UPPGIFTER: Oro i väst – kan slå mot Ukraina

2022 11 17

Kriget fortsätter i Ukraina och i nuläget finns det inga tecken som tyder på ett krigsslut inom snar framtid.

Ett utdraget krig oroar västvärlden.

Det uppger en högt uppsatt Natokälla för den amerikanska tidskriften Foreign Policiy.

Enligt källan brottas Kyivs västerländska partners med hur de ska kunna upprätthålla leveranser av vapen och ammunition till Ukraina utan att deras egna lager krymper till den grad att det kan äventyra ländernas beredskapsnivåer.

– Jag tror att alla är tillräckligt oroade, säger Natokällan till Foreign Policy.

Han berättar att många Natostater har uppmanat företag som tillverkar krigsmateriel att öka produktionen.

– Det är återigen dags att bygga upp sina lager, säger källan.

Viktigt för kriget

Västvärldens vapenleveranser har varit avgörande för den ukrainska motståndskraften i kriget mot Ryssland.  Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har vid upprepade tillfällen betonat att stödet till Ukraina oavbrutet måste fortsätta.

Enligt den anonyma Natokällan funderar militäralliansen på att vidta åtgärder för att underlätta för medlemsstaterna.

– Nato diskuterar hur man kan stödja medlemmarna om deras vapenlager sjunker till så låga nivåer att de inte längre uppfyller Natos krav, säger tjänstemannen.

Har ändrat sin vapenproduktion

Ukrainakriget kräver mycket resurser. Men västvärldens problem beror inte endast på massiva stödpaket till Ukraina.

Efter Sovjetunionens fall var det få som förväntade sig ett nytt krig i Europa. Omställningen till att återigen börja massproducera vapen har kommit plötsligt och oväntat.

USA, som i särklass är Ukrainas största bidragsgivare, erhöll gigantiska vapenlager under kalla kriget. Landet använde bland annat sällsynta jordartsmetaller och annat material för att snabbt öka produktionen om USA någonsin skulle hamna i ett markkrig mot Sovjetunionen.

Men USA och dess europeiska allierade började avveckla flera av dessa lager efter Sovjetunionens fall och när Washington svängde till kriget mot terrorism uppstod ett större behov av precisionsammunition och ny teknik.

Beredskapen för ett långt utdraget krig som det i Ukraina är relativt svag, enligt Frederick Kagan, anställd vid tankesmedjan American Enterprise Institute, 

– Nato planerar egentligen inte att utkämpa sådana här krig, och med det menar jag krig med en superintensiv användning av artillerisystem, massor av stridsvagnar och ammunition, säger han till Foreign Policy.

Han tillägger:

– Vi hade aldrig vapenlager för den här typen av krig till att börja med.

Stora problem för Ryssland

Samtidigt brottas Moskva med sina egna utmaningar. Ryssland har tvingat vända sig till Nordkorea och Iran för att fylla på sitt sinande ammunitionsförråd.

– Om du vänder dig till ett land [som Nordkorea] som faktiskt har noll BNP och vars huvudsakliga stridsvagnar använder system från andra världskriget, då har du stora problem, säger Frederick Kagan till tidskriften.

– Vi har också sett indikationer på att ryssarna har varit tvungna att ransonera artilleri, tillägger han.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Ta det försiktigt på måndag – ekonom uppmanar hushållen

2026 02 21

Hushållen uppmanas att inte göra någonting förhastat på måndag.

Det råder stor osäkerhet i den globala ekonomin, inte minst efter turerna kring Trumps tullar.

Nu riktar Avanzas privatekonom en uppmaning till de svenska hushållen.

Sparare uppmanas

USA:s högsta domstol har på fredagen ogiltigförklarat Donald Trumps handelstullar.

Detta har gjort presidenten rasande.

Han svarade med att hävda att det råder ”nationellt nödläge” och att han därför kan luta sig mot lagar från 70-talet som Trump menar gör det möjligt för honom att reglera handeln själv.

Trump meddelade först att han inför en global tull på 10 procent, därefter att det rör sig om en tull på 15 procent.

Frågan är hur börsen reagerar på alla turer kring Trumps tullpolitik.

Avanzas privatekonom Felicia Schön menar att Stockholmsbörsen kommer att reagera på måndag, rapporterar DN.

Det är dock svårt att veta hur börsen kommer att reagera och hur starkt. Hon uppmanar därför privatsparare att ta det försiktigt och att inte göra någonting förhastat.

– Som privatsparare skulle jag säga att man fortsatt ska hålla sig uppdaterad och i vanlig ordning inte göra några förhastade ändringar i sparandet, säger Felicia Schön till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar – ”nu vänder det”

”Den stora skillnaden”

I april förra året, när Trump kom med sitt stora tullbesked, reagerade börsen kraftigt.

Men situationen nu är inte jämförbar, menar hon, och det är osäkert hur börsen kommer att reagera på måndag. Det beror också på vilka nya besked som kommer under helgen.

– Det som är den stora skillnaden nu jämfört med då är att vi har sett att det har kommit väldigt många hot från Trumps håll som sedan har tagits tillbaka. Det har gjort att börsen reagerar mycket försiktigare på uttalanden än vad den gjorde i början av april, säger Felicia Schön till tidningen.

Och försiktighet är alltså rätt väg att gå för privatsparare på måndag, menar hon.

Trump ursinnig – ”Extremt antiamerikanskt”

Det var en ursinnig Trump som på lördagen meddelade att den tillfälliga globala tull som han inför höjs från 10 till 15 procent.

– Det är baserat på en grundlig, detaljerad och fullständig genomgång av det löjliga, dåligt skrivna och extremt antiamerikanska beslutet om tullar som utfärdades igår, efter MÅNGA månaders övervägande, av USA:s högsta domstol, dundrar Trump i ett inlägg på Truth Social.

Trump skriver vidare att många länder har ”lurat” USA i årtionden, utan vedergällning tills han själv kom till makten.

LÄS OCKSÅ: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Foto: Austin Distel

Text: Redaktionen