UPPGIFTER: Nytt land kan bistå Putin med 100 000 soldater

2022 09 30

Det hävdar en av Belarus ledande oppositionspolitiker, Pavlo Latushko.

På Twitter skriver Latushko att Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förbereder en order om mobilisering.

– Våra källor rapporterar: Lukasjenko [och Ryska federationen] har gått med på att utplacera 120 000 ryska soldater [i Belarus] under november-februari. Belarus åtar sig att tillhandahålla ytterligare 100 000 mobiliserade soldater. Lukasjenko förbereder sig för ett fullskaligt krig. Väst måste ställa ett ultimatum som han inte kan vägra, framhåller oppositionspolitikern.

Latushko har inte publicerat några bevis som stärker hans tes.

Diktatorn har svarat

Den 23 september sa Lukasjenko att det inte blir någon mobilisering i Belarus, enligt statliga nyhetsbyrån Belta. Dock bekräftade diktatorn att landet regelbundet håller militärövningar för att kunna svara på ukrainska ”hot och terroristattacker”.

Fem dagar senare inledde det belarusiska försvarsdepartementet en inspektion av militära enheter i närheten av Minsk, uppger den ukrainska nyhetskanalen Babel.

– Militären planerar att nyrekrytera och återuppta träningen av värnpliktiga. Lager av militär- och specialutrustning kommer att inspekteras i syfte att kontrollera dess stridsberedskap, framhåller nyhetskanalen.

Möte med Moskva

Det belarusiska försvarsdepartementet träffade även företrädare från Moskva.

– De diskuterade de mest brådskande frågorna gällande ländernas militära samarbete, skriver Babel.

En dag senare, den 29 september, rapporterade Ukrainas underrättelsetjänst att Belarus förbereder sig för att ta emot tusentals nya ryska soldater.

Enligt underrättelsetjänstens uppgifter kommer Ryssland skicka 20 000 nya soldater till landet, utöver de ryska trupper som redan är stationerade på belarusisk mark. Beslutet har fattats efter Vladimir Putins order om en delvis mobilisering i Ryssland.

Oleksiy Hromov, biträdande chef för generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor, hävdar att Belarus inlett omfattande förberedelser inför soldaternas ankomst.

– Flygfält konstrueras, järnvägar repareras och reparationer av baracker, sovsalar och lager vid Lunynets militärflygfält (50 km från statsgränsen till Ukraina) har inletts. Allt detta pekar på att den troliga avsikten är långvarig användning av detta flygfält, särskilt av enheter från det ryska flygvapnet, framhöll Oleksiy Hromov i ett inlägg på Telegram.

Förnekar uppgifter om mobilisering

På fredagsförmiddagen har det belarusiska försvarsdepartementet förnekat påståendet om en pågående mobilisering.

– För närvarande utförs inte mobiliseringsaktiviteter i Republiken Belarus väpnade styrkor. All militär utbildning är planerad och godkänd i förväg, skriver departementet i ett uttalande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen