UPPGIFTER: Nya alkoholgränser i Sverige – beslut nära

2023 08 21

Nya alkoholgränser för män och kvinnor uppges snart kommuniceras ut.

Nuvarande riktlinjer är alldeles för höga.

Därför har Socialstyrelsen under en längre tid arbetat med frågan om hur mycket, eller lite, som svenska folket egentligen bör dricka.

Ett slutgiltigt besked för nya rekommendationer är nu nära och lär offentliggöras inom de närmsta veckorna, erfar SVT.

– Sverige ligger högre än många andra länder i våra riktlinjer för vad vi kallar för riskbruk för män, säger överläkaren och professorn Sven Andréasson till kanalen.

Nya gränsen

I dagsläget är myndighetens riktlinjer 14 standardglas alkohol för män och nio för kvinnor per vecka, där ett standardglas kan översättas till fyra centiliter sprit, tio centiliter vin eller 33 centiliter starköl.

Allting över den nivån klassas som riskbruk, enligt Socialstyrelsen.

Men nivån uppges alltså vara alldeles för hög.

Och det är en rejäl sänkning det är tal om – för män.

– Enligt SVT:s källor kommer den nya gränsen att hamna på tio standardglas i veckan för både män och kvinnor, framhåller tv-kanalen.

Vill inte kommentera

Socialstyrelsen har i nuläget inte velat ställa upp på några intervjuer för att kommentera den nya gränsen.

Klart är dock att om uppgifterna stämmer innebär det att Sveriges gränsrekommendation hamnar på exakt samma nivå som Danmark, Australien och Frankrike.

Beslutet tas inte heller förhastat.

Under en längre period har både Socialstyrelsen och Livsmedelsverket arbetat med att se över sina råd till allmänheten.

Enligt vad SvD erfar väntas den framtida rekommendationen bli 10 standardglas i veckan för både kvinnor och män, rapporterade Svenska Dagbladet redan i våras.

Ny aforsknung

Bakom beslutet föreligger ny forskning som pekar på att det inte finns några fördelar ens med måttligt drickande.

Framför allt finns riskerna hos män när det gäller förmaksflimmer, som i förlängningen ökar risken för blodpropp och stroke.

– Vi har hittat att det finns en 20 procentig ökad risk för att få det här hos män som rapporterar att de dricker knappt fem standardglas per vecka, jämfört med de som dricker mindre, har exempelvis Cecilia Johansson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin förklarat för Sveriges Radio.

Foto: Kazuend

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen