UPPGIFTER: Nya alkoholgränser i Sverige – beslut nära

2023 08 21

Nya alkoholgränser för män och kvinnor uppges snart kommuniceras ut.

Nuvarande riktlinjer är alldeles för höga.

Därför har Socialstyrelsen under en längre tid arbetat med frågan om hur mycket, eller lite, som svenska folket egentligen bör dricka.

Ett slutgiltigt besked för nya rekommendationer är nu nära och lär offentliggöras inom de närmsta veckorna, erfar SVT.

– Sverige ligger högre än många andra länder i våra riktlinjer för vad vi kallar för riskbruk för män, säger överläkaren och professorn Sven Andréasson till kanalen.

Nya gränsen

I dagsläget är myndighetens riktlinjer 14 standardglas alkohol för män och nio för kvinnor per vecka, där ett standardglas kan översättas till fyra centiliter sprit, tio centiliter vin eller 33 centiliter starköl.

Allting över den nivån klassas som riskbruk, enligt Socialstyrelsen.

Men nivån uppges alltså vara alldeles för hög.

Och det är en rejäl sänkning det är tal om – för män.

– Enligt SVT:s källor kommer den nya gränsen att hamna på tio standardglas i veckan för både män och kvinnor, framhåller tv-kanalen.

Vill inte kommentera

Socialstyrelsen har i nuläget inte velat ställa upp på några intervjuer för att kommentera den nya gränsen.

Klart är dock att om uppgifterna stämmer innebär det att Sveriges gränsrekommendation hamnar på exakt samma nivå som Danmark, Australien och Frankrike.

Beslutet tas inte heller förhastat.

Under en längre period har både Socialstyrelsen och Livsmedelsverket arbetat med att se över sina råd till allmänheten.

Enligt vad SvD erfar väntas den framtida rekommendationen bli 10 standardglas i veckan för både kvinnor och män, rapporterade Svenska Dagbladet redan i våras.

Ny aforsknung

Bakom beslutet föreligger ny forskning som pekar på att det inte finns några fördelar ens med måttligt drickande.

Framför allt finns riskerna hos män när det gäller förmaksflimmer, som i förlängningen ökar risken för blodpropp och stroke.

– Vi har hittat att det finns en 20 procentig ökad risk för att få det här hos män som rapporterar att de dricker knappt fem standardglas per vecka, jämfört med de som dricker mindre, har exempelvis Cecilia Johansson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin förklarat för Sveriges Radio.

Foto: Kazuend

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 29

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen