UPPGIFTER: Något är fel med diktatorn

2023 08 23

Kinas diktator Xi Jinping har plötsligt dragit sig tillbaka från det pågående toppmötet mellan BRICS-länderna i Sydafrika.

Xi Jinping skulle hålla ett tal vid mötet, men dök aldrig upp.

Istället bad han sin handelsminister Wang Wentao att framföra talet.

Den kinesiska regimen har inte gått ut med en förklaring till Xi Jinpings försvinnande, vilket har spätt på spekulationerna om att ”något är fel” med diktatorn, rapporterar Sky News.

”Mycket märkligt”

Bill Bishop, verksam vid Sinocism, en populär nyhetssajt om Kina, har kommenterat Xi Jinpings frånvaro.

Kinaexperten berättar att diktatorn i princip varit frånvarande under hela augusti.

– Att hoppa av i sista minuten ser mycket märkligt ut. I avsaknad av användbar information från Kina så kommer ryktesspridningen att fortsätta, säger Bishop till Sky News.

Väldigt sällsynt beslut

Podcasten China Global South Project, som rapporterar om Kinas engagemang i Afrika, har även uttalat sig om den uppmärksammade händelsen.

– Att säga att Xi Jinpings frånvaro är extraordinär är en underdrift. Kinesiska ledare missar aldrig koreograferade evenemang som detta.

James Palmer, biträdande redaktör för tidskriften Foreign Policy, tror att diktatorns frånvaro kan bero på en sviktande hälsa.

– Det är mycket troligt att Xi Jinping hoppade över talet för att han är sjuk, framhåller Palmer.

Fem kontroversiella länder

Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika ingår i den så kallade Bricsgruppen.

Ländernas syn på den rådande världsordningen distanserar sig från västvärldens.

Inte minst gällande kriget i Ukraina.

Kina, Sydafrika och Indien har vägrat att fördöma Rysslands invasion av Ukraina, även om stödet till Moskvas anfallskrig har varierat.

Brasiliens president Lula da Silva har däremot kallat den ryska invasionen för en "kränkning av Ukrainas territoriella integritet” efter påtryckningar från USA.

– Man är mycket tydligare i ordvalen mot väst, mot de finansiella institutionerna. Men när det kommer till Ryssland blir man närmast akademiker, med väldigt snygga formuleringar där man inte ställer sig på Rysslands sida, men inte heller fördömer, framhåller Johan Ripås, SVT:s Afrikakorrespondent, i en kommentar till tv-kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen