UPPGIFTER: Psykisk ohälsa och extremistbakgrund

2022 07 07

Allt mer information om mannen som gripits för knivmordet i Almedalen kommer nu fram.

Vid polisens presskonferens fram kom det att mannen lider av psykisk ohälsa och det är ett av spåren man tittar på enligt åklagare Petra Götell.

– Vi bedömer att den avlidna kvinnan var gärningsmannen tilltänkta mål, framhåller hon.

Orsaken kan vara Ing-Marie Wieselgrens offentliga profil och engagemang inom psykiatrin.

Man i 30-årsåldern som gripits för knivdådet i Visby tidigare idag är involverad i högerextrema kretsar. Mer konkret handlar det om Nordiska motståndsrörelsen, NMR, uppger Expressen och Aftonbladet. Men det är för närvarande inte fokus för gärningen enligt åklagaren.

Motivet inte klarlagt

– Vi kan inte uttala oss om motivbilden, eftersom vi inte har kommit så långt i utredningen, sade Fredrik Persson vid polisens första presskonferens.

Han ska enligt tidningarna ha deltagit i demonstrationer organiserade av den nazistiska organisationen.  Utöver det ska han ha författat artiklar på webbsidan Nordfront, en högerextrem nättidning, och medverkat i radiosändningar från samma mediekanal, uppger tidningarna.

Aktiv på sociala medier

När Almedalsveckan tog vid lade mannen ut innehåll på sina sociala medier rörande en skolmördare på 1990-talet som sköt över tio personer till döds.

Säpo har bekräftat för Aftonbladet att man samarbetar med polisen, som för närvarande leder förundersökningen.

Attack mitt i centrum

Knivattacken ägde rum på Donners plats, mitt i centrala Visby och ett populärt tillhåll under den välbesökta politikerveckan.

Enligt vittnen högg mannen kvinnan i halsen innan han greps, uppger Aftonbladet.

– Jag kan bekräfta att det har ägt rum och vi har kunnat anträffa en skadad person och gripit en man, kompletterar Ola Österling, polisens presstalesperson till Expressen.

Hennes liv gick inte att rädda, uppger Fredrik Persson, polischef på Gotland på en presskonferens.

Utreds som mord

Mannen är anhållen på sannolika skäl för mord. Han är tidigare ostraffad.

Det finns ännu ingen känd hotbild mot Almedalen och arrangemanget kan fortsätta som planerat, meddelar Fredrik Persson.

Kartläggning pågår

Enligt polisen pågår nu en kartläggning av gärningsmannen. Man vill dock inte gå in på vad mannen har uppgett i förhör och är fåordiga kring vad man vet om den misstänkta personen, som ska vara 33 år gammal.

Polisen tittar på om det finns fler intressanta personer i utredningen.

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen