UPPGIFTER: Nytt land kan bistå Putin med 100 000 soldater

2022 09 30

Rysslands allierade Belarus förbereder sig för ett fullskaligt krig mot Ukraina.

Det hävdar en av Belarus ledande oppositionspolitiker, Pavlo Latushko.

På Twitter skriver Latushko att Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förbereder en order om mobilisering.

– Våra källor rapporterar: Lukasjenko [och Ryska federationen] har gått med på att utplacera 120 000 ryska soldater [i Belarus] under november-februari. Belarus åtar sig att tillhandahålla ytterligare 100 000 mobiliserade soldater. Lukasjenko förbereder sig för ett fullskaligt krig. Väst måste ställa ett ultimatum som han inte kan vägra, framhåller oppositionspolitikern.

Latushko har inte publicerat några bevis som stärker hans tes.

Diktatorn har svarat

Den 23 september sa Lukasjenko att det inte blir någon mobilisering i Belarus, enligt statliga nyhetsbyrån Belta. Dock bekräftade diktatorn att landet regelbundet håller militärövningar för att kunna svara på ukrainska ”hot och terroristattacker”.

Fem dagar senare inledde det belarusiska försvarsdepartementet en inspektion av militära enheter i närheten av Minsk, uppger den ukrainska nyhetskanalen Babel.

– Militären planerar att nyrekrytera och återuppta träningen av värnpliktiga. Lager av militär- och specialutrustning kommer att inspekteras i syfte att kontrollera dess stridsberedskap, framhåller nyhetskanalen.

Möte med Moskva

Det belarusiska försvarsdepartementet träffade även företrädare från Moskva.

– De diskuterade de mest brådskande frågorna gällande ländernas militära samarbete, skriver Babel.

En dag senare, den 29 september, rapporterade Ukrainas underrättelsetjänst att Belarus förbereder sig för att ta emot tusentals nya ryska soldater.

Enligt underrättelsetjänstens uppgifter kommer Ryssland skicka 20 000 nya soldater till landet, utöver de ryska trupper som redan är stationerade på belarusisk mark. Beslutet har fattats efter Vladimir Putins order om en delvis mobilisering i Ryssland.

Oleksiy Hromov, biträdande chef för generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor, hävdar att Belarus inlett omfattande förberedelser inför soldaternas ankomst.

– Flygfält konstrueras, järnvägar repareras och reparationer av baracker, sovsalar och lager vid Lunynets militärflygfält (50 km från statsgränsen till Ukraina) har inletts. Allt detta pekar på att den troliga avsikten är långvarig användning av detta flygfält, särskilt av enheter från det ryska flygvapnet, framhöll Oleksiy Hromov i ett inlägg på Telegram.

Förnekar uppgifter om mobilisering

På fredagsförmiddagen har det belarusiska försvarsdepartementet förnekat påståendet om en pågående mobilisering.

– För närvarande utförs inte mobiliseringsaktiviteter i Republiken Belarus väpnade styrkor. All militär utbildning är planerad och godkänd i förväg, skriver departementet i ett uttalande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen