UPPGIFTER: Nordkoreansk dagbok hittad – avslöjar hemligheter

2024 12 28

En nordkoreansk dagbok uppges ha hittats och sägs avslöja hemligheter.

Ukrainas specialstyrkor uppger att de har hittat en dagbok skriven av en nordkoreansk elitsoldat i Ryssland.

Soldaten uppges ha dödats i Kursk-regionen, och därefter säger sig specialstyrkorna ha hittat hans dagbok.

Delar av innehållet i dagboken har publicerats, rapporterar TV2.

”Skydda den högste ledaren”

Kanalen understryker att dagbokens innehåll inte har gått att verifiera.

Men om den är äkta så avslöjar den en hel del om de nordkoreanska soldaternas öde – och varför de har hamnat i Ryssland.

Enligt de ukrainska specialstyrkornas översättning avslöjar dagboken bland annat att soldaten såg det som en plikt att strida tillsammans med ryssarna.

– Att försvara hemlandet är varje medborgares heliga plikt, och den största plikten är att skydda nationen. Det är här min lycka ligger. Jag bär militäruniformen för att skydda den högsta ledaren, skriver han, enligt kanalen.

Men det är inte det enda som kommer fram i dagboken.

Soldaten kommer också med en förklaring till varför just han har skickats till kriget.

Därför skickades han till kriget

Om man ska tro dagbokens innehåll så tycks soldaten ha hamnat i Ryssland som någon form av bestraffning.

Han skriver att han har begått ett ”misstag” och att det är därför han har skickats till kriget. Vilken typ av misstag det rör sig om framkommer dock inte.

– Jag svek mitt älskade parti, som hade litat på mig, och begick otacksamma handlingar mot Högste Ledaren. Synderna jag har begått är oförlåtliga, men mitt hemland har gett mig en chans till återlösning, en nystart i livet, uppger soldaten i dagboken, enligt kanalen.

Enligt de ukrainska specialstyrkorna framgår det också av dagboken att Nordkorea har skickat elitsoldater till Ryssland, inte bara enkla soldater.

Oro och ryktesspridning i Nordkorea

De nordkoreanska soldaterna uppges ha deltagit i stora attacker mot Ukrainas positioner i den ryska Kursk-regionen, och har gjort stora förluster, enligt sydkoreanska och amerikanska källor.

Tidigare i år har det också rapporterats att beslutet att skicka nordkoreanska soldater till kriget har orsakat ryktesspridning och oro i Nordkorea, trots att regimen försöker hålla operationen hemlig för vanliga nordkoreaner.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen