UPPGIFTER: Oro i väst – kan slå mot Ukraina

2022 11 17

Kriget fortsätter i Ukraina och i nuläget finns det inga tecken som tyder på ett krigsslut inom snar framtid.

Ett utdraget krig oroar västvärlden.

Det uppger en högt uppsatt Natokälla för den amerikanska tidskriften Foreign Policiy.

Enligt källan brottas Kyivs västerländska partners med hur de ska kunna upprätthålla leveranser av vapen och ammunition till Ukraina utan att deras egna lager krymper till den grad att det kan äventyra ländernas beredskapsnivåer.

– Jag tror att alla är tillräckligt oroade, säger Natokällan till Foreign Policy.

Han berättar att många Natostater har uppmanat företag som tillverkar krigsmateriel att öka produktionen.

– Det är återigen dags att bygga upp sina lager, säger källan.

Viktigt för kriget

Västvärldens vapenleveranser har varit avgörande för den ukrainska motståndskraften i kriget mot Ryssland.  Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har vid upprepade tillfällen betonat att stödet till Ukraina oavbrutet måste fortsätta.

Enligt den anonyma Natokällan funderar militäralliansen på att vidta åtgärder för att underlätta för medlemsstaterna.

– Nato diskuterar hur man kan stödja medlemmarna om deras vapenlager sjunker till så låga nivåer att de inte längre uppfyller Natos krav, säger tjänstemannen.

Har ändrat sin vapenproduktion

Ukrainakriget kräver mycket resurser. Men västvärldens problem beror inte endast på massiva stödpaket till Ukraina.

Efter Sovjetunionens fall var det få som förväntade sig ett nytt krig i Europa. Omställningen till att återigen börja massproducera vapen har kommit plötsligt och oväntat.

USA, som i särklass är Ukrainas största bidragsgivare, erhöll gigantiska vapenlager under kalla kriget. Landet använde bland annat sällsynta jordartsmetaller och annat material för att snabbt öka produktionen om USA någonsin skulle hamna i ett markkrig mot Sovjetunionen.

Men USA och dess europeiska allierade började avveckla flera av dessa lager efter Sovjetunionens fall och när Washington svängde till kriget mot terrorism uppstod ett större behov av precisionsammunition och ny teknik.

Beredskapen för ett långt utdraget krig som det i Ukraina är relativt svag, enligt Frederick Kagan, anställd vid tankesmedjan American Enterprise Institute, 

– Nato planerar egentligen inte att utkämpa sådana här krig, och med det menar jag krig med en superintensiv användning av artillerisystem, massor av stridsvagnar och ammunition, säger han till Foreign Policy.

Han tillägger:

– Vi hade aldrig vapenlager för den här typen av krig till att börja med.

Stora problem för Ryssland

Samtidigt brottas Moskva med sina egna utmaningar. Ryssland har tvingat vända sig till Nordkorea och Iran för att fylla på sitt sinande ammunitionsförråd.

– Om du vänder dig till ett land [som Nordkorea] som faktiskt har noll BNP och vars huvudsakliga stridsvagnar använder system från andra världskriget, då har du stora problem, säger Frederick Kagan till tidskriften.

– Vi har också sett indikationer på att ryssarna har varit tvungna att ransonera artilleri, tillägger han.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Storbritannien och Frankrike har släppt bomber

2026 01 04

Storbritannien och Frankrike har bombat ett land i Mellanöstern.

Storbritannien och Frankrike har genomfört en gemensam flygattack mot en misstänkt islamistisk militant anläggning i norra Syrien.

Detta i vad försvarsmyndigheterna beskriver som ett led i kampen mot en möjlig återuppgång av Islamiska staten, rapporterar Reuters.

Gemensam luftoperation

På lördagskvällen genomförde Storbritanniens och Frankrikes flygvapen en gemensam operation mot en underjordisk anläggning i bergen norr om Palmyra i centrala Syrien.

Anläggningen tros tidigare ha använts av den islamistiska extremistgruppen Islamiska staten för att lagra vapen och sprängämnen.

Enligt försvarsministeriet i London användes precisionstyrda Paveway IV‑bomber för att slå mot flera tillfartstunnlar till den misstänkta vapendepån, och de första bedömningarna tyder på att målet träffades framgångsrikt.

LÄS MER: Donald Trump varnas – riskerar ”kaos eller kollaps”

”Står axel‑vid‑axel”

Storbritanniens försvarsminister, John Healey, underströk operationens syfte i ett officiellt uttalande.

– Denna aktion visar vår ledarskapsförmåga och vår beslutsamhet att stå axel vid axel med våra allierade för att förhindra en återuppståndelse av Daesh och deras farliga, våldsamma ideologier i Mellanöstern.

Ministern tackade också de militära styrkor som deltog i operationen för deras professionalism och mod, och betonade att attacken genomfördes utan risk för civilbefolkningen i området.

– Den här insatsen, för att stoppa farliga terrorister som hotar vårt sätt att leva, visar att våra väpnade styrkor alltid är redo att agera – både för att hålla Storbritannien säkert hemma och starkt utomlands, säger han.

Enligt brittiska regeringskällor har området runt målet varit obebott, och alla flygplan har återvänt säkert efter uppdraget.

USA bombar IS‑mål

Samtidigt har USA intensifierat sin egen kamp mot Islamiska staten.

För några veckor sedan svarade de amerikanska styrkorna på en dödlig IS‑attack mot amerikansk personal i Syrien genom att slå ut över 70 mål kopplade till IS runt om i centrala Syrien.

USA:s militära ledning beskrev insatsen som en ”mycket allvarlig vedergällning” efter att flera amerikanska soldater och en civilt anställd tolk dödats i en attack nära Palmyra i december.

LÄS MER: Skräckregim erkänner – de som protesterar har rätt

Foto: Sgt M Ammons USAF-U.S. Department of Defense 

Text: Redaktionen


Unga från grannland vallfärdar till Sverige – ”20 om dagen”

2026 01 04

Allt fler unga från ett grannland flyttar till Sverige.

Sverige lockar till sig allt fler unga finländare som tar steget till en permanent flytt.

Många söker sig över gränsen på grund av jobb och bättre möjligheter på arbetsmarknaden, rapporterar Svenska Yle.

Söker karriär i Sverige

Flyttlasset från Finland till Sverige ökar – särskilt bland unga vuxna som söker stabila jobb och tryggare arbetsvillkor.

Enligt statistik från Statistikcentralen flyttar i genomsnitt ungefär 20 finländare utomlands varje dag, och många av dem väljer Sverige som destination.

Projektledaren Magnus Enlund vid Migrationsinstitutet beskriver trenden som tydlig.

– Ungefär 20 finländare flyttar utomlands per dag, varav fyra är svenskspråkiga. Ungefär fjorton av dem kommer tillbaka, varav två är svenskspråkiga. Det betyder att Finland förlorar ungefär sex personer varje dag, säger han till Svenska Yle.

LÄS MER: 36 000 kronors skillnad – viktigt besked för hushållen

Jobbmöjligheter lockar

För många unga finländare har Sverige visat sig vara ett attraktivt alternativ när arbetsmarknaden hemma är osäker.

22‑åriga Anna Snellman studerade till sjukskötare i Finland, men fick snabbt svar från arbetsgivare i Norrbotten.

– Jag tyckte att det var helt otroligt att jag fick jobb så snabbt.

Anna berättar att det var just säkerheten i anställningen och möjligheten till fast jobb som fick henne att ta steget att flytta över gränsen.

– När jag började studera sa alla att det skulle finnas jobb överallt. Sedan blir man färdig och sitter hemma arbetslös. Hur kan det vara så stor skillnad mellan Sverige och Finland?, säger hon.

Trend med konsekvenser

Trendanalytiker menar att den här typen av flyttmönster kan få långsiktiga konsekvenser för Finland, särskilt i åldersgruppen 25–34 år där utflyttningen är som störst.

Magnus Enlund vid Migrationsinstitutet säger att det inte bara är arbetslösheten som påverkar.

– Det behövs strategier på längre sikt för att få folk att trivas lokalt.

Enlund säger att i synnerhet svenskspråkiga orter är sårbara om fler flyttar bort.

Att så många unga söker sig bort kan leda till kompetensbrist i viktiga sektorer om inte arbetsmarknaden i Finland utvecklas i takt med ungas ambitioner.

LÄS MER: Plötslig vändning för Thailand – inte hänt på ett decennium

Foto: C Schwarz

Text: Redaktionen