UPPGIFTER: Nya alkoholgränser i Sverige – beslut nära

2023 08 21

Nuvarande riktlinjer är alldeles för höga.

Därför har Socialstyrelsen under en längre tid arbetat med frågan om hur mycket, eller lite, som svenska folket egentligen bör dricka.

Ett slutgiltigt besked för nya rekommendationer är nu nära och lär offentliggöras inom de närmsta veckorna, erfar SVT.

– Sverige ligger högre än många andra länder i våra riktlinjer för vad vi kallar för riskbruk för män, säger överläkaren och professorn Sven Andréasson till kanalen.

Nya gränsen

I dagsläget är myndighetens riktlinjer 14 standardglas alkohol för män och nio för kvinnor per vecka, där ett standardglas kan översättas till fyra centiliter sprit, tio centiliter vin eller 33 centiliter starköl.

Allting över den nivån klassas som riskbruk, enligt Socialstyrelsen.

Men nivån uppges alltså vara alldeles för hög.

Och det är en rejäl sänkning det är tal om – för män.

– Enligt SVT:s källor kommer den nya gränsen att hamna på tio standardglas i veckan för både män och kvinnor, framhåller tv-kanalen.

Vill inte kommentera

Socialstyrelsen har i nuläget inte velat ställa upp på några intervjuer för att kommentera den nya gränsen.

Klart är dock att om uppgifterna stämmer innebär det att Sveriges gränsrekommendation hamnar på exakt samma nivå som Danmark, Australien och Frankrike.

Beslutet tas inte heller förhastat.

Under en längre period har både Socialstyrelsen och Livsmedelsverket arbetat med att se över sina råd till allmänheten.

– Enligt vad SvD erfar väntas den framtida rekommendationen bli 10 standardglas i veckan för både kvinnor och män, rapporterade Svenska Dagbladet redan i våras.

Ny aforsknung

Bakom beslutet föreligger ny forskning som pekar på att det inte finns några fördelar ens med måttligt drickande.

Framför allt finns riskerna hos män när det gäller förmaksflimmer, som i förlängningen ökar risken för blodpropp och stroke.

– Vi har hittat att det finns en 20 procentig ökad risk för att få det här hos män som rapporterar att de dricker knappt fem standardglas per vecka, jämfört med de som dricker mindre, har exempelvis Cecilia Johansson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin förklarat för Sveriges Radio.

Foto: Kazuend

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen