UPPGIFTER: Nya alkoholgränser i Sverige – beslut nära

2023 08 21

Nuvarande riktlinjer är alldeles för höga.

Därför har Socialstyrelsen under en längre tid arbetat med frågan om hur mycket, eller lite, som svenska folket egentligen bör dricka.

Ett slutgiltigt besked för nya rekommendationer är nu nära och lär offentliggöras inom de närmsta veckorna, erfar SVT.

– Sverige ligger högre än många andra länder i våra riktlinjer för vad vi kallar för riskbruk för män, säger överläkaren och professorn Sven Andréasson till kanalen.

Nya gränsen

I dagsläget är myndighetens riktlinjer 14 standardglas alkohol för män och nio för kvinnor per vecka, där ett standardglas kan översättas till fyra centiliter sprit, tio centiliter vin eller 33 centiliter starköl.

Allting över den nivån klassas som riskbruk, enligt Socialstyrelsen.

Men nivån uppges alltså vara alldeles för hög.

Och det är en rejäl sänkning det är tal om – för män.

– Enligt SVT:s källor kommer den nya gränsen att hamna på tio standardglas i veckan för både män och kvinnor, framhåller tv-kanalen.

Vill inte kommentera

Socialstyrelsen har i nuläget inte velat ställa upp på några intervjuer för att kommentera den nya gränsen.

Klart är dock att om uppgifterna stämmer innebär det att Sveriges gränsrekommendation hamnar på exakt samma nivå som Danmark, Australien och Frankrike.

Beslutet tas inte heller förhastat.

Under en längre period har både Socialstyrelsen och Livsmedelsverket arbetat med att se över sina råd till allmänheten.

– Enligt vad SvD erfar väntas den framtida rekommendationen bli 10 standardglas i veckan för både kvinnor och män, rapporterade Svenska Dagbladet redan i våras.

Ny aforsknung

Bakom beslutet föreligger ny forskning som pekar på att det inte finns några fördelar ens med måttligt drickande.

Framför allt finns riskerna hos män när det gäller förmaksflimmer, som i förlängningen ökar risken för blodpropp och stroke.

– Vi har hittat att det finns en 20 procentig ökad risk för att få det här hos män som rapporterar att de dricker knappt fem standardglas per vecka, jämfört med de som dricker mindre, har exempelvis Cecilia Johansson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin förklarat för Sveriges Radio.

Foto: Kazuend

Text: Redaktionen

Klassisk svensk tradition stoppas

2026 05 14

Men i Göteborg kommer köttalternativen stoppas.

Från och med 2026 kommer anställda i Göteborgs stad endast serveras vegetariska julbord. Det meddelar det rödgröna styret i staden, rapporterar GP.

Beslutet är en del av stadens miljö- och klimatmål.

– Om man tänker att man vill verka för Göteborgs stads övergripande mål då hoppas jag från vårt håll att man väljer ett vegetariskt alternativ. Det vi pratar om är ändå kost i tjänsten som i förlängningen blir gratis för medarbetaren, säger Marcus Rudholm, enhetschef på inköps- och upphandlingsförvaltningen, till GP.

Kritiken: ”Blev inte mätt

Det kommer gå att efterfråga kött- och fiskalternativ, men det blir upp till den som serverar julbordet att besluta om motiveringen betraktas som godtagbar eller inte, uppger tidningen.

Mattias Tykesson (M), andre vice ordförande i stadsfastighetsnämnden, riktar kritik mot beslutet.

Han uppger att endast vegansk mat har serverats vid andra evenemang i staden och att hans begäran om ”specialkost” har avslagits.

– Förra gången jag var med serverades vegansk lunch. Jag personligen tycker inte det är jättegott och framförallt så blev jag inte mätt på det, säger Tykesson till GP.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

FAKTA: Julbordet

- Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden då uttrycket ”dricka jul” myntades. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige, och i och med att det var en romersk-katolsk sed fastade man under advent. Det innebar ett förbud mot att äta kött, och middagen bestod i stället av lutfisk och gröt. Under dagen serverades ofta dopp i grytan mellan alla sysslor på gården och i hemmet. 

- Genom åren har det diskuterats vilka maträtter som ansetts höra till julbordet och en rad maträtter har tillkommit. Julskinka, kalvsylta och julkorv är exempel på rätter som förekommit längst på julbordet. Prinskorv, gravlax, rödkålssallad och sillar med olika smak dök upp senare och den nu så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970. 

- Dagens julbord består av rätter som dels har anknytning till medeltidens fasteregler, dels är förknippade med den traditionella slakten av julgrisen före jul och dels är en kvarleva från dåtidens konserveringsmetoder som till exempel inlagd sill.

Källa: Julbordsguiden

LÄS OCKSÅ: Trump säger nej: Kalldusch för Putin

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen

BankID-varning utfärdas – logga inte in

2026 05 14

En ny gemensam varning från svenska banker uppmanar BankID-användare att vara extra försiktiga.

Nu uppmanas användare att se upp för att logga in.

Banker slår larm

Just nu pågår en stor våg av investeringsbedrägerier i landet.

Flera svenska banker går nu ut tillsammans i kampanjen Svårlurad! för att varna för ökningen av investeringsbedrägerier där bedragare försöker lura människor på pengar.

Budskapet är tydligt.

– Logga inte in på ditt BankID på någon annans uppmaning, lyder bankernas gemensamma varning.

Kampanjen pågår under fyra veckor och syns i tv, sociala medier, poddar och utomhusreklam runt om i landet.

LÄS MER: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Så går bedrägerierna till

– Bedrägerier är fortsatt ett stort samhällsproblem som drabbar många människor i alla olika åldrar. Svårlurad är ett gemensamt initiativ av Sveriges banker och Svenska Bankföreningen för att uppmärksamma problemet och komma med konkreta tips och råd om hur man kan skydda sig själv och sina närstående mot bedrägerier, uppger initiativet.

Enligt kampanjen börjar många bedrägeriförsök med oväntade samtal eller meddelanden där bedragare utger sig för att vara från banker, myndigheter eller företag.

I vissa fall kan de även ha personliga uppgifter om offret, vilket gör dem mer trovärdiga.

Falska investeringar

En stor del av årets varning handlar om investeringsbedrägerier där falska annonser används för att lura människor att sätta in pengar.

Ofta förekommer löften om hög avkastning och låg risk, något som enligt bankerna ska ses som en tydlig varningssignal.

 ”Var särskilt skeptisk om det låter för bra för att vara sant”, uppmanar bankerna i kampanjen.

Det är inte ovanligt att bedragarna använder bilder och namn på kända personer för att skapa förtroende.

Det kan vara svårt att få tillbaka pengar om du själv har godkänt något med BankID, eftersom banken ofta anser att du själv har godkänt betalningen.

Bankerna uppmanar nu alla att vara extra vaksamma vid investeringstips som kommer via telefon, mejl eller sociala medier.

De betonar också att man aldrig ska skicka mer pengar om man redan blivit utsatt för bedrägeri.

Vid minsta osäkerhet rekommenderas kunder att kontakta sin egen bank direkt.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: BankID

Text: Redaktionen