UPPGIFTER: Oro i väst – kan slå mot Ukraina

2022 11 17

Kriget fortsätter i Ukraina och i nuläget finns det inga tecken som tyder på ett krigsslut inom snar framtid.

Ett utdraget krig oroar västvärlden.

Det uppger en högt uppsatt Natokälla för den amerikanska tidskriften Foreign Policiy.

Enligt källan brottas Kyivs västerländska partners med hur de ska kunna upprätthålla leveranser av vapen och ammunition till Ukraina utan att deras egna lager krymper till den grad att det kan äventyra ländernas beredskapsnivåer.

– Jag tror att alla är tillräckligt oroade, säger Natokällan till Foreign Policy.

Han berättar att många Natostater har uppmanat företag som tillverkar krigsmateriel att öka produktionen.

– Det är återigen dags att bygga upp sina lager, säger källan.

Viktigt för kriget

Västvärldens vapenleveranser har varit avgörande för den ukrainska motståndskraften i kriget mot Ryssland.  Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har vid upprepade tillfällen betonat att stödet till Ukraina oavbrutet måste fortsätta.

Enligt den anonyma Natokällan funderar militäralliansen på att vidta åtgärder för att underlätta för medlemsstaterna.

– Nato diskuterar hur man kan stödja medlemmarna om deras vapenlager sjunker till så låga nivåer att de inte längre uppfyller Natos krav, säger tjänstemannen.

Har ändrat sin vapenproduktion

Ukrainakriget kräver mycket resurser. Men västvärldens problem beror inte endast på massiva stödpaket till Ukraina.

Efter Sovjetunionens fall var det få som förväntade sig ett nytt krig i Europa. Omställningen till att återigen börja massproducera vapen har kommit plötsligt och oväntat.

USA, som i särklass är Ukrainas största bidragsgivare, erhöll gigantiska vapenlager under kalla kriget. Landet använde bland annat sällsynta jordartsmetaller och annat material för att snabbt öka produktionen om USA någonsin skulle hamna i ett markkrig mot Sovjetunionen.

Men USA och dess europeiska allierade började avveckla flera av dessa lager efter Sovjetunionens fall och när Washington svängde till kriget mot terrorism uppstod ett större behov av precisionsammunition och ny teknik.

Beredskapen för ett långt utdraget krig som det i Ukraina är relativt svag, enligt Frederick Kagan, anställd vid tankesmedjan American Enterprise Institute, 

– Nato planerar egentligen inte att utkämpa sådana här krig, och med det menar jag krig med en superintensiv användning av artillerisystem, massor av stridsvagnar och ammunition, säger han till Foreign Policy.

Han tillägger:

– Vi hade aldrig vapenlager för den här typen av krig till att börja med.

Stora problem för Ryssland

Samtidigt brottas Moskva med sina egna utmaningar. Ryssland har tvingat vända sig till Nordkorea och Iran för att fylla på sitt sinande ammunitionsförråd.

– Om du vänder dig till ett land [som Nordkorea] som faktiskt har noll BNP och vars huvudsakliga stridsvagnar använder system från andra världskriget, då har du stora problem, säger Frederick Kagan till tidskriften.

– Vi har också sett indikationer på att ryssarna har varit tvungna att ransonera artilleri, tillägger han.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Ryssland erkänner – “Ukraina gör det där bättre”

2025 07 12

En ny rysk rapport erkänner att vissa ukrainska produkter är bättre än ryska.

Det brutala kriget i Ukraina har lett till intensiv innovation från båda parter för att möta växande utmaningar.

Vikten av drönarteknik har understrukits av det utbredda användandet av drönare i kriget.

Nu framgår att Ryssland i en ny rapport hyllar ukrainska produkter som ska skydda mot drönare, rapporterar Kyiv Post.

Rapport visar

I takt med att drönare blir en allt viktigare del i krigföringen investerar såväl Ryssland som Ukraina i olika former av produkter som ska skydda exempelvis stridsvagnar från drönarna.

Ukrainska stridsvagnsbesättningar använder en så kallad “hood”, en nätskärm utformad för att skydda mot både drönare och ammunition som släpps från obemannade flygfarkoster.

I ny rysk dokumentation lovordas systemets prestanda och det anges att det har “ett 1,2 till 1,5 gånger högre förhållande mellan effektivitet och kostnad jämfört med andra kända konstruktioner”.

Stjäl designen

Den ryska versionen, registrerad av Karbyshev Military Engineering Academy, betonar skärmens rörlighet och snabba utplacering, utan att kompromissa med stridsvagnens befintliga pansar.

Samtidigt kommer uppgifter om att ryssarna stjäl designen.

– Det är en stor hyllning till den ukrainska lösningen, framhåller Defence Express som har tagit del av rapporten.

– Men det betyder också att den ryska militären sannolikt förbereder sig för att rulla ut den i fält, inte bara patentera den.

Ökar produktion

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina ska utöka produktionen av sådana drönare som ska möta och förstöra ryska drönare.

– Ukraina fortsätter att utöka sin produktion och innovation av “Interceptor”-drönare för användning mot drönare av Shahed-typen, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Stort anslag

ISW fortsätter.

– Timur Tkachenko, chef för Kyiv City Military Administration, meddelade den 11 juli att Kyiv City kommer att anslå 260 miljoner hryvnia, eller 6,2 miljoner dollar, till Ukrainas Clean Sky-program som syftar till att använda “interceptor”-drönare för att försvara Kyiv mot nattliga ryska långdistansdrönarattacker.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Var på väg att slå tillbaka mot Trump – backar plötsligt

2025 07 12

Kanada backar plötsligt efter nya tullhot från Donald Trump.

Sagan om de många tullarna fortsätter.

Kanada har under en tid förberett sig för att slå tillbaka mot Donald Trump med tullar på stål och aluminium.

Nu backar Kanada plötsligt efter nya besked från den amerikanska presidenten, rapporterar Politico.

Kanada backar

Kanada pausar sina planer på att slå vedergällningstullar på amerikanskt stål och aluminium. 

Mark Carneys regering förberedde sig för att fördubbla sina mottullar på amerikanska metaller den 21 juli – till 50 procent från 25 – men Trumps nya brev har fått grannlandet i norr att tänka om.

USA:s president Donald Trump har i brevet meddelat att han kommer att införa en tull på 35 procent på kanadensiska varor från och med den första augusti.

“Inga hämndtullar”

Två högt uppsatta regeringstjänstemän berättar för Politico att Kanada inte kommer att vidta ytterligare repressalier mot amerikanskt stål och aluminium.

– Allt skjuts upp till den första augusti, säger en kanadensisk tjänsteman.

Den första augusti är Trumps nya deadline innan högre tullar införs.

Läs mer: Stor besvikelse för Trump i viktiga kärnfrågan

Nytt tullhot

Donald Trump har sagt att han kommer att införa en tull på 35 procent på kanadensiska varor från och med den första augusti om inget avtal nås.

En allmän tull på 25 procent har redan införts på vissa kanadensiska varor, och landet har också drabbats hårt av Trumps globala stål-, aluminium- och biltullar – även om det för närvarande finns ett undantag för varor som uppfyller kraven i det nordamerikanska frihandelsavtalet, uppger BBC.

Inga nya avtal

USA har fortsatt bara nått nya handelsavtal med Kina, Storbritannien och Vietnam.

Samtidigt pågår intensiva förhandlingar med en rad länder – och nya uppgifter pekar på att avtal i någon form ska vara nära med EU och Indien.

Läs mer: Trump slår till med full kraft – rasar mot ”häxjakt”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen