UPPGIFTER: Nya alkoholgränser i Sverige – beslut nära

2023 08 21

Nuvarande riktlinjer är alldeles för höga.

Därför har Socialstyrelsen under en längre tid arbetat med frågan om hur mycket, eller lite, som svenska folket egentligen bör dricka.

Ett slutgiltigt besked för nya rekommendationer är nu nära och lär offentliggöras inom de närmsta veckorna, erfar SVT.

– Sverige ligger högre än många andra länder i våra riktlinjer för vad vi kallar för riskbruk för män, säger överläkaren och professorn Sven Andréasson till kanalen.

Nya gränsen

I dagsläget är myndighetens riktlinjer 14 standardglas alkohol för män och nio för kvinnor per vecka, där ett standardglas kan översättas till fyra centiliter sprit, tio centiliter vin eller 33 centiliter starköl.

Allting över den nivån klassas som riskbruk, enligt Socialstyrelsen.

Men nivån uppges alltså vara alldeles för hög.

Och det är en rejäl sänkning det är tal om – för män.

– Enligt SVT:s källor kommer den nya gränsen att hamna på tio standardglas i veckan för både män och kvinnor, framhåller tv-kanalen.

Vill inte kommentera

Socialstyrelsen har i nuläget inte velat ställa upp på några intervjuer för att kommentera den nya gränsen.

Klart är dock att om uppgifterna stämmer innebär det att Sveriges gränsrekommendation hamnar på exakt samma nivå som Danmark, Australien och Frankrike.

Beslutet tas inte heller förhastat.

Under en längre period har både Socialstyrelsen och Livsmedelsverket arbetat med att se över sina råd till allmänheten.

– Enligt vad SvD erfar väntas den framtida rekommendationen bli 10 standardglas i veckan för både kvinnor och män, rapporterade Svenska Dagbladet redan i våras.

Ny aforsknung

Bakom beslutet föreligger ny forskning som pekar på att det inte finns några fördelar ens med måttligt drickande.

Framför allt finns riskerna hos män när det gäller förmaksflimmer, som i förlängningen ökar risken för blodpropp och stroke.

– Vi har hittat att det finns en 20 procentig ökad risk för att få det här hos män som rapporterar att de dricker knappt fem standardglas per vecka, jämfört med de som dricker mindre, har exempelvis Cecilia Johansson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin förklarat för Sveriges Radio.

Foto: Kazuend

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen