UPPGIFTER: Nato fruktar dramatiskt skifte i Europa – nu på söndag

2024 12 04

På söndag fattas ett dramatiskt beslut för ett av Natos just nu viktigaste länder.

Med sina 19 miljoner invånare har Rumänien varit medlem i försvarsalliansen i drygt 20 år.

I landet finns en flygbas som expanderar mot att bli Natos största i hela Europa.

Rumänien gränsar dessutom till Ukraina och har under kriget flera gånger fått se ryska drönare passera deras luftrum samtidigt som man levererat viktiga vapen, inklusive luftförsvarssystemet Patriot, till det krigsdrabbade landet.

– Närheten till Ukraina har positionerat Rumänien som en viktig logistikpartner, säger Antonia Clibasanu, geopolitisk analytiker på Geopolitical Futures, till Politico.

Kan välja ryssvänlig president

På söndag går Rumänien till val och befolkningen ska välja ny president.

Center-högerpolitikern Elena Lasconi utmanas av den högerextrema och ryssvänliga kandidaten Calin Georgescu.

Skulle den senare, som flera gånger uttryckt sin skepsis gentemot Nato, vinna valet kan det enligt flera bedömare skaka om försvarsalliansen närmast i grunden, rapporterar Politico.

En dramatisk politisk förändring i Rumänien, en växande militärmakt, skulle kunna undergräva landet som en av Natos stora regionala säkerhetsaktörer.

– Rumäniens roll har utvecklats mycket under de senaste 20 åren sedan landet gick med i Nato, och landet har tagit steg mot att vara en säkerhetsleverantör och inte bara en säkerhetskonsument, säger Ana Agachi, politisk analytiker vid tankesmedjan RAND.

Framkallade stora protester

För närvarande lägger Rumänien 2,25 procent av sin BNP på försvaret. Det är över Natos krav på två procent och målet är öka de militära utgifterna till tre procent 2026.

En Natoskeptisk och prorysk president skulle kunna äventyra den utvecklingen.

När Calin Georgescu gick segrande ur den första valomgången förra helgen gjorde han det enbart efter att ha framträtt på sociala medier, vilket föranledde anklagelser mot plattformen Tiktok.

Det framkallade också stora demonstrationer i huvudstaden Bukarest.

– Resultatet av denna tysta men ändå extremistiska proryska kandidat är en del av Rysslands hybridkrig mot europeisk demokrati, säger Siegfried Muresan, konservativ rumänsk politiker i Europaparlamentet, till Politico.

"Vill inte lämna Nato"

Calin Georgescu har tidigare sagt att han vill att Rumänien ska engagera sig och inte utmana Ryssland.

Han har dock förnekat att han vill lämna Nato.

– Jag vill inte Nato, jag vill inte lämna EU. Vad jag däremot vill är att ta ställning, inte att knäböja där borta och ta allting. Som jag sade, vi borde göra allt i vårt nationella intresse, har kandidaten sagt enligt Reuters.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Efterlängtat besked för Ukraina – akut hjälp på väg

2026 01 25

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har det hektiskt.

Efter att ha lett Ukraina under snart fyra år av krig finns nu en liten strimma av hopp om fred, efter att Ukraina mött USA och Ryssland i ett trepartssamtal i Abu Dhabi i veckan.

Mötet ägde rum kort efter den ukrainske presidentens besök på World Economic Forum i Davos, och idag har Zelenskyj mött Litauen i ett möte i Vilnius.

Och efter mötet meddelar Volodymyr Zelenskyj att han fått ett välkommet besked.

Ryska attacker fortsätter

De ryska attackerna fortsätter med full kraft.

Den senaste tiden har måltavlan i stor utsträckning varit ukrainsk infrastruktur och energiförsörjning, vilket slår hårt mot Ukrainas befolkning där många är utan ström i den bitande vinterkylan.

– Under mötet med president Gitanas Nausėda diskuterade vi först och främst stöd för Ukrainas energisystem. Ryssland attackerar vår energisektor varje dag, uppger Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på X.

– Jag informerade Gitanas om detta och även om Ukrainas behov av att stärka sin motståndskraft gällande energiförsörjningen och landets luftförsvar.

Får akut stöd

Den ukrainske presidenten meddelar också att Litauen har gett ett löfte om akut stöd för att hjälpa det krigsdrabbade folket i misären.

Ett stort antal generatorer ska skickas till Ukraina för att stötta upp vid elavbrott efter ryska attacker.

– Tack för stödet. Litauen har redan nu beslutat att hjälpa ukrainska städer och samhällen genom att skicka nästan hundra generatorer, framhåller den ukrainske presidenten i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Iran i skarp varning till USA – ”finger på avtryckaren”

Militärt samarbete

Under mötet diskuterades också ländernas militära samarbete och de pågående fredssamtalen med Ryssland.

– Vi diskuterade också militärt samarbete, gemensamma försvarsprojekt och Litauens förslag att lansera en vapenexportplattform i Vilnius, uppger Volodymyr Zelenskyj.

– Jag delade också de senaste detaljerna om våra diplomatiska fredsinsatser, inklusive mötena i Abu Dhabi där ukrainska, amerikanska och ryska delegationer deltog. Ukraina gör som alltid allt som är möjligt för att få kriget avslutat.

LÄS MER: Trump riktar hot mot hela världen – “kan genomföra attacker överallt“

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny utbetalningsregel införs för många pensionärer

2026 01 25

Som pensionär finns möjligheten att välja hur mycket allmän pension man tar ut.

Det går också att göra ett uppehåll och pausa pensionsutbetalningarna.

– Du kan välja om du vill ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent av din inkomstpension och premiepension varje månad. Du kan också välja att pausa ditt uttag, uppger Pensionsmyndigheten.

Men samma möjlighet har inte alltid funnits för tjänstepensionen.

Ny möjlighet

För omkring ett år sedan öppnades en möjlighet för många pensionärer att också pausa sin tjänstepension.

– Då kom Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna efter en lagändring överens om att införa möjligheten att göra uppehåll i utbetalningen av tjänstepensionen, uppger Statens tjänstepensionsverk, SPV.

Men den förändringen gällde inte tidigare statligt anställda som får sin pension från SPV.

Men det har nu ändrats, meddelar myndigheten.

– Sedan årsskiftet kan nu SPV:s kunder välja att göra uppehåll i sin utbetalning av tjänstepension från statlig anställning, framhåller SPV i ett uttalande.

– En förändring som gör tjänstepensionen mer flexibel och bland annat ger pensionärer som vill börja jobba igen bättre möjlighet att planera sin ekonomi.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Fakta om ansökan och de olika delarna

Ansökan är sedan slutet av 2025 öppen för den som önskar pausa sin pensionsutbetalning från SPV.

- Det går att göra uppehåll i både den förmånsbestämda delen som SPV hanterar och i de premiebestämda delarna som andra försäkringsgivare hanterar.

- För den förmånsbestämda delen gäller att uppehållet i utbetalningen måste vara minst en månad långt. I övrigt finns ingen tidsbegränsning.

- Det är också möjligt att göra flera uppehåll och ändra längden på en påbörjad paus.

- Ansökan om ett uppehåll ska göras minst en månad innan önskad start, antingen via Mina sidor på spv.se eller genom att skicka in en blankett.

- De premiebestämda delarna hanteras av Kåpan Tjänstepension och andra valbara pensionsbolag.

- Ansökan om uppehåll i någon av de här delarna sker hos respektive bolag.

Källa: Statens tjänstepensionsverk

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: M. Aurelius

Text: Reaktionen