UPPGIFTER: Oro i väst – kan slå mot Ukraina

2022 11 17

Kriget fortsätter i Ukraina och i nuläget finns det inga tecken som tyder på ett krigsslut inom snar framtid.

Ett utdraget krig oroar västvärlden.

Det uppger en högt uppsatt Natokälla för den amerikanska tidskriften Foreign Policiy.

Enligt källan brottas Kyivs västerländska partners med hur de ska kunna upprätthålla leveranser av vapen och ammunition till Ukraina utan att deras egna lager krymper till den grad att det kan äventyra ländernas beredskapsnivåer.

– Jag tror att alla är tillräckligt oroade, säger Natokällan till Foreign Policy.

Han berättar att många Natostater har uppmanat företag som tillverkar krigsmateriel att öka produktionen.

– Det är återigen dags att bygga upp sina lager, säger källan.

Viktigt för kriget

Västvärldens vapenleveranser har varit avgörande för den ukrainska motståndskraften i kriget mot Ryssland.  Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har vid upprepade tillfällen betonat att stödet till Ukraina oavbrutet måste fortsätta.

Enligt den anonyma Natokällan funderar militäralliansen på att vidta åtgärder för att underlätta för medlemsstaterna.

– Nato diskuterar hur man kan stödja medlemmarna om deras vapenlager sjunker till så låga nivåer att de inte längre uppfyller Natos krav, säger tjänstemannen.

Har ändrat sin vapenproduktion

Ukrainakriget kräver mycket resurser. Men västvärldens problem beror inte endast på massiva stödpaket till Ukraina.

Efter Sovjetunionens fall var det få som förväntade sig ett nytt krig i Europa. Omställningen till att återigen börja massproducera vapen har kommit plötsligt och oväntat.

USA, som i särklass är Ukrainas största bidragsgivare, erhöll gigantiska vapenlager under kalla kriget. Landet använde bland annat sällsynta jordartsmetaller och annat material för att snabbt öka produktionen om USA någonsin skulle hamna i ett markkrig mot Sovjetunionen.

Men USA och dess europeiska allierade började avveckla flera av dessa lager efter Sovjetunionens fall och när Washington svängde till kriget mot terrorism uppstod ett större behov av precisionsammunition och ny teknik.

Beredskapen för ett långt utdraget krig som det i Ukraina är relativt svag, enligt Frederick Kagan, anställd vid tankesmedjan American Enterprise Institute, 

– Nato planerar egentligen inte att utkämpa sådana här krig, och med det menar jag krig med en superintensiv användning av artillerisystem, massor av stridsvagnar och ammunition, säger han till Foreign Policy.

Han tillägger:

– Vi hade aldrig vapenlager för den här typen av krig till att börja med.

Stora problem för Ryssland

Samtidigt brottas Moskva med sina egna utmaningar. Ryssland har tvingat vända sig till Nordkorea och Iran för att fylla på sitt sinande ammunitionsförråd.

– Om du vänder dig till ett land [som Nordkorea] som faktiskt har noll BNP och vars huvudsakliga stridsvagnar använder system från andra världskriget, då har du stora problem, säger Frederick Kagan till tidskriften.

– Vi har också sett indikationer på att ryssarna har varit tvungna att ransonera artilleri, tillägger han.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


23feb26

VÄNDNINGEN: ”Ukraina är på väg att vinna kriget”

2026 02 23

En tung aktör menar att Ukraina vinner kriget.

Putin och Ryssland går mot fiasko i kriget mot Ukraina.

Som det ser ut nu kommer Ukraina att vinna, menar Finlands president Alexander Stubb.

”Kolossalt misstag av Putin”

Alexander Stubb är optimistisk till Ukrainas möjligheter att vinna kriget, och han anser att rapportering kring detta behöver bli mer positiv.

– De ryska förlustsiffrorna är inte hållbara för Ryssland. På deras värsta dagar dör en ukrainsk soldat för 25 ryssar. Faktum är att Ukraina vinner kriget, säger Stubb till Politiken.

Vladimir Putin gjorde en enorm felbedömning när han startade det här kriget, enligt Finlands president.

– Strategiskt sett har det varit ett kolossalt misstag av Vladimir Putin, vilket varken han eller ryssarna kommer att erkänna av förståeliga skäl, säger Alexander Stubb till tidningen.

Långt ifrån sina mål

Putin är också långt ifrån att uppfylla sina strategiska mål, menar Finlands president.

Han har inte lyckats göra Ukraina ryskt, istället har kriget bland annat lett till att Europa rustar upp rejält.

Det ser inte heller ut som att Ryssland har det lätt på slagfältet, särskilt inte med tanke på den senaste tidens rapporter om 20 000 döda ryska soldater i december, och 30 000 i januari.

– Jämför det med Afghanistan, där Sovjetunionen var i tio år och förlorade 18 000 soldater, säger han.

Han menar därför att västvärldens grundläggande berättelse om kriget i Ukraina är fel. Det borde framgå tydligare av rapporteringen att Putin är på väg att förlora kriget.

LÄS OCKSÅ: "Borde skämmas" - USA rasar mot Danmark

Har inte råd att avsluta kriget

Samtidigt varnar Alexander Stubb för att Putin kanske inte har rådet att avsluta kriget i Ukraina.

Rysslands ekonomi är i botten, och om kriget avslutas kan kaos och social oro vänta.

– De har ett stort budgetunderskott, deras tillväxt är noll, deras inflation är tvåsiffrig och deras ränta är 16 procent. Så Putin kan inte avsluta detta krig, säger Alexander Stubb till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysk region i lågor - attackerats i 24 timmar

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


Orbáns livlina står i lågor – massiv attack

2026 02 23

Det kommer larm om explosioner i flera ryska regioner.

Ukraina har genomfört ett massivt missil-och drönaranfall mot Ryssland.

Infrastruktur har skadats i bland annat gränsregionen Belgorod – samtidigt som uppgifter om explosioner kommer från Saratov och Tatarstan.

Ukraina ska ha skickat iväg hundratals drönare mot ryska städer – filmklipp som cirkulerar på sociala medier visar stora bränder efter attacken, rapporterar Kyiv Independent.

Stor attack

Gränsregionen Belgorod ska ha träffats av ukrainska missiler.

Tjänstemän uppger att den omfattande attacken orsakade betydande skador på lokal infrastruktur.

Belgorods guvernör Vjatjeslav Gladkov meddelar att staden har drabbats av avbrott i el-, vatten- och värmeförsörjningen efter skador på energianläggningar.

Orbans livlina i lågor

Oljepumpstationen Kalejkino i den ryska delrepubliken Tatarstan har också träffats – men det är oklart om det är av drönare eller missiler.

Cisternerna vid pumpstationen lagrar och balanserar oljeflöden innan de pumpas vidare genom pipelinen Druzhba, som försörjer raffinaderier i länder som Ungern och Slovakien.

För Ungerns Viktor Orban är tillförseln av rysk olja via Druzhba-pipelinen mycket viktig – men problem kan nu uppstå i och med den ukrainska attacken.

Ungern får stora delar av sin olja från just Druzhba – som i sin tur får olja från bland annat Kalejkino.

Ukraina skickade hundratals drönare mot Ryssland – utöver Tatarstan och Belgorod även mot bland annat Saratov och Engels.

Läs mer: ”Borde skämmas” – USA rasar mot Danmark

Trappar upp kampanjen

Ryssland trappar samtidigt upp en sabotagekampanj med syfte att försämra ukrainarnas förtroende för sin säkerhet och destabilisera det ukrainska samhället.

– Lvivs borgmästare Andrij Sadovyj uppgav den 22 februari att Ryssland vill destabilisera situationen i Ukraina, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Borgmästaren noterade att Ryssland medvetet valde att utföra attacken i staden Lviv eftersom många turister och militär personal befann sig i staden vid tidpunkten för attacken.

Har varnat

ISW fortsätter.

– Ukrainas säkerhetstjänst SBU varnade vid tillfället för att Ryssland har för avsikt att använda dessa uppmärksammade lönnmord för att sprida panik och destabilisera den sociopolitiska situationen i Ukraina.

Läs mer: Storskaliga attacker i Asien – dussintals döda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Sociala medier

Text: Redaktionen