UPPGIFTER: Nato fruktar dramatiskt skifte i Europa – nu på söndag

2024 12 04

På söndag fattas ett dramatiskt beslut för ett av Natos just nu viktigaste länder.

Med sina 19 miljoner invånare har Rumänien varit medlem i försvarsalliansen i drygt 20 år.

I landet finns en flygbas som expanderar mot att bli Natos största i hela Europa.

Rumänien gränsar dessutom till Ukraina och har under kriget flera gånger fått se ryska drönare passera deras luftrum samtidigt som man levererat viktiga vapen, inklusive luftförsvarssystemet Patriot, till det krigsdrabbade landet.

– Närheten till Ukraina har positionerat Rumänien som en viktig logistikpartner, säger Antonia Clibasanu, geopolitisk analytiker på Geopolitical Futures, till Politico.

Kan välja ryssvänlig president

På söndag går Rumänien till val och befolkningen ska välja ny president.

Center-högerpolitikern Elena Lasconi utmanas av den högerextrema och ryssvänliga kandidaten Calin Georgescu.

Skulle den senare, som flera gånger uttryckt sin skepsis gentemot Nato, vinna valet kan det enligt flera bedömare skaka om försvarsalliansen närmast i grunden, rapporterar Politico.

En dramatisk politisk förändring i Rumänien, en växande militärmakt, skulle kunna undergräva landet som en av Natos stora regionala säkerhetsaktörer.

– Rumäniens roll har utvecklats mycket under de senaste 20 åren sedan landet gick med i Nato, och landet har tagit steg mot att vara en säkerhetsleverantör och inte bara en säkerhetskonsument, säger Ana Agachi, politisk analytiker vid tankesmedjan RAND.

Framkallade stora protester

För närvarande lägger Rumänien 2,25 procent av sin BNP på försvaret. Det är över Natos krav på två procent och målet är öka de militära utgifterna till tre procent 2026.

En Natoskeptisk och prorysk president skulle kunna äventyra den utvecklingen.

När Calin Georgescu gick segrande ur den första valomgången förra helgen gjorde han det enbart efter att ha framträtt på sociala medier, vilket föranledde anklagelser mot plattformen Tiktok.

Det framkallade också stora demonstrationer i huvudstaden Bukarest.

– Resultatet av denna tysta men ändå extremistiska proryska kandidat är en del av Rysslands hybridkrig mot europeisk demokrati, säger Siegfried Muresan, konservativ rumänsk politiker i Europaparlamentet, till Politico.

"Vill inte lämna Nato"

Calin Georgescu har tidigare sagt att han vill att Rumänien ska engagera sig och inte utmana Ryssland.

Han har dock förnekat att han vill lämna Nato.

– Jag vill inte Nato, jag vill inte lämna EU. Vad jag däremot vill är att ta ställning, inte att knäböja där borta och ta allting. Som jag sade, vi borde göra allt i vårt nationella intresse, har kandidaten sagt enligt Reuters.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen