man skriver också att deras aktivitet “hotar Polens intressen och säkerhet”.

Bryter mot lagen

Polens regering framhäver att de “ryska underrättelsetjänstemännen” bryter mot både polsk lag och bestämmelserna i Wienkonventionen, eftersom de uppges använda sin status som diplomater för att istället bedriva underrättelseverksamhet.

Möte med ambassadören

Efter att en utvisningsbegäran blivit känd har den polska regeringen även meddelat att man kallat sin ryska ambassadör för ett möte med utrikesdepartementet.

Beslut om utvisningen kan ske efter detta möte, erfar Reuters.

Spioner inifrån

Under onsdagen går också den polska regeringen ut med information om att en av diplomaterna ska vara rysk medborgare. Personen greps redan 17 mars.

Diplomaten är nu misstänkt för spionage för den ryska underrättelsetjänsten.

“Omfattande bevis”

Den nu gripna och misstänkta personen har arbetat i arkiven på Warszawas registerkontor och haft tillgång till viktiga dokument från den polska huvudstaden.

ABW har enligt polska regeringen säkrat en “omfattande mängd bevis” som nu håller på att analyseras.

Vill utvisa ryska diplomater

Fyra svenska partier - M, KD, SD och C - vill utvisa ryska diplomater, rapporterade TV4 om i helgen. Bakgrunden till förslaget är Säpos information om att var tredje rysk diplomat i Sverige med stor sannolikhet är en spion.

– Vi har påtalat under lång tid att hotet från främmande makt är bredare och mer komplext än innan. Ett verktyg som man använder sig av är underrättelseinhämtning genom att till exempel försöka värva agenter. Så det här är ett hot, precis som vi har påtalat tidigare, sa Säpos chef Charlotte von Essen till SvD i början av mars.

Driver på

Moderaterna är ett av partierna i Sverige som är drivande i frågan.

– Vi vet enligt Säkerhetspolisen att upp till en tredjedel av de diplomater som finns i Stockholm från den ryska ambassaden är underrättelseofficerare och utgör ett hot mot vår politiska, ekonomiska och militära säkerhet, sade Pål Jonsson, Moderaternas försvarspolitiske talesperson, till TV4 Nyheterna i lördags.

Så många jobbar i Sverige

I dag befinner sig drygt 30 ryska diplomater i Sverige, enligt utrikesdepartementet. Utifrån Säpos egna uppgifter jobbar cirka 10 av diplomaterna under ”diplomatisk täckmantel”.  

Foto: D. Kasselnak

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland aktiverar invasionsplanen från 2022

2025 12 02

Ryska styrkor påstår sig ha intagit den strategiskt viktiga staden Pokrovsk, som beskrivs som en “port” för att ta kontroll över hela Donbasregionen.

Natten till tisdagen bryter Rysslands diktator Vladimir Putin tystnaden i frågan.

– Detta är en viktig utveckling. Vi är alla medvetna om dess betydelse, säger Putin enligt Reuters.

Diktatorn hävdar också att den påstådda ryska framgången gör att Ryssland nu kan skifta tillbaka fokus – till vad Kreml egentligen hade som syfte vid den fullskaliga invasionen för snart fyra år sedan.

Enligt Putin avancerar nu ryska styrkor “i praktiskt taget alla riktningar”

– Detta är en viktig riktning. Vi förstår alla hur viktigt det är. Det gör att vi kan gå vidare med uppgiften vi påbörjade när den militära specialoperationen inleddes, säger Putin.

Begreppet “militära specialoperationen” är det som Kreml använt för att beskriva invasionen av Ukraina i februari 2022.

Ifrågsaätts

Det ryska beskedet om man intagit Pokrovsk har mötts av skepsis. Andriy Kovalenko, chefen för det ukrainska centret för bekämpning av desinformation, har varnat för att Ryssland kommer att försöka “utöva press på frontlinjen med många högljudda uttalanden”.

– Han sa att detta gjordes ”exklusivt för den västerländska publiken och för att höja de diplomatiska insatserna” mitt i nya förhandlingar om hur kriget i Ukraina ska kunna avslutas, skriver CNN.

Även den ansedda amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, ifrågasätter det ryska påståendet.

– ISW har ännu inte observerat bevis som bekräftar att ryska styrkor har slutfört erövringen av Pokrovsk i skrivande stund. Kreml kan ha tillkännagivit erövringen av Pokrovsk i förtid den 1 december – liksom för många andra bosättningar i Ukraina – som en del av en kognitiv krigföringsinsats för att forma de amerikansk-ryska förhandlingarna i Moskva den 2 december, framhåller tankesmedjan.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Svårbedömt

Joakim Paasikiivi, tidigare överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, menar att det inte är omöjligt att Ryssland kan ha tagit över Pokrovsk.

– Men det är väldigt svårt att säga att det skulle vara så grundat bara på ryska utsagor. Eftersom de säger att de tar saker som de inte har tagit, säger militärexperten till TV4 Nyheterna.

USA:s sändebud Steve Witkoff möter Vladimir Putin i Moskva under tisdagen.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fruktar värsta vintern sedan 2022 – “tror många svenskar förstår”

2025 12 02

Sverige förbereder att gå fram med ett särskilt vinterpaket värt 1,1 miljarder kronor.

Ryssland fortsätter att attackera Ukraina, mitt under de pågående fredsförhandlingarna.

I synnerhet siktar Moskva in sig på att förstöra ukrainsk infrastruktur, vilket leder till svåra och långa strömavbrott.

– De här attackerna har intensifierats de senaste veckorna. När temperaturen nu börjar falla riskerar det här att bli den värsta vintern sedan 2022, säger Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) till GP.

"Tror många svenskar förstår"

Det är på grund av de eskalerande ryska attackerna som vinterpaketet tagits fram. När de nya 1,1 miljarderna ska skänkas har regeringen valt att fördela om bistånd som tidigare varit avsett för bland annat afrikanska länder.

Nu går en del av pengarna till Ukraina istället. Enligt Benjamin Dousa beror det på två saker: dels solidariteten med Ukraina, dels det svenska nationella säkerhetsintresset i att hålla Ukraina på benen.

Ministern upplever att svenska folket har förståelse för omfördelningen.

– Jag tror också att många svenskar förstår att vår statsbudget inte är oändlig. Ska vi inte behöva höja skatter för att finansiera Ukrainastödet så behöver vi ta från andra områden i biståndsbudgeten.

LÄS MER: Kängan till Europa – “Har inget att säga till om”

600 miljoner till nytt initiativ

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor för att på olika sätt stötta Ukraina.

I november meddelade regeringen att Sverige avsätter 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirement List.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland. Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen