UPPGIFTER: Oro i väst – kan slå mot Ukraina

2022 11 17

Kriget fortsätter i Ukraina och i nuläget finns det inga tecken som tyder på ett krigsslut inom snar framtid.

Ett utdraget krig oroar västvärlden.

Det uppger en högt uppsatt Natokälla för den amerikanska tidskriften Foreign Policiy.

Enligt källan brottas Kyivs västerländska partners med hur de ska kunna upprätthålla leveranser av vapen och ammunition till Ukraina utan att deras egna lager krymper till den grad att det kan äventyra ländernas beredskapsnivåer.

– Jag tror att alla är tillräckligt oroade, säger Natokällan till Foreign Policy.

Han berättar att många Natostater har uppmanat företag som tillverkar krigsmateriel att öka produktionen.

– Det är återigen dags att bygga upp sina lager, säger källan.

Viktigt för kriget

Västvärldens vapenleveranser har varit avgörande för den ukrainska motståndskraften i kriget mot Ryssland.  Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har vid upprepade tillfällen betonat att stödet till Ukraina oavbrutet måste fortsätta.

Enligt den anonyma Natokällan funderar militäralliansen på att vidta åtgärder för att underlätta för medlemsstaterna.

– Nato diskuterar hur man kan stödja medlemmarna om deras vapenlager sjunker till så låga nivåer att de inte längre uppfyller Natos krav, säger tjänstemannen.

Har ändrat sin vapenproduktion

Ukrainakriget kräver mycket resurser. Men västvärldens problem beror inte endast på massiva stödpaket till Ukraina.

Efter Sovjetunionens fall var det få som förväntade sig ett nytt krig i Europa. Omställningen till att återigen börja massproducera vapen har kommit plötsligt och oväntat.

USA, som i särklass är Ukrainas största bidragsgivare, erhöll gigantiska vapenlager under kalla kriget. Landet använde bland annat sällsynta jordartsmetaller och annat material för att snabbt öka produktionen om USA någonsin skulle hamna i ett markkrig mot Sovjetunionen.

Men USA och dess europeiska allierade började avveckla flera av dessa lager efter Sovjetunionens fall och när Washington svängde till kriget mot terrorism uppstod ett större behov av precisionsammunition och ny teknik.

Beredskapen för ett långt utdraget krig som det i Ukraina är relativt svag, enligt Frederick Kagan, anställd vid tankesmedjan American Enterprise Institute, 

– Nato planerar egentligen inte att utkämpa sådana här krig, och med det menar jag krig med en superintensiv användning av artillerisystem, massor av stridsvagnar och ammunition, säger han till Foreign Policy.

Han tillägger:

– Vi hade aldrig vapenlager för den här typen av krig till att börja med.

Stora problem för Ryssland

Samtidigt brottas Moskva med sina egna utmaningar. Ryssland har tvingat vända sig till Nordkorea och Iran för att fylla på sitt sinande ammunitionsförråd.

– Om du vänder dig till ett land [som Nordkorea] som faktiskt har noll BNP och vars huvudsakliga stridsvagnar använder system från andra världskriget, då har du stora problem, säger Frederick Kagan till tidskriften.

– Vi har också sett indikationer på att ryssarna har varit tvungna att ransonera artilleri, tillägger han.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


13 dec 2025

Stubb säger nej till USA – ”mycket exceptionellt”

2025 12 13

Alexander Stubb planerade att resa till USA imorgon söndag.

Men resan, vars syfte var att inviga det finska konsulatet i Houston och att som överbefälhavare ta emot Finlands första F-35-jaktplan, ställs nu in.

Den finske presidenten har kallats till ett annat möte som står högre på prioriteringslistan.

– Inställandet är mycket exceptionellt, eftersom förberedelserna för republikens president vid F-35-firandet har pågått i ungefär sex månader, uppger Iltalehti.

Bjuden till ett annat möte

Anledningen till den sena avbokningen är en inbjudan till ett annat möte.

– Finlands presidentkontor meddelar att presidenten kommer att delta i diskussioner i Europa i början av veckan relaterade till fredsförhandlingarna i Ukraina, rapporterar tidningen.

Till mötet, som sammankallats av den tyske förbundskanslern Friedrich Merz och kommer äga rum i Berlin, kommer flera av Europas toppledare.

Bland annat Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Frankrikes president Emmanuel Macron, Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, NATO:s generalsekreterare Mark Rutte och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Representation från USA förväntas också till mötet.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Syftet med mötet

Under mötet är förhoppningen avsikten att gå igenom ett utkast med omkring 20 fredsvillkor, som Europa hoppas att Ryssland kommer att acceptera.

– Bland annat kommer Ukraina erbjudas att bli medlem i EU under 2027, så länge de uppfyller villkoren för medlemskap. EU-medlemskap skulle stärka Ukrainas suveränitet, uppger tidningen.

Stubb ersätts

Finland kommer, istället för president Alexander Stubb, att representeras av försvarsminister Antti Häkkänen under ceremonin i USA.

Landets första F-35-jaktplan kommer att bli kvar på amerikanskt territorium en tid, där de kommer att användas i utbildningssyfte av finska piloter.

Flygplanen kommer anlända till Finland först under hösten 2026.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen