UPPGIFTER: Ny lag ska stiftas i Sverige – förväntas slå mot gängen

2022 12 05

Att involvera unga i brott ska bli straffbart.

Det ska en ny lag se till, enligt uppgifter till Sveriges Radio.

Förslaget ska läggas fram för att bryta nyrekrytering till kriminella gäng. Lagen i fråga kommer att möjliggöra att den som involverar en person under 18 år i brott kan dömas till fängelse i upp till fyra år och kan börja gälla från 1 juli 2023.

Bygger på lagrådsremiss från S

Förändringen är en av de tuffa åtgärder som regeringen uppges vilja presentera i januari nästa år, då justitieminister Gunnar Strömmer (M) ska lägga fram sin första riktigt stora proposition för riksdagen.

Propositionen ska innehålla flera förslag om skärpta straff för brott inom kriminella nätverk och grundar sig i en lagrådsremiss som S-regeringen tog fram kort före valet i höstas.

– Ärendet bereds fortfarande i regeringskansliet, men nu kan Ekot alltså berätta att regeringen – och Sverigedemokraterna – har bestämt sig för att gå vidare med förslaget att införa en ny straffbestämmelse: främjande av ungdomsbrottslighet, rapporterar SR.

En av flera åtgärder

Regeringen hoppas att den nya lagen ska minska risken att unga hamnar i kriminella nätverk, där de exempelvis kan behöva sälja droger på gatan eller transportera vapen.

Men enligt Ekot är det inte den enda förändringen man tänker göra.

Utöver att göra det straffbart att involvera unga i brottsliga nätverk vill regeringen även kunna döma gängkriminella till fängelse i upp till fyra år mer än det normala maxstraffet.

– Rätten ska till exempel väga in om en skjutning eller en sprängning har skett på allmän plats, uppger SR.

Fler ska även kunna frihetsberövas i väntan på rättegång då “obligatorisk häktning” ska kunna tillämpas även på brott med minimistraff från 1,5 år – istället för dagens två år.

“Största offensiven i historien”

Förändringarna ligger i linje med den mönsterbrytande politik mot brottsligheten i Sverige som regeringspartierna och Sverigedemokraterna lovade i samband med att Tidöavtalet lades fram.

– Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot den systemhotande organiserade brottsligheten, sade justitieminister Gunnar Strömmer i början av november.

“Fruktansvärda uppgifter”

Redan under hösten har just Gunnar Strömmer varit inne på att en nyckel är att stoppa rekryteringen av barn och unga till de kriminella nätverken.

– En brottslighet som mobiliserar barn till helt fruktansvärda uppgifter. Det är en stor och magnifik uppgift, men det är otroligt viktigt att vi som land lyckas ro i land med det, uppgav ministern till Aftonbladet i slutet av förra månaden.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Sex länder går samman – markerar mot Trump

2026 01 04

Sex länder markerar mot USA:s president efter attacken mot Venezuela.

USA:s attack mot Venezuela tidigt på lördagen har lett till kraftiga reaktioner världen över.

Nicolas Maduro har förts ut ur landet och befinner sig nu i New York i väntan på rättegång.

Samtidigt går sex länder samman för att markera mot Donald Trump, rapporterar The Guardian.

Går samman

Spanien, Brasilien, Chile, Colombia, Mexiko och Uruguay har släppt ett gemensamt meddelande där de framhåller att USA:s aktioner “utgör ett extremt farligt prejudikat för fred och regional säkerhet och utsätter civilbefolkningen för fara”.

– Vi uttrycker vår djupa oro över och vårt avståndstagande från de militära handlingar som utförts ensidigt på venezuelanskt territorium, vilka strider mot folkrättens grundläggande principer, i synnerhet förbudet mot användning och hot om våld samt respekten för staters suveränitet och territoriella integritet.

“Oförenligt”

Det gemensamma meddelandet fortsätter.

– Vi uttrycker vår oro gällande varje försök till statlig kontroll, administration eller externt övertagande av naturresurser eller strategiska resurser, vilket är oförenligt med internationell rätt och hotar regionens politiska, ekonomiska och sociala stabilitet.

Läs mer: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Kristerssons kommentar

Många världsledare har kommenterat händelserna med olika uppfattningar om attacken.

En som uttryckt sina tankar är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Det venezuelanska folket har nu befriats från Maduros diktatur, skriver statsministern på X.

– Men alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten. Det är dessutom ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.

Domstol på Manhattan

Maduro och hans fru Cilia Flores väntas framträda i en federal domstol på Manhattan på måndagen.

Detta enligt en talesperson för domstolen, rapporterar BBC.

Läs mer: Donald Trump varnas – riskerar ”kaos eller kollaps”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


3dec2025

Skatteverket meddelar ändring inför deklarationen 2026

2026 01 05

En viktig ändring inför deklarationen 2026 påverkar alla deklaranter.

I år inför Skatteverket en viktig förändring för deklarationen.

Sista dagen att lämna in deklarationen har flyttats till den 4 maj, och flera nya datum att hålla koll på gäller alla som deklarerar för inkomståret.

Nytt deklarationsdatum

En av de tydligaste ändringarna inför deklarationen 2026 är att sista dagen för inlämning ändrats jämfört med tidigare år.

Skatteverket har fastställt att den ordinarie sista deklarationsdag i år är den 4 maj – och enligt myndigheten är detta en justering för att datumet alltid ska infalla på en vardag.

– En förändring i år är att den sista dagen att lämna in deklarationen är den 4 maj om du inte har fått anstånd. Anledningen är att sista deklarationsdagen alltid ska vara en vardag, säger Johan Schauman deklarationsexpert på Skatteverket, till Börskollen.

LÄS MER: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Viktiga datum inför 2026

För den som vill vara förberedd finns flera datum att skriva upp i kalendern inför deklarationsperioden.

Först och främst är det viktigt att skaffa en digital brevlåda i god tid.

  • 1 mars – sista dag att skaffa digital brevlåda för att få deklarationen digitalt.
  • 2–6 mars – deklarationerna skickas ut digitalt, och från 6 mars finns de även som pdf på Mina sidor.
  • 15 april – sista dag då pappersdeklarationen ska ha nått dig om du inte har digital brevlåda.

När det gäller själva inlämningen öppnar möjligheten att deklarera från och med 17 mars, och om du godkänner din deklaration digitalt utan ändringar senast 31 mars, kan du få skatteåterbäring redan tidigt i april.

Skatteåterbäring och fler datum

– Att ha koll på datumen gör det också lättare att planera för eventuell skatteåterbäring. Den som lämnar in i tid kan få besked om slutlig skatt och eventuell återbäring mellan 7 och 10 april, uppger Skatteverket.

Om du deklarerar senast 4 maj kommer Skatteverket att betala ut återbäringen i början av sommaren, vanligen mellan 9 och 11 juni, förutsatt att allt är i ordning.

För den som av någon anledning inte fått besked tidigare kan även senare utbetalningar ske, till exempel i augusti eller så sent som i december.

LÄS MER: 36 000 kronors skillnad – viktigt besked för hushållen

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen