UPPGIFTER: Ny lag ska stiftas i Sverige – förväntas slå mot gängen

2022 12 05

Det ska en ny lag se till, enligt uppgifter till Sveriges Radio.

Förslaget ska läggas fram för att bryta nyrekrytering till kriminella gäng. Lagen i fråga kommer att möjliggöra att den som involverar en person under 18 år i brott kan dömas till fängelse i upp till fyra år och kan börja gälla från 1 juli 2023.

Bygger på lagrådsremiss från S

Förändringen är en av de tuffa åtgärder som regeringen uppges vilja presentera i januari nästa år, då justitieminister Gunnar Strömmer (M) ska lägga fram sin första riktigt stora proposition för riksdagen.

Propositionen ska innehålla flera förslag om skärpta straff för brott inom kriminella nätverk och grundar sig i en lagrådsremiss som S-regeringen tog fram kort före valet i höstas.

– Ärendet bereds fortfarande i regeringskansliet, men nu kan Ekot alltså berätta att regeringen – och Sverigedemokraterna – har bestämt sig för att gå vidare med förslaget att införa en ny straffbestämmelse: främjande av ungdomsbrottslighet, rapporterar SR.

En av flera åtgärder

Regeringen hoppas att den nya lagen ska minska risken att unga hamnar i kriminella nätverk, där de exempelvis kan behöva sälja droger på gatan eller transportera vapen.

Men enligt Ekot är det inte den enda förändringen man tänker göra.

Utöver att göra det straffbart att involvera unga i brottsliga nätverk vill regeringen även kunna döma gängkriminella till fängelse i upp till fyra år mer än det normala maxstraffet.

– Rätten ska till exempel väga in om en skjutning eller en sprängning har skett på allmän plats, uppger SR.

Fler ska även kunna frihetsberövas i väntan på rättegång då “obligatorisk häktning” ska kunna tillämpas även på brott med minimistraff från 1,5 år – istället för dagens två år.

“Största offensiven i historien”

Förändringarna ligger i linje med den mönsterbrytande politik mot brottsligheten i Sverige som regeringspartierna och Sverigedemokraterna lovade i samband med att Tidöavtalet lades fram.

– Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot den systemhotande organiserade brottsligheten, sade justitieminister Gunnar Strömmer i början av november.

“Fruktansvärda uppgifter”

Redan under hösten har just Gunnar Strömmer varit inne på att en nyckel är att stoppa rekryteringen av barn och unga till de kriminella nätverken.

– En brottslighet som mobiliserar barn till helt fruktansvärda uppgifter. Det är en stor och magnifik uppgift, men det är otroligt viktigt att vi som land lyckas ro i land med det, uppgav ministern till Aftonbladet i slutet av förra månaden.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

Viktigt besked från USA till Ukraina

2026 05 31

Den ukrainske presidenten vädjade om fortsatt stöd.

Framförallt för att rädda upp landets förmåga att också fortsatt försvara sig mot de ryska attackerna.

– Jag, å det ukrainska folkets vägnar, ber respektfullt presidenten och USA:s kongress att förbli engagerade, uppgav Zelenskyj i ett brev till Vita huset, enligt Kyiv Independent.

– Hjälp oss att säkra detta viktiga skyddsverktyg mot rysk terror, för att stoppa de ryska missilattackerna. Den nuvarande leveranstakten genom PURL-programmet håller inte längre jämna steg med det hot vi står inför.

USA ger besked

Nu ger USA ett besked som svar på den ukrainske presidentens vädjan, rapporterar Kyiv Independent.

Och beskedet är lugnande för Ukraina.

USA kommer inte lämna Ukraina utan hjälp, enligt den amerikanske försvarsministern Pete Hegseth.

USA berömmer

USA:s försvarsminister passar också på att berömma de europeiska länderna för deras stora satsning på att öka försvarsutgifterna.

– Om man ser på hur mycket pengar som har spenderats har Europa tagit initiativ. Ukraina har varit minst lika, om inte mer, effektiva i processen, säger Pete Hegseth.

– Så vi vill att de ska kunna försvara sig, och vi kommer att hitta ett sätt att se till att vi kan hjälpa dem med det, säger Pete Hegseth, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

Trumps besked dröjer

Donald Trump har ännu inte offentligt kommenterat Ukrainas vädjan.

Däremot har ett antal medlemmar i den amerikanska lagstiftande församlingen gått ut och krävt att USA:s svar ska vara att hjälpa det krigshärjade landet.

– Min förhoppning och förväntan är att Amerika kommer att svara positivt på denna begäran, säger demokraten Richard Blumenthal under ett besök i Ukraina och får medhåll av Jim Himes i representanthuset, enligt tidningen.

– Det vi kommer att betrakta som vårt uppdrag, när vi kommer tillbaka, är att se till att Ukraina har medlen att utföra jobbet.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen