UPPGIFTER: Nytt land kan bistå Putin med 100 000 soldater

2022 09 30

Rysslands allierade Belarus förbereder sig för ett fullskaligt krig mot Ukraina.

Det hävdar en av Belarus ledande oppositionspolitiker, Pavlo Latushko.

På Twitter skriver Latushko att Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förbereder en order om mobilisering.

– Våra källor rapporterar: Lukasjenko [och Ryska federationen] har gått med på att utplacera 120 000 ryska soldater [i Belarus] under november-februari. Belarus åtar sig att tillhandahålla ytterligare 100 000 mobiliserade soldater. Lukasjenko förbereder sig för ett fullskaligt krig. Väst måste ställa ett ultimatum som han inte kan vägra, framhåller oppositionspolitikern.

Latushko har inte publicerat några bevis som stärker hans tes.

Diktatorn har svarat

Den 23 september sa Lukasjenko att det inte blir någon mobilisering i Belarus, enligt statliga nyhetsbyrån Belta. Dock bekräftade diktatorn att landet regelbundet håller militärövningar för att kunna svara på ukrainska ”hot och terroristattacker”.

Fem dagar senare inledde det belarusiska försvarsdepartementet en inspektion av militära enheter i närheten av Minsk, uppger den ukrainska nyhetskanalen Babel.

– Militären planerar att nyrekrytera och återuppta träningen av värnpliktiga. Lager av militär- och specialutrustning kommer att inspekteras i syfte att kontrollera dess stridsberedskap, framhåller nyhetskanalen.

Möte med Moskva

Det belarusiska försvarsdepartementet träffade även företrädare från Moskva.

– De diskuterade de mest brådskande frågorna gällande ländernas militära samarbete, skriver Babel.

En dag senare, den 29 september, rapporterade Ukrainas underrättelsetjänst att Belarus förbereder sig för att ta emot tusentals nya ryska soldater.

Enligt underrättelsetjänstens uppgifter kommer Ryssland skicka 20 000 nya soldater till landet, utöver de ryska trupper som redan är stationerade på belarusisk mark. Beslutet har fattats efter Vladimir Putins order om en delvis mobilisering i Ryssland.

Oleksiy Hromov, biträdande chef för generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor, hävdar att Belarus inlett omfattande förberedelser inför soldaternas ankomst.

– Flygfält konstrueras, järnvägar repareras och reparationer av baracker, sovsalar och lager vid Lunynets militärflygfält (50 km från statsgränsen till Ukraina) har inletts. Allt detta pekar på att den troliga avsikten är långvarig användning av detta flygfält, särskilt av enheter från det ryska flygvapnet, framhöll Oleksiy Hromov i ett inlägg på Telegram.

Förnekar uppgifter om mobilisering

På fredagsförmiddagen har det belarusiska försvarsdepartementet förnekat påståendet om en pågående mobilisering.

– För närvarande utförs inte mobiliseringsaktiviteter i Republiken Belarus väpnade styrkor. All militär utbildning är planerad och godkänd i förväg, skriver departementet i ett uttalande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen