UPPGIFTER: Oro i väst – kan slå mot Ukraina

2022 11 17

Kriget fortsätter i Ukraina och i nuläget finns det inga tecken som tyder på ett krigsslut inom snar framtid.

Ett utdraget krig oroar västvärlden.

Det uppger en högt uppsatt Natokälla för den amerikanska tidskriften Foreign Policiy.

Enligt källan brottas Kyivs västerländska partners med hur de ska kunna upprätthålla leveranser av vapen och ammunition till Ukraina utan att deras egna lager krymper till den grad att det kan äventyra ländernas beredskapsnivåer.

– Jag tror att alla är tillräckligt oroade, säger Natokällan till Foreign Policy.

Han berättar att många Natostater har uppmanat företag som tillverkar krigsmateriel att öka produktionen.

– Det är återigen dags att bygga upp sina lager, säger källan.

Viktigt för kriget

Västvärldens vapenleveranser har varit avgörande för den ukrainska motståndskraften i kriget mot Ryssland.  Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har vid upprepade tillfällen betonat att stödet till Ukraina oavbrutet måste fortsätta.

Enligt den anonyma Natokällan funderar militäralliansen på att vidta åtgärder för att underlätta för medlemsstaterna.

– Nato diskuterar hur man kan stödja medlemmarna om deras vapenlager sjunker till så låga nivåer att de inte längre uppfyller Natos krav, säger tjänstemannen.

Har ändrat sin vapenproduktion

Ukrainakriget kräver mycket resurser. Men västvärldens problem beror inte endast på massiva stödpaket till Ukraina.

Efter Sovjetunionens fall var det få som förväntade sig ett nytt krig i Europa. Omställningen till att återigen börja massproducera vapen har kommit plötsligt och oväntat.

USA, som i särklass är Ukrainas största bidragsgivare, erhöll gigantiska vapenlager under kalla kriget. Landet använde bland annat sällsynta jordartsmetaller och annat material för att snabbt öka produktionen om USA någonsin skulle hamna i ett markkrig mot Sovjetunionen.

Men USA och dess europeiska allierade började avveckla flera av dessa lager efter Sovjetunionens fall och när Washington svängde till kriget mot terrorism uppstod ett större behov av precisionsammunition och ny teknik.

Beredskapen för ett långt utdraget krig som det i Ukraina är relativt svag, enligt Frederick Kagan, anställd vid tankesmedjan American Enterprise Institute, 

– Nato planerar egentligen inte att utkämpa sådana här krig, och med det menar jag krig med en superintensiv användning av artillerisystem, massor av stridsvagnar och ammunition, säger han till Foreign Policy.

Han tillägger:

– Vi hade aldrig vapenlager för den här typen av krig till att börja med.

Stora problem för Ryssland

Samtidigt brottas Moskva med sina egna utmaningar. Ryssland har tvingat vända sig till Nordkorea och Iran för att fylla på sitt sinande ammunitionsförråd.

– Om du vänder dig till ett land [som Nordkorea] som faktiskt har noll BNP och vars huvudsakliga stridsvagnar använder system från andra världskriget, då har du stora problem, säger Frederick Kagan till tidskriften.

– Vi har också sett indikationer på att ryssarna har varit tvungna att ransonera artilleri, tillägger han.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


2 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


2 februari 2026

”Tsunamivåg” drar fram – Ryssland lamslås

2026 02 02

Krisrapporterna från det ryska samhället avlöser varandra.

Rysslands fortsatta anfallskrig sätter stopp för den inhemska utvecklingen.

Samtidigt står Ukraina inför gigantiska utmaningar när kylan slår till i det kalla vintervädret, och energiförsörjningen gång efter gång slås ut av ryska attacker.

Men det kalla vädret och strömavbrott slår också mot Ryssland.

– Ryssland har drabbats av en "tsunamivåg" av avbrott på elnätet, uppger oberoende The Moscow Times.

– Totalt rapporterades 1778 avbrott i januari 2026. I januari 2025 rapporterades 983 avbrott.

Snöfall och attacker

Bakom strömavbrotten ligger både kraftigt snöfall, bristande underhåll och attacker från Ukraina.

– De värsta strömavbrotten var i regionerna Krasnodar och Murmansk, uppger tidningen.

– Dessutom försvann elen flera gånger i regionen Belgorod. Det största avbrottet inträffade den 9 januari då Ukrainas styrkor slog till mot två termiska kraftverk och en transformatorstation, vilket gjorde 556 000 människor strömlösa.

Utan vatten

Från Dagestan kommer rapporter om stor vattenbrist.

– Det finns inget vatten i republikens centrala städer, uppger tidningen.

– Ibland stänger de av värmen, gasen och elektricitet. Soporna tas inte bort i tid och vägarna är i fruktansvärt skick.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Drabbar familjer

I regionen Volgograd har många hushåll också blivit lidande av strömavbrott under januari.  

– Invånarna klagar på att temperaturen i lägenheterna sjunkit till 11 grader på grund av en olycka på gasledningen och att is bildades på fönstren, rapporterar tidningen. 

– Det handlar inte längre om olägenheter, utan om ett direkt hot mot barns hälsa.

Höjer elpriserna

I Ryssland väntas också elpriserna öka under 2026.

– Det kommer att ske i två steg. Den första höjningen ägde rum den 1 januari, och den andra är planerad till oktober, uppger tidningen.

– Enligt preliminära uppskattningar kan den totala ökningen överstiga 20 procent i många regioner.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen