UPPGIFTER: Nato fruktar dramatiskt skifte i Europa – nu på söndag

2024 12 04

På söndag fattas ett dramatiskt beslut för ett av Natos just nu viktigaste länder.

Med sina 19 miljoner invånare har Rumänien varit medlem i försvarsalliansen i drygt 20 år.

I landet finns en flygbas som expanderar mot att bli Natos största i hela Europa.

Rumänien gränsar dessutom till Ukraina och har under kriget flera gånger fått se ryska drönare passera deras luftrum samtidigt som man levererat viktiga vapen, inklusive luftförsvarssystemet Patriot, till det krigsdrabbade landet.

– Närheten till Ukraina har positionerat Rumänien som en viktig logistikpartner, säger Antonia Clibasanu, geopolitisk analytiker på Geopolitical Futures, till Politico.

Kan välja ryssvänlig president

På söndag går Rumänien till val och befolkningen ska välja ny president.

Center-högerpolitikern Elena Lasconi utmanas av den högerextrema och ryssvänliga kandidaten Calin Georgescu.

Skulle den senare, som flera gånger uttryckt sin skepsis gentemot Nato, vinna valet kan det enligt flera bedömare skaka om försvarsalliansen närmast i grunden, rapporterar Politico.

En dramatisk politisk förändring i Rumänien, en växande militärmakt, skulle kunna undergräva landet som en av Natos stora regionala säkerhetsaktörer.

– Rumäniens roll har utvecklats mycket under de senaste 20 åren sedan landet gick med i Nato, och landet har tagit steg mot att vara en säkerhetsleverantör och inte bara en säkerhetskonsument, säger Ana Agachi, politisk analytiker vid tankesmedjan RAND.

Framkallade stora protester

För närvarande lägger Rumänien 2,25 procent av sin BNP på försvaret. Det är över Natos krav på två procent och målet är öka de militära utgifterna till tre procent 2026.

En Natoskeptisk och prorysk president skulle kunna äventyra den utvecklingen.

När Calin Georgescu gick segrande ur den första valomgången förra helgen gjorde han det enbart efter att ha framträtt på sociala medier, vilket föranledde anklagelser mot plattformen Tiktok.

Det framkallade också stora demonstrationer i huvudstaden Bukarest.

– Resultatet av denna tysta men ändå extremistiska proryska kandidat är en del av Rysslands hybridkrig mot europeisk demokrati, säger Siegfried Muresan, konservativ rumänsk politiker i Europaparlamentet, till Politico.

"Vill inte lämna Nato"

Calin Georgescu har tidigare sagt att han vill att Rumänien ska engagera sig och inte utmana Ryssland.

Han har dock förnekat att han vill lämna Nato.

– Jag vill inte Nato, jag vill inte lämna EU. Vad jag däremot vill är att ta ställning, inte att knäböja där borta och ta allting. Som jag sade, vi borde göra allt i vårt nationella intresse, har kandidaten sagt enligt Reuters.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Diplomater chockade – ”Västliga alliansen är över”

2025 12 14

Chockstämning råder bland europeiska diplomater.

Europeiska diplomater i USA är chockade och förtvivlade över hur relationen mellan USA och Europa har utvecklats.

Vissa varnar till och med för att det inte finns någon västlig allians längre.

”Aldrig detsamma igen”

Flera diplomater, som väljer att vara anonyma, uttrycker sin desperation till följd av den nya amerikanska säkerhetsstrategin, rapporterar Politico, som har talat med diplomater i samband med julfester på ambassader i Washington.

En diplomat från ett medelstort land i Europa hävdar att det i praktiken inte finns någon västallians längre.

– Den västliga alliansen är över, säger diplomaten, enligt tidningen.

Reaktionen är stark efter att Trump-administrationen gått till en rad angrepp mot europeiska länder.

– Relationen kommer aldrig att bli densamma igen, tillägger diplomaten.

Många är dock oroliga för att öppet visa sitt missnöje.

– Det är off the record, säger diplomatens rådgivare till tidningen.

LÄS OCKSÅ: AVSLÖJAT: Trump-allierad jobbar för rysk oljejätte

”Politisk krigsförklaring”

Rädslan för att uttala sig öppet har sina skäl.

Förra månaden tvingades exempelvis Belgiens försvarsattaché avgå efter att ha beskrivit Trump-administrationen som ”präglad av kaos och oförutsägbarhet”.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth tog illa upp, och försvarsattachén fick lämna sin post.

Men många är missnöjda och stämningen är dyster bland de europeiska diplomaterna.

EU:s tidigare utrikesrepresentant Josep Borell har beskrivit USA:s nya säkerhetsstrategi som en ”politisk krigsförklaring”.

Vissa är hoppfulla

Vissa hoppas dock fortfarande på en återgång till den världsordning som gällde innan Trump kom till makten.

– Allt kommer att återgå till det normala om två år när det finns en ny president, säger en biträdande missionschef från ett sydösteuropeiskt land till tidningen.

En annan diplomat hoppas att Trump-administrationens angrepp på Europa kan stärka EU, och menar att det kanske rent av är det som är Trumps syfte.

– Han kanske gör oss en tjänst genom att uppmuntra oss att bli starkare, mer kapabla allierade, säger källan, dock med viss tvekan, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Kreml bekräftar - "Bara då kan det bli vapenvila"

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Explosioner skakar Ryssland – överväger desperat åtgärd

2025 12 14

Explosioner i Ryssland och på Krim skakar Putinregimen.

Ett flertal explosioner i Ryssland och på det ockuperade Krim har rapporterats sent på lördagskvällen.

Nu sägs Ryssland överväga en åtgärd som känns igen från andra världskriget.

Rad av explosioner

Explosioner har bland annat rapporterats vid en oljedepå nära Simferopol på det av Ryssland ockuperade Krim, rapporterar Kyiv Independent. I samband med detta har ryska myndigheter rapporterat 41 drönare över området, enligt pro-ukrainska Crimean Wind.

Även en kemisk fabrik i staden Veliky Novgorod i Ryssland har attackerats, och rök har setts stiga från platsen, enligt uppgifter.

Dessutom uppges en oljedepå nära Uryupinsk i Volgograd-regionen och ett kraftverk i Smolensk ha träffats av ukrainska drönare, enligt tidningen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat de rapporterade attackerna.

LÄS OCKSÅ: Kalabalik i Ryssland – erkänner stort fiasko

Har träffat flera mål

Ukraina har genomfört en rad attacker mot ryska mål den senaste tiden.

Den 5 december tvingades oljeraffinaderiet i Syzran stoppa verksamheten efter drönarattacker.

Den 12 december träffades ett oljeraffinaderi i Jaroslavl, som beskrivs som ett av Rysslands fem största.

– Detta är ett av de största raffinaderierna för användarna, som kan bearbeta från 15 miljoner ton olja och oljekondensat per år, kommenterade den ukrainska generalstaben i ett inlägg på Telegram, enligt tidningen.

I Ryssland diskuteras nu en desperat åtgärd för att motverka attackerna.

Föreslår åtgärd från andra världskriget

Den ryska före detta befälhavaren Sergej Khatylev föreslår att man ska släcka all belysning i ryska städer på nätterna, rapporterar Moscow Times.

Syftet med detta skulle vara att försvåra de ukrainska drönarattackerna, som har blivit ett allvarligt problem för Putinregimen.

Det är en typ av åtgärd som var mycket vanlig under andra världskriget, då städer ofta släcktes ned för att göra det svårare för fienden att utföra flygattacker.

LÄS OCKSÅ: Kreml bekräftar – ”Bara då kan det bli vapenvila”

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen