UPPGIFTER: Ny lag ska stiftas i Sverige – förväntas slå mot gängen

2022 12 05

Att involvera unga i brott ska bli straffbart.

Det ska en ny lag se till, enligt uppgifter till Sveriges Radio.

Förslaget ska läggas fram för att bryta nyrekrytering till kriminella gäng. Lagen i fråga kommer att möjliggöra att den som involverar en person under 18 år i brott kan dömas till fängelse i upp till fyra år och kan börja gälla från 1 juli 2023.

Bygger på lagrådsremiss från S

Förändringen är en av de tuffa åtgärder som regeringen uppges vilja presentera i januari nästa år, då justitieminister Gunnar Strömmer (M) ska lägga fram sin första riktigt stora proposition för riksdagen.

Propositionen ska innehålla flera förslag om skärpta straff för brott inom kriminella nätverk och grundar sig i en lagrådsremiss som S-regeringen tog fram kort före valet i höstas.

– Ärendet bereds fortfarande i regeringskansliet, men nu kan Ekot alltså berätta att regeringen – och Sverigedemokraterna – har bestämt sig för att gå vidare med förslaget att införa en ny straffbestämmelse: främjande av ungdomsbrottslighet, rapporterar SR.

En av flera åtgärder

Regeringen hoppas att den nya lagen ska minska risken att unga hamnar i kriminella nätverk, där de exempelvis kan behöva sälja droger på gatan eller transportera vapen.

Men enligt Ekot är det inte den enda förändringen man tänker göra.

Utöver att göra det straffbart att involvera unga i brottsliga nätverk vill regeringen även kunna döma gängkriminella till fängelse i upp till fyra år mer än det normala maxstraffet.

– Rätten ska till exempel väga in om en skjutning eller en sprängning har skett på allmän plats, uppger SR.

Fler ska även kunna frihetsberövas i väntan på rättegång då “obligatorisk häktning” ska kunna tillämpas även på brott med minimistraff från 1,5 år – istället för dagens två år.

“Största offensiven i historien”

Förändringarna ligger i linje med den mönsterbrytande politik mot brottsligheten i Sverige som regeringspartierna och Sverigedemokraterna lovade i samband med att Tidöavtalet lades fram.

– Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot den systemhotande organiserade brottsligheten, sade justitieminister Gunnar Strömmer i början av november.

“Fruktansvärda uppgifter”

Redan under hösten har just Gunnar Strömmer varit inne på att en nyckel är att stoppa rekryteringen av barn och unga till de kriminella nätverken.

– En brottslighet som mobiliserar barn till helt fruktansvärda uppgifter. Det är en stor och magnifik uppgift, men det är otroligt viktigt att vi som land lyckas ro i land med det, uppgav ministern till Aftonbladet i slutet av förra månaden.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 okt 2026

Sverige vägrar – Lavrov hotar med konsekvenser

2026 10 05

Ryssland har inlett en ny våg av attacker mot Kyjiv.

Bland annat har flera broar attackerats i massiva drönaranfall mot den ukrainska huvudstaden.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt uppmanat utländska medborgare och diplomater att hålla sig undan. Lämna Kyjiv eller bär ansvaret för konsekvenserna, löd varningen som Lavrov utfärdade i helgen.

Nu kommer det svenska svaret.

Sverige vägrar lyda.

– Tillsammans med andra beskickningschefer i Kyjiv noterar vi med oro det ryska utrikesministeriets hot mot diplomater och utländska medborgare i Ukraina, skriver den svenska ambassaden i Kyjiv på X och fortsätter:

– Ryssland är bundet av Wienkonventionen och internationell humanitär rätt. Vi stannar i Kyjiv.

Lägger ansvaret på Sverige

Det var i lördags som Sergej Lavrov uppmanade utländska medborgare att lämna Ukrainas huvudstad.

– Ansvaret för eventuella negativa konsekvenser ligger helt och hållet hos dem som ignorerar denna varning, uppgav det ryska utrikesministeriet enligt Reuters.

Varningen kom efter att tre broar i Kyjiv som korsar floden Dnepr helt eller delvis stängts av till följd av ryska drönarattacker.

Läs mer: Historiskt besked till Ukraina

Merz dök upp 

Under söndagen attackerades även Pivnichnyibron, den norra bron, samtidigt som den tyska förbundskanslern Friedrich Merz dök upp i den ukrainska huvudstaden.

– Ukraina står inför avgörande veckor. Det är därför jag reste till Kyjiv idag med budskapet: ni kan lita på oss. Tysklands säkerhet beror också på resultatet av detta krig. Vi hjälper därför till också av egenintresse, framhöll Merz på X igår.

Tyskland, Italien, Spanien och Danmark har kommunicerat motsvarande svar som Sverige gjort efter Rysslands varningar. Samtliga lämnar beskedet att de kommer stanna i Kyjiv trots de ryska hoten.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 okt 2026

Hugger Ryssland i ryggen – Moskva varnar för “nytt Ukraina”

2026 10 05

En av de forna Sovjetstaterna har huggit Ryssland i ryggen.

Det anser den före detta ryska presidenten Dmitrij Medvedev, numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet.

Armenien, på många sätt militärt och ekonomiskt allierat med Ryssland, har den senaste tiden förändrat sin utrikespolitik och närmat sig Europa och USA.

– Det nuvarande armeniska ledarskapet har beslutat att ändra sin riktning. Jag är säker på att detta inte kommer att leda till något gott. Det värsta som kan hända är dess förvandling till ett nytt Ukraina, säger Medvedev i en intervju med iransk statlig tv, enligt den ryska exiltidningen The Moscow Times.

"Testar" relationen

I samma veva går Kremlhöken till attack mot flera länder, som han inte nämner vid namn, för att “uppvigla något” och splittra länderna i Sydkaukasien. 

Han pekar på Georgien som tidigare öppnat för att gå med i Nato, vilket “ledde till konflikt”, enligt Medvedevs ord. Nu “testar” väst styrkan i relationen mellan Ryssland och Armenien på samma sätt, påstår han.

Väckt Putins vrede

Armenien har länge varit allierat till Ryssland, bland annat i den ryskledda militäralliansen CSTO. Förra året inledde landet emellertid en process för att kunna gå med i EU, vilket väckt Moskvas vrede. Även Vladimir Putin har varnat för att Armenien riskerar att bli ett “nytt Ukraina” och uppmanat till folkomröstning om frågan då han anser ett medlemskap i EU vara “omöjligt” att förena med medlemskap i den Eurasiska ekonomiska unionen EAEU.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade diktatorn i våras enligt RBC Ukraine.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Dumpat diktatorn

Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan har sagt att det är meningslöst att hålla en folkomröstning innan landet tilldelades kandidatstatus för EU-medlemskap. 

Tidigare i år ingick landet ett stort avtal med USA för att utveckla den armeniska kärnenergisektorn, vilket ytterligare ökade avståndet till Moskva.

Pashinyan har även uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att lita på Ryssland.

Andra läser: Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen