UPPGIFTER: Oro i väst – kan slå mot Ukraina

2022 11 17

Ett utdraget krig oroar västvärlden.

Det uppger en högt uppsatt Natokälla för den amerikanska tidskriften Foreign Policiy.

Enligt källan brottas Kyivs västerländska partners med hur de ska kunna upprätthålla leveranser av vapen och ammunition till Ukraina utan att deras egna lager krymper till den grad att det kan äventyra ländernas beredskapsnivåer.

– Jag tror att alla är tillräckligt oroade, säger Natokällan till Foreign Policy.

Han berättar att många Natostater har uppmanat företag som tillverkar krigsmateriel att öka produktionen.

– Det är återigen dags att bygga upp sina lager, säger källan.

Viktigt för kriget

Västvärldens vapenleveranser har varit avgörande för den ukrainska motståndskraften i kriget mot Ryssland.  Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har vid upprepade tillfällen betonat att stödet till Ukraina oavbrutet måste fortsätta.

Enligt den anonyma Natokällan funderar militäralliansen på att vidta åtgärder för att underlätta för medlemsstaterna.

– Nato diskuterar hur man kan stödja medlemmarna om deras vapenlager sjunker till så låga nivåer att de inte längre uppfyller Natos krav, säger tjänstemannen.

Har ändrat sin vapenproduktion

Ukrainakriget kräver mycket resurser. Men västvärldens problem beror inte endast på massiva stödpaket till Ukraina.

Efter Sovjetunionens fall var det få som förväntade sig ett nytt krig i Europa. Omställningen till att återigen börja massproducera vapen har kommit plötsligt och oväntat.

USA, som i särklass är Ukrainas största bidragsgivare, erhöll gigantiska vapenlager under kalla kriget. Landet använde bland annat sällsynta jordartsmetaller och annat material för att snabbt öka produktionen om USA någonsin skulle hamna i ett markkrig mot Sovjetunionen.

Men USA och dess europeiska allierade började avveckla flera av dessa lager efter Sovjetunionens fall och när Washington svängde till kriget mot terrorism uppstod ett större behov av precisionsammunition och ny teknik.

Beredskapen för ett långt utdraget krig som det i Ukraina är relativt svag, enligt Frederick Kagan, anställd vid tankesmedjan American Enterprise Institute, 

– Nato planerar egentligen inte att utkämpa sådana här krig, och med det menar jag krig med en superintensiv användning av artillerisystem, massor av stridsvagnar och ammunition, säger han till Foreign Policy.

Han tillägger:

– Vi hade aldrig vapenlager för den här typen av krig till att börja med.

Stora problem för Ryssland

Samtidigt brottas Moskva med sina egna utmaningar. Ryssland har tvingat vända sig till Nordkorea och Iran för att fylla på sitt sinande ammunitionsförråd.

– Om du vänder dig till ett land [som Nordkorea] som faktiskt har noll BNP och vars huvudsakliga stridsvagnar använder system från andra världskriget, då har du stora problem, säger Frederick Kagan till tidskriften.

– Vi har också sett indikationer på att ryssarna har varit tvungna att ransonera artilleri, tillägger han.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen