UPPGIFTER: Oro i väst – kan slå mot Ukraina

2022 11 17

Kriget fortsätter i Ukraina och i nuläget finns det inga tecken som tyder på ett krigsslut inom snar framtid.

Ett utdraget krig oroar västvärlden.

Det uppger en högt uppsatt Natokälla för den amerikanska tidskriften Foreign Policiy.

Enligt källan brottas Kyivs västerländska partners med hur de ska kunna upprätthålla leveranser av vapen och ammunition till Ukraina utan att deras egna lager krymper till den grad att det kan äventyra ländernas beredskapsnivåer.

– Jag tror att alla är tillräckligt oroade, säger Natokällan till Foreign Policy.

Han berättar att många Natostater har uppmanat företag som tillverkar krigsmateriel att öka produktionen.

– Det är återigen dags att bygga upp sina lager, säger källan.

Viktigt för kriget

Västvärldens vapenleveranser har varit avgörande för den ukrainska motståndskraften i kriget mot Ryssland. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har vid upprepade tillfällen betonat att stödet till Ukraina oavbrutet måste fortsätta.

Enligt den anonyma Natokällan funderar militäralliansen på att vidta åtgärder för att underlätta för medlemsstaterna.

– Nato diskuterar hur man kan stödja medlemmarna om deras vapenlager sjunker till så låga nivåer att de inte längre uppfyller Natos krav, säger tjänstemannen.

Har ändrat sin vapenproduktion

Ukrainakriget kräver mycket resurser. Men västvärldens problem beror inte endast på massiva stödpaket till Ukraina.

Efter Sovjetunionens fall var det få som förväntade sig ett nytt krig i Europa. Omställningen till att återigen börja massproducera vapen har kommit plötsligt och oväntat.

USA, som i särklass är Ukrainas största bidragsgivare, erhöll gigantiska vapenlager under kalla kriget. Landet använde bland annat sällsynta jordartsmetaller och annat material för att snabbt öka produktionen om USA någonsin skulle hamna i ett markkrig mot Sovjetunionen.

Men USA och dess europeiska allierade började avveckla flera av dessa lager efter Sovjetunionens fall och när Washington svängde till kriget mot terrorism uppstod ett större behov av precisionsammunition och ny teknik.

Beredskapen för ett långt utdraget krig som det i Ukraina är relativt svag, enligt Frederick Kagan, anställd vid tankesmedjan American Enterprise Institute,

– Nato planerar egentligen inte att utkämpa sådana här krig, och med det menar jag krig med en superintensiv användning av artillerisystem, massor av stridsvagnar och ammunition, säger han till Foreign Policy.

Han tillägger:

– Vi hade aldrig vapenlager för den här typen av krig till att börja med.

Stora problem för Ryssland

Samtidigt brottas Moskva med sina egna utmaningar. Ryssland har tvingat vända sig till Nordkorea och Iran för att fylla på sitt sinande ammunitionsförråd.

– Om du vänder dig till ett land [som Nordkorea] som faktiskt har noll BNP och vars huvudsakliga stridsvagnar använder system från andra världskriget, då har du stora problem, säger Frederick Kagan till tidskriften.

– Vi har också sett indikationer på att ryssarna har varit tvungna att ransonera artilleri, tillägger han.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Ryska trupper krossas i överraskningsattack

2026 01 13

Ukrainska styrkor har överraskat ryska trupper.

Ukrainska trupper har krossat ryska försök att rotera och förbereda en ny offensiv i Donetsk‑regionen, enligt militära källor i Ukraina.

Under en överraskningsattack träffades ryska trupper och krigsmaterial förstördes, rapporterar RBC Ukraine.

Störning i ryska förberedelser

I området kring Pokrovsk i Donetsk‑regionen uppger Ukrainas 25:e luftburna brigad att man har lyckats störa ryska styrkors rotation och förberedelser för en planerad attack mot staden.

Enligt underrättelser identifierades ryska enheter och koncentrationer i Shakhtarskyi‑mikrodistriktet, vilket ledde till att ukrainska fallskärmsjägare avfyrade Grad‑raketer mot de samlade positionerna.

– Efter att ha fått bekräftade uppgifter om ryska positioner använde ukrainska parasoldater raketartilleri. Tio granater träffade området där fienden var koncentrerad, rapporterar militära källor.

LÄS MER: Expert fruktar kedjereaktion: kan få Ryssland att invadera

Resultat av operationen

Som ett resultat av den ukrainska eldöverföringen förlorade de ryska styrkorna materiel och soldater, enligt uppgifter.

Minst sex ryska trupper träffades, vilket tvingade angriparna att uppehålla ytterligare offensiva operationer i området.

Ukrainska militären beskriver händelsen som en del av stridsoperationerna i Pokrovsk‑riktningen, där intensiva strider fortsätter mellan parterna.

Front med hårda strider

Frontlinjen kring Pokrovsk är en av de mest aktiva sektorerna i östra Ukraina, med ryska försök att omringa staden från flera håll och förstärka trupper i området.

Enligt Ukrainas generalstab registrerades hela 46 ryska anfall i riktningen den 11 januari, där huvudstyrkorna enligt rapporter är koncentrerade söder om stadens centrum.

Trots detta säger talespersonen för Ukrainas generalstab, major Andrii Kovalov, att de ukrainska försvararna fortfarande håller norra delen av Pokrovsk längs järnvägslinjen.

– Ryska försök att bryta igenom med anfallsgrupper ovanför järnvägen stoppas framgångsrikt av de ukrainska försvarsstyrkorna, säger Kovalov.

Ryska trupper fortsätter sina försök att tränga in i staden, men ukrainska försvarare uppger att de bekämpar de ryska anfallsförsöken och hindrar framryckningarna.

Striderna i området väntas fortsätta med hög intensitet, där båda sidor genomför frekventa offensiva och defensiva operationer för kontroll över Pokrovsk och dess strategiska position i Donetsk‑regionen.

LÄS MER: Bekräftat: Populäraste elbilarna i Sverige – hela listan

Foto: HUNGQUACH679PNG

Text: Redaktionen

LARMET: Var tredje pensionär måste offra vanlig vardagsvara

2026 01 13

Övergången från att arbeta till att gå i pension riskerar att bli något av en kalldusch för många i Sverige.

För en hel del innebär det en helt ny ekonomisk livsstil, framhåller Länsförsäkringar efter att ha publicerat en ny rapport i ämnet på måndagen.

Två av tre av dagens pensionärer uppger att de gjort minst en ekonomisk förändring sedan de slutade jobba.

Och det kan bli betydligt värre än vad vissa är beredda på.

– För många blir skillnaden mellan lön och pension större än väntat, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Måste avstå vanliga varor

I Länsförsäkringars undersökning framgår att var tredje pensionär, 33 procent, tvingats dra ned på inköp av vardagsvaror som exempelvis kläder och andra prylar.

Bland kvinnor är siffran 66 procent när även kategorin “upplevelser” räknas in i ekvationen, jämfört med männen som ligger på 48 procent.

Det får Länsförsäkringar att slå larm

– Skillnaderna mellan kvinnor och män följer med hela vägen in i pensionen. Lägre livsinkomster och därmed lägre pensioner gör att kvinnor oftare behöver anpassa sin livsstil mer när lönen ersätts av pension. För den som har möjlighet kan eget sparande därför spela en större roll för att skapa ekonomisk stabilitet som pensionär, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: Ica slår larm om sina egna kunder: ”Smärtgräns”

"Dra åt svångremmen"

En annan vanlig förändring, ofta ofrivillig, kan vara att behöva flytta till ett mindre boende vid pensionen, eftersom boendeformen behöver anpassas till den nya inkomsten.

Bland låginkomstpensionärer har 19 procent gjort så, jämfört med 7 procent bland de med högst inkomster.

– Pensioneringen innebär för många ett tydligt inkomstskifte, som ofta leder till att man måste se över sina utgifter. För vissa handlar det om att prioritera annorlunda, för andra om att behöva dra åt svångremmen, säger Stefan Westberg.

LÄS MER: Börsbolag i kris – aktien totalkraschar

Foto: BettyV

Text: Redaktionen