UPPGIFTER: Oro i väst – kan slå mot Ukraina

2022 11 17

Kriget fortsätter i Ukraina och i nuläget finns det inga tecken som tyder på ett krigsslut inom snar framtid.

Ett utdraget krig oroar västvärlden.

Det uppger en högt uppsatt Natokälla för den amerikanska tidskriften Foreign Policiy.

Enligt källan brottas Kyivs västerländska partners med hur de ska kunna upprätthålla leveranser av vapen och ammunition till Ukraina utan att deras egna lager krymper till den grad att det kan äventyra ländernas beredskapsnivåer.

– Jag tror att alla är tillräckligt oroade, säger Natokällan till Foreign Policy.

Han berättar att många Natostater har uppmanat företag som tillverkar krigsmateriel att öka produktionen.

– Det är återigen dags att bygga upp sina lager, säger källan.

Viktigt för kriget

Västvärldens vapenleveranser har varit avgörande för den ukrainska motståndskraften i kriget mot Ryssland.  Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har vid upprepade tillfällen betonat att stödet till Ukraina oavbrutet måste fortsätta.

Enligt den anonyma Natokällan funderar militäralliansen på att vidta åtgärder för att underlätta för medlemsstaterna.

– Nato diskuterar hur man kan stödja medlemmarna om deras vapenlager sjunker till så låga nivåer att de inte längre uppfyller Natos krav, säger tjänstemannen.

Har ändrat sin vapenproduktion

Ukrainakriget kräver mycket resurser. Men västvärldens problem beror inte endast på massiva stödpaket till Ukraina.

Efter Sovjetunionens fall var det få som förväntade sig ett nytt krig i Europa. Omställningen till att återigen börja massproducera vapen har kommit plötsligt och oväntat.

USA, som i särklass är Ukrainas största bidragsgivare, erhöll gigantiska vapenlager under kalla kriget. Landet använde bland annat sällsynta jordartsmetaller och annat material för att snabbt öka produktionen om USA någonsin skulle hamna i ett markkrig mot Sovjetunionen.

Men USA och dess europeiska allierade började avveckla flera av dessa lager efter Sovjetunionens fall och när Washington svängde till kriget mot terrorism uppstod ett större behov av precisionsammunition och ny teknik.

Beredskapen för ett långt utdraget krig som det i Ukraina är relativt svag, enligt Frederick Kagan, anställd vid tankesmedjan American Enterprise Institute, 

– Nato planerar egentligen inte att utkämpa sådana här krig, och med det menar jag krig med en superintensiv användning av artillerisystem, massor av stridsvagnar och ammunition, säger han till Foreign Policy.

Han tillägger:

– Vi hade aldrig vapenlager för den här typen av krig till att börja med.

Stora problem för Ryssland

Samtidigt brottas Moskva med sina egna utmaningar. Ryssland har tvingat vända sig till Nordkorea och Iran för att fylla på sitt sinande ammunitionsförråd.

– Om du vänder dig till ett land [som Nordkorea] som faktiskt har noll BNP och vars huvudsakliga stridsvagnar använder system från andra världskriget, då har du stora problem, säger Frederick Kagan till tidskriften.

– Vi har också sett indikationer på att ryssarna har varit tvungna att ransonera artilleri, tillägger han.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: USA ska slå till mot ryssflaggat fartyg – Kreml vädjar

2026 01 06

USA uppges planera att stoppa en oljetanker som befinner sig på flykt.

Fartyget i fråga har historiskt transporterat venezuelansk och iransk råolja och har tidigare sanktionerats av det amerikanska finansdepartementet.

Det uppger två amerikanska tjänstemän med insyn i planerna, enligt CBS News.

Tankfartyget, som går under namnet Marinera, ska ha förföljts av USA i en månad och ett försök att borda skeppet ska redan ha gjorts, enligt samma uppgifter.

Marinera seglade tidigare med Panamas flagga, men har sedan en tid tillbaka bytt till rysk flagg.

– Vilket potentiellt skulle kunna komplicera känsliga samtal mellan USA och Ryssland om att avsluta Kremls krig i Ukraina, erfar CBS.

Kan vara på väg till Ryssland

Det aktuella fartyget förekommer i ett register över ryska fartyg som hör hemma i hamnen i den ryska staden Sotji. Enligt New York Times kan båten vara på väg till den ryska hamnstaden Murmansk.

Strax innan uppgifterna om att USA planerar att stoppa fartyget har Putinregimen officiellt vädjat till amerikanerna om att upphöra med alla försök att göra så.

– De två tjänstemännen som är bekanta med planerna på att stoppa Marinera sade att USA hellre skulle beslagta fartyget än att sänka det och sade att operationen skulle kunna likna den som genomfördes förra månaden då amerikanska marinsoldater och specialstyrkor som arbetar med den amerikanska kustbevakningen beslagtog The Skipper, en stor råoljetanker som seglar från Guyana, efter att fartyget hade lämnat hamn i Venezuela, uppger CBS.

LÄS MER: Kreml hånar Donald Trump

Uppgifter: fartygen kan beväpnas

Enligt källor från amerikanska underrättelsetjänsten har venezuelanska myndigheter diskuterat att placera beväpnad militär, och förklä dem till civila, på olika tankfartyg. Det ska också ha diskuterats att beväpna fartygen med luftförsvarssystem från sovjettiden, enligt CBS.

I december införde USA:s president Donald Trump en “total och fullständig blockad” av redan sanktionerade venezuelanska oljetankfartyg.

– Chocken för dem kommer att vara någonting de aldrig sett förut – tills de återlämnar all olja, mark och andra tillgångar som de tidigare stal från oss till USA, framhöll Trump på Truth Social vid tillfället.

LÄS MER: Ryska militärbloggare avundsjuka – ”j-vla idioter”

Arkivfoto: S. Joe resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen