UPPGIFTER: Psykisk ohälsa och extremistbakgrund

2022 07 07

Allt mer information om mannen som gripits för knivmordet i Almedalen kommer nu fram.

Vid polisens presskonferens fram kom det att mannen lider av psykisk ohälsa och det är ett av spåren man tittar på enligt åklagare Petra Götell.

– Vi bedömer att den avlidna kvinnan var gärningsmannen tilltänkta mål, framhåller hon.

Orsaken kan vara Ing-Marie Wieselgrens offentliga profil och engagemang inom psykiatrin.

Man i 30-årsåldern som gripits för knivdådet i Visby tidigare idag är involverad i högerextrema kretsar. Mer konkret handlar det om Nordiska motståndsrörelsen, NMR, uppger Expressen och Aftonbladet. Men det är för närvarande inte fokus för gärningen enligt åklagaren.

Motivet inte klarlagt

– Vi kan inte uttala oss om motivbilden, eftersom vi inte har kommit så långt i utredningen, sade Fredrik Persson vid polisens första presskonferens.

Han ska enligt tidningarna ha deltagit i demonstrationer organiserade av den nazistiska organisationen. Utöver det ska han ha författat artiklar på webbsidan Nordfront, en högerextrem nättidning, och medverkat i radiosändningar från samma mediekanal, uppger tidningarna.

Aktiv på sociala medier

När Almedalsveckan tog vid lade mannen ut innehåll på sina sociala medier rörande en skolmördare på 1990-talet som sköt över tio personer till döds.

Säpo har bekräftat för Aftonbladet att man samarbetar med polisen, som för närvarande leder förundersökningen.

Attack mitt i centrum

Knivattacken ägde rum på Donners plats, mitt i centrala Visby och ett populärt tillhåll under den välbesökta politikerveckan.

Enligt vittnen högg mannen kvinnan i halsen innan han greps, uppger Aftonbladet.

– Jag kan bekräfta att det har ägt rum och vi har kunnat anträffa en skadad person och gripit en man, kompletterar Ola Österling, polisens presstalesperson till Expressen.

Hennes liv gick inte att rädda, uppger Fredrik Persson, polischef på Gotland på en presskonferens.

Utreds som mord

Mannen är anhållen på sannolika skäl för mord. Han är tidigare ostraffad.

Det finns ännu ingen känd hotbild mot Almedalen och arrangemanget kan fortsätta som planerat, meddelar Fredrik Persson.

Kartläggning pågår

Enligt polisen pågår nu en kartläggning av gärningsmannen. Man vill dock inte gå in på vad mannen har uppgett i förhör och är fåordiga kring vad man vet om den misstänkta personen, som ska vara 33 år gammal.

Polisen tittar på om det finns fler intressanta personer i utredningen.

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen