UPPGIFTER: Oro i väst – kan slå mot Ukraina

2022 11 17

Kriget fortsätter i Ukraina och i nuläget finns det inga tecken som tyder på ett krigsslut inom snar framtid.

Ett utdraget krig oroar västvärlden.

Det uppger en högt uppsatt Natokälla för den amerikanska tidskriften Foreign Policiy.

Enligt källan brottas Kyivs västerländska partners med hur de ska kunna upprätthålla leveranser av vapen och ammunition till Ukraina utan att deras egna lager krymper till den grad att det kan äventyra ländernas beredskapsnivåer.

– Jag tror att alla är tillräckligt oroade, säger Natokällan till Foreign Policy.

Han berättar att många Natostater har uppmanat företag som tillverkar krigsmateriel att öka produktionen.

– Det är återigen dags att bygga upp sina lager, säger källan.

Viktigt för kriget

Västvärldens vapenleveranser har varit avgörande för den ukrainska motståndskraften i kriget mot Ryssland.  Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har vid upprepade tillfällen betonat att stödet till Ukraina oavbrutet måste fortsätta.

Enligt den anonyma Natokällan funderar militäralliansen på att vidta åtgärder för att underlätta för medlemsstaterna.

– Nato diskuterar hur man kan stödja medlemmarna om deras vapenlager sjunker till så låga nivåer att de inte längre uppfyller Natos krav, säger tjänstemannen.

Har ändrat sin vapenproduktion

Ukrainakriget kräver mycket resurser. Men västvärldens problem beror inte endast på massiva stödpaket till Ukraina.

Efter Sovjetunionens fall var det få som förväntade sig ett nytt krig i Europa. Omställningen till att återigen börja massproducera vapen har kommit plötsligt och oväntat.

USA, som i särklass är Ukrainas största bidragsgivare, erhöll gigantiska vapenlager under kalla kriget. Landet använde bland annat sällsynta jordartsmetaller och annat material för att snabbt öka produktionen om USA någonsin skulle hamna i ett markkrig mot Sovjetunionen.

Men USA och dess europeiska allierade började avveckla flera av dessa lager efter Sovjetunionens fall och när Washington svängde till kriget mot terrorism uppstod ett större behov av precisionsammunition och ny teknik.

Beredskapen för ett långt utdraget krig som det i Ukraina är relativt svag, enligt Frederick Kagan, anställd vid tankesmedjan American Enterprise Institute, 

– Nato planerar egentligen inte att utkämpa sådana här krig, och med det menar jag krig med en superintensiv användning av artillerisystem, massor av stridsvagnar och ammunition, säger han till Foreign Policy.

Han tillägger:

– Vi hade aldrig vapenlager för den här typen av krig till att börja med.

Stora problem för Ryssland

Samtidigt brottas Moskva med sina egna utmaningar. Ryssland har tvingat vända sig till Nordkorea och Iran för att fylla på sitt sinande ammunitionsförråd.

– Om du vänder dig till ett land [som Nordkorea] som faktiskt har noll BNP och vars huvudsakliga stridsvagnar använder system från andra världskriget, då har du stora problem, säger Frederick Kagan till tidskriften.

– Vi har också sett indikationer på att ryssarna har varit tvungna att ransonera artilleri, tillägger han.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


21 jan 2026

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


“Dra åt h-lvete” – danskt utbrott i EU-parlamentet

2026 01 21

Det hettade till under en debatt i EU-parlamentet under tisdagen.

Sammanträdets punkt på agendan var Grönlands och Danmarks territoriella integritet och suveränitet samt behovet av ett enat svar från EU efter amerikanska utpressningsförsök.

Och när den danska EU-parlamentarikern Anders Vistisen ställde sig i talarstolen vände han sig direkt till USA:s president Donald Trump.

– Kära president Trump, lyssna mycket noga. Grönland har varit en del av det danska kungadömet i 800 år. Det är ett integrerat land. Det är inte till salu, säger Anders Vistisen enligt New York Post, som uppmärksammat inslaget.

Han fortsätter med att höja tonläget rejält:

– Låt mig uttrycka detta med ord som ni kanske förstår: Herr president, dra åt helvete.

"Inte tillåtet"

Svordomen uppskattades inte av parlamentets vice ordförande Nicolae Ștefănuță som avbröt den danska politikern. Han lät även meddela att Vistisen kommer att straffas för sitt ordval.

– Om översättningen var korrekt är termen du använde inte tillåten i detta hus och det kommer att bli konsekvenser för det budskap du har använt. Det är inte okej i en demokratisk byggnad som denna.

– Oavsett vad vi tycker om herr Trump är det inte tillåtet att använda ett sådant språk, säger Nicolae Ștefănuță och rev ned applåder för sitt svar.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Drog samma tal för ett år sedan

Anders Vistisen tillhör Dansk Folkeparti och sitter i EU-parlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet samt i delegationen för relationerna med Iran.

Det är inte första gången han använder ovan beskrivna språkbruk mot Donald Trump.

Faktum är att den danska politikern drog exakt samma tal för nästan precis ett år sedan, med samma reaktion från Nicolae Ștefănuță. Talet blev då viralt på sociala medier och Anders Vistisen uppmärksammades bland annat av CNN där han förklarade sitt uttalande.

Först och främst är det ett helt oacceptabelt angrepp på dansk suveränitet att vilja göra anspråk på territorium som har varit danskt sedan 900-talet, tre gånger så länge som USA har existerat, sade han då.

Om att Vistisen bröt mot EU-parlamentets regler med sina ord hade politikern följande kommentar.

– Europaparlamentet har ett ganska partiskt sätt att tolka dessa regler. Det är okej att kalla folk fascister, rasister, kommunister, men tydligen kan man inte använda samma språkbruk som herr Trump har använt om sina egna högsta generaler i Pentagon.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: © European Union 2026 – European Parliament Multimedia Centre (multimedia.europarl.europa.eu)

Text: Redaktionen