UPPGIFTER: Nato fruktar dramatiskt skifte i Europa – nu på söndag

2024 12 04

På söndag fattas ett dramatiskt beslut för ett av Natos just nu viktigaste länder.

Med sina 19 miljoner invånare har Rumänien varit medlem i försvarsalliansen i drygt 20 år.

I landet finns en flygbas som expanderar mot att bli Natos största i hela Europa.

Rumänien gränsar dessutom till Ukraina och har under kriget flera gånger fått se ryska drönare passera deras luftrum samtidigt som man levererat viktiga vapen, inklusive luftförsvarssystemet Patriot, till det krigsdrabbade landet.

– Närheten till Ukraina har positionerat Rumänien som en viktig logistikpartner, säger Antonia Clibasanu, geopolitisk analytiker på Geopolitical Futures, till Politico.

Kan välja ryssvänlig president

På söndag går Rumänien till val och befolkningen ska välja ny president.

Center-högerpolitikern Elena Lasconi utmanas av den högerextrema och ryssvänliga kandidaten Calin Georgescu.

Skulle den senare, som flera gånger uttryckt sin skepsis gentemot Nato, vinna valet kan det enligt flera bedömare skaka om försvarsalliansen närmast i grunden, rapporterar Politico.

En dramatisk politisk förändring i Rumänien, en växande militärmakt, skulle kunna undergräva landet som en av Natos stora regionala säkerhetsaktörer.

– Rumäniens roll har utvecklats mycket under de senaste 20 åren sedan landet gick med i Nato, och landet har tagit steg mot att vara en säkerhetsleverantör och inte bara en säkerhetskonsument, säger Ana Agachi, politisk analytiker vid tankesmedjan RAND.

Framkallade stora protester

För närvarande lägger Rumänien 2,25 procent av sin BNP på försvaret. Det är över Natos krav på två procent och målet är öka de militära utgifterna till tre procent 2026.

En Natoskeptisk och prorysk president skulle kunna äventyra den utvecklingen.

När Calin Georgescu gick segrande ur den första valomgången förra helgen gjorde han det enbart efter att ha framträtt på sociala medier, vilket föranledde anklagelser mot plattformen Tiktok.

Det framkallade också stora demonstrationer i huvudstaden Bukarest.

– Resultatet av denna tysta men ändå extremistiska proryska kandidat är en del av Rysslands hybridkrig mot europeisk demokrati, säger Siegfried Muresan, konservativ rumänsk politiker i Europaparlamentet, till Politico.

"Vill inte lämna Nato"

Calin Georgescu har tidigare sagt att han vill att Rumänien ska engagera sig och inte utmana Ryssland.

Han har dock förnekat att han vill lämna Nato.

– Jag vill inte Nato, jag vill inte lämna EU. Vad jag däremot vill är att ta ställning, inte att knäböja där borta och ta allting. Som jag sade, vi borde göra allt i vårt nationella intresse, har kandidaten sagt enligt Reuters.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler.

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen