UPPGIFTER: Oro i väst – kan slå mot Ukraina

2022 11 17

Kriget fortsätter i Ukraina och i nuläget finns det inga tecken som tyder på ett krigsslut inom snar framtid.

Ett utdraget krig oroar västvärlden.

Det uppger en högt uppsatt Natokälla för den amerikanska tidskriften Foreign Policiy.

Enligt källan brottas Kyivs västerländska partners med hur de ska kunna upprätthålla leveranser av vapen och ammunition till Ukraina utan att deras egna lager krymper till den grad att det kan äventyra ländernas beredskapsnivåer.

– Jag tror att alla är tillräckligt oroade, säger Natokällan till Foreign Policy.

Han berättar att många Natostater har uppmanat företag som tillverkar krigsmateriel att öka produktionen.

– Det är återigen dags att bygga upp sina lager, säger källan.

Viktigt för kriget

Västvärldens vapenleveranser har varit avgörande för den ukrainska motståndskraften i kriget mot Ryssland. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har vid upprepade tillfällen betonat att stödet till Ukraina oavbrutet måste fortsätta.

Enligt den anonyma Natokällan funderar militäralliansen på att vidta åtgärder för att underlätta för medlemsstaterna.

– Nato diskuterar hur man kan stödja medlemmarna om deras vapenlager sjunker till så låga nivåer att de inte längre uppfyller Natos krav, säger tjänstemannen.

Har ändrat sin vapenproduktion

Ukrainakriget kräver mycket resurser. Men västvärldens problem beror inte endast på massiva stödpaket till Ukraina.

Efter Sovjetunionens fall var det få som förväntade sig ett nytt krig i Europa. Omställningen till att återigen börja massproducera vapen har kommit plötsligt och oväntat.

USA, som i särklass är Ukrainas största bidragsgivare, erhöll gigantiska vapenlager under kalla kriget. Landet använde bland annat sällsynta jordartsmetaller och annat material för att snabbt öka produktionen om USA någonsin skulle hamna i ett markkrig mot Sovjetunionen.

Men USA och dess europeiska allierade började avveckla flera av dessa lager efter Sovjetunionens fall och när Washington svängde till kriget mot terrorism uppstod ett större behov av precisionsammunition och ny teknik.

Beredskapen för ett långt utdraget krig som det i Ukraina är relativt svag, enligt Frederick Kagan, anställd vid tankesmedjan American Enterprise Institute,

– Nato planerar egentligen inte att utkämpa sådana här krig, och med det menar jag krig med en superintensiv användning av artillerisystem, massor av stridsvagnar och ammunition, säger han till Foreign Policy.

Han tillägger:

– Vi hade aldrig vapenlager för den här typen av krig till att börja med.

Stora problem för Ryssland

Samtidigt brottas Moskva med sina egna utmaningar. Ryssland har tvingat vända sig till Nordkorea och Iran för att fylla på sitt sinande ammunitionsförråd.

– Om du vänder dig till ett land [som Nordkorea] som faktiskt har noll BNP och vars huvudsakliga stridsvagnar använder system från andra världskriget, då har du stora problem, säger Frederick Kagan till tidskriften.

– Vi har också sett indikationer på att ryssarna har varit tvungna att ransonera artilleri, tillägger han.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Jätteinsats av F16-plan i Ukraina

2025 12 23

F16-plan har arbetat hårt under natten till tisdagen.

Flera europeiska länder har som bekant skickat stridsflygplan av typen F-16 till Ukrainas flygvapen.

Dessa används för att bland annat attackera ryska mål och skjuta ner ryska drönare och missiler som är på väg mot ukrainsk mark.

Nu kommer besked om att ukrainska F16-plan skjutit ner nästan alla missiler som Ryssland avfyrade under natten till tisdagen, rapporterar Ukrainska Pravda.

Nästan alla

Varje natt försöker Ukraina skjuta ner så många missiler som möjligt – men många ryska missiler tar sig igenom ändå.

Men under natten till tisdagen har det ukrainska flygvapnet lyckats med en unik bedrift.

– Man kan se den extremt höga effektiviteten i luftförsvarsoperationerna, då Kinzhal-robotarna – trots att de inte sköts ner av Patriot-system – inte nådde sina mål, säger överste Yurii Ihnat, kommunikationschef för Ukrainas flygvapen.

– Av 35 kryssningsrobotar sköts 34 ner, främst av F-16-plan som bekämpade dessa robotar, vilket vi tackar våra modiga piloter för.

Behöver mer

Trots framgången önskar ukrainarna mer för att skydda sina skyar.

– Ukrainas president har i synnerhet betonat för våra partners behovet av att stärka luftförsvaret, både med själva systemen och med robotar. Detta eftersom vissa system står overksamma på grund av total brist på robotar, fortsätter Ihnat.

Läs mer: “Lägsta sedan pandemin” – kris för Kremls guldägg

Nya uppgifter

Under gårdagen kom besked om att generalen Fanil Sarvarov – som bland annat har arbetat med att träna ryska väpnade styrkor – dog i en bilexplosion i Moskva.

Nu kommer konkreta uppgifter om att det var Ukraina som stod bakom smällen, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Sannolikt”

ISW förklarar.

– Ukrainsk underrättelsetjänst ligger sannolikt bakom lönnmordet på generallöjtnant Fanil Sarvarov, chef för den operativa utbildningsavdelningen vid den ryska generalstaben.

Läs mer: Ryska soldater rider in på häst – blir fullständigt utslagna

Arkivfoto: Ryuno

Text: Redaktionen

Efterlängtat besked om Aladdinasken

2025 12 24

Marabous populära chokladaskar Aladdin och Paradis har blivit dyrare och dyrare.

Inför årets jul har askarna både minskat i storlek och ökat i pris.

De populära chokladaskarna har minskat i storlek från 500 till 410 gram. Samtidigt har priset ökat från 119 till 129 kronor.

– Det innebär en prisökning på över 32 procent per 100 gram – trots att förpackningen ser ut ungefär som vanligt, rapporterar sajten Godare som är en del av Aftonbladet.

Annonserar efterlängtad vändning

Nu kommer dock ett efterlängtat besked för alla chokladälskare.

Marabous ägare Mondelez indikerar att en prissänkning är närstående.

Julia Lindberg, vd Mondelez Sverige, hänvisar till att kakaopriserna är på väg ner.

– Vår förhoppning är att kostnadstrycket ska kunna minska, och att detta i sin tur kan komma att märkas även för konsumenterna. Det är dock viktigt att komma ihåg att det alltid är handeln som sätter priserna mot konsument, säger hon till Dagligvarunytt.

Lindberg försvarar samtidigt prishöjningarna inför julen.

– Kakaopriserna har under en längre tid varit rekordhöga och resulterat i kraftigt ökade kostnader för vår produktion i Upplands Väsby. Det är även det som föranledde våra produktjusteringar, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Förbud införs för matbutiker – förslaget finns i Sverige

Flera faktorer

Mondelez-chefen har tidigare hänvisat till att priset på kakao ökat dramatiskt på grund av dåliga skördar till följd av extrema väderhändelser.

– Svenska folket ska ha råd att njuta av vår choklad, det har varit vår idé sedan vi grundades för över hundra år sedan. Vi förstår att våra konsumenter inte kommer uppskatta att de får mindre choklad, men vår förhoppning är att konsumenten får tillgång till ett mer överkomligt styckpris beroende på hur handeln väljer att prissätta våra produkter.

– Den här förändringen möjliggör att vi kan fortsätta erbjuda konsumenterna ett varierat utbud, inom ett tillgängligt prisspann och med samma fantastiska smak och kvalitet, sade Lindberg när priserna höjdes.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – julpyntet var “stötande”

Foto: Mondelez Nordic Press Office

Text: Redaktionen