UPPGIFTER: Nordkoreansk dagbok hittad – avslöjar hemligheter

2024 12 28

Ukrainas specialstyrkor uppger att de har hittat en dagbok skriven av en nordkoreansk elitsoldat i Ryssland.

Soldaten uppges ha dödats i Kursk-regionen, och därefter säger sig specialstyrkorna ha hittat hans dagbok.

Delar av innehållet i dagboken har publicerats, rapporterar TV2.

”Skydda den högste ledaren”

Kanalen understryker att dagbokens innehåll inte har gått att verifiera.

Men om den är äkta så avslöjar den en hel del om de nordkoreanska soldaternas öde – och varför de har hamnat i Ryssland.

Enligt de ukrainska specialstyrkornas översättning avslöjar dagboken bland annat att soldaten såg det som en plikt att strida tillsammans med ryssarna.

– Att försvara hemlandet är varje medborgares heliga plikt, och den största plikten är att skydda nationen. Det är här min lycka ligger. Jag bär militäruniformen för att skydda den högsta ledaren, skriver han, enligt kanalen.

Men det är inte det enda som kommer fram i dagboken.

Soldaten kommer också med en förklaring till varför just han har skickats till kriget.

Därför skickades han till kriget

Om man ska tro dagbokens innehåll så tycks soldaten ha hamnat i Ryssland som någon form av bestraffning.

Han skriver att han har begått ett ”misstag” och att det är därför han har skickats till kriget. Vilken typ av misstag det rör sig om framkommer dock inte.

– Jag svek mitt älskade parti, som hade litat på mig, och begick otacksamma handlingar mot Högste Ledaren. Synderna jag har begått är oförlåtliga, men mitt hemland har gett mig en chans till återlösning, en nystart i livet, uppger soldaten i dagboken, enligt kanalen.

Enligt de ukrainska specialstyrkorna framgår det också av dagboken att Nordkorea har skickat elitsoldater till Ryssland, inte bara enkla soldater.

Oro och ryktesspridning i Nordkorea

De nordkoreanska soldaterna uppges ha deltagit i stora attacker mot Ukrainas positioner i den ryska Kursk-regionen, och har gjort stora förluster, enligt sydkoreanska och amerikanska källor.

Tidigare i år har det också rapporterats att beslutet att skicka nordkoreanska soldater till kriget har orsakat ryktesspridning och oro i Nordkorea, trots att regimen försöker hålla operationen hemlig för vanliga nordkoreaner.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen