UPPGIFTER: Ny lag ska stiftas i Sverige – förväntas slå mot gängen

2022 12 05

Det ska en ny lag se till, enligt uppgifter till Sveriges Radio.

Förslaget ska läggas fram för att bryta nyrekrytering till kriminella gäng. Lagen i fråga kommer att möjliggöra att den som involverar en person under 18 år i brott kan dömas till fängelse i upp till fyra år och kan börja gälla från 1 juli 2023.

Bygger på lagrådsremiss från S

Förändringen är en av de tuffa åtgärder som regeringen uppges vilja presentera i januari nästa år, då justitieminister Gunnar Strömmer (M) ska lägga fram sin första riktigt stora proposition för riksdagen.

Propositionen ska innehålla flera förslag om skärpta straff för brott inom kriminella nätverk och grundar sig i en lagrådsremiss som S-regeringen tog fram kort före valet i höstas.

– Ärendet bereds fortfarande i regeringskansliet, men nu kan Ekot alltså berätta att regeringen – och Sverigedemokraterna – har bestämt sig för att gå vidare med förslaget att införa en ny straffbestämmelse: främjande av ungdomsbrottslighet, rapporterar SR.

En av flera åtgärder

Regeringen hoppas att den nya lagen ska minska risken att unga hamnar i kriminella nätverk, där de exempelvis kan behöva sälja droger på gatan eller transportera vapen.

Men enligt Ekot är det inte den enda förändringen man tänker göra.

Utöver att göra det straffbart att involvera unga i brottsliga nätverk vill regeringen även kunna döma gängkriminella till fängelse i upp till fyra år mer än det normala maxstraffet.

– Rätten ska till exempel väga in om en skjutning eller en sprängning har skett på allmän plats, uppger SR.

Fler ska även kunna frihetsberövas i väntan på rättegång då “obligatorisk häktning” ska kunna tillämpas även på brott med minimistraff från 1,5 år – istället för dagens två år.

“Största offensiven i historien”

Förändringarna ligger i linje med den mönsterbrytande politik mot brottsligheten i Sverige som regeringspartierna och Sverigedemokraterna lovade i samband med att Tidöavtalet lades fram.

– Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot den systemhotande organiserade brottsligheten, sade justitieminister Gunnar Strömmer i början av november.

“Fruktansvärda uppgifter”

Redan under hösten har just Gunnar Strömmer varit inne på att en nyckel är att stoppa rekryteringen av barn och unga till de kriminella nätverken.

– En brottslighet som mobiliserar barn till helt fruktansvärda uppgifter. Det är en stor och magnifik uppgift, men det är otroligt viktigt att vi som land lyckas ro i land med det, uppgav ministern till Aftonbladet i slutet av förra månaden.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen