UPPGIFTER: Ny lag ska stiftas i Sverige – förväntas slå mot gängen

2022 12 05

Att involvera unga i brott ska bli straffbart.

Det ska en ny lag se till, enligt uppgifter till Sveriges Radio.

Förslaget ska läggas fram för att bryta nyrekrytering till kriminella gäng. Lagen i fråga kommer att möjliggöra att den som involverar en person under 18 år i brott kan dömas till fängelse i upp till fyra år och kan börja gälla från 1 juli 2023.

Bygger på lagrådsremiss från S

Förändringen är en av de tuffa åtgärder som regeringen uppges vilja presentera i januari nästa år, då justitieminister Gunnar Strömmer (M) ska lägga fram sin första riktigt stora proposition för riksdagen.

Propositionen ska innehålla flera förslag om skärpta straff för brott inom kriminella nätverk och grundar sig i en lagrådsremiss som S-regeringen tog fram kort före valet i höstas.

– Ärendet bereds fortfarande i regeringskansliet, men nu kan Ekot alltså berätta att regeringen – och Sverigedemokraterna – har bestämt sig för att gå vidare med förslaget att införa en ny straffbestämmelse: främjande av ungdomsbrottslighet, rapporterar SR.

En av flera åtgärder

Regeringen hoppas att den nya lagen ska minska risken att unga hamnar i kriminella nätverk, där de exempelvis kan behöva sälja droger på gatan eller transportera vapen.

Men enligt Ekot är det inte den enda förändringen man tänker göra.

Utöver att göra det straffbart att involvera unga i brottsliga nätverk vill regeringen även kunna döma gängkriminella till fängelse i upp till fyra år mer än det normala maxstraffet.

– Rätten ska till exempel väga in om en skjutning eller en sprängning har skett på allmän plats, uppger SR.

Fler ska även kunna frihetsberövas i väntan på rättegång då “obligatorisk häktning” ska kunna tillämpas även på brott med minimistraff från 1,5 år – istället för dagens två år.

“Största offensiven i historien”

Förändringarna ligger i linje med den mönsterbrytande politik mot brottsligheten i Sverige som regeringspartierna och Sverigedemokraterna lovade i samband med att Tidöavtalet lades fram.

– Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot den systemhotande organiserade brottsligheten, sade justitieminister Gunnar Strömmer i början av november.

“Fruktansvärda uppgifter”

Redan under hösten har just Gunnar Strömmer varit inne på att en nyckel är att stoppa rekryteringen av barn och unga till de kriminella nätverken.

– En brottslighet som mobiliserar barn till helt fruktansvärda uppgifter. Det är en stor och magnifik uppgift, men det är otroligt viktigt att vi som land lyckas ro i land med det, uppgav ministern till Aftonbladet i slutet av förra månaden.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen