UPPGIFTER: Överens – militärt svar inom 24 timmar

2026 02 03

USA och Europa kommer att svara militärt om Ryssland bryter en eventuell vapenvila i Ukraina.

Uppgifterna kommer på tisdagen, en dag innan ryska, amerikanska och ukrainska representanter ska mötas för nya fredssamtal i Abu Dhabi.

Det handlar om europeiska styrkor som med stöd av USA ska sättas in i Ukraina “i händelse av upprepade brott mot vapenvilan från Rysslands sida”, uppger Financial Times och Kyiv Independent.

I praktiken ska överenskommelsen bestå av en flerstegsplan.

Varje ryskt brott mot vapenvilan ska först utlösa en diplomatisk varning och lämplig respons från den ukrainska militären inom de första 24 timmarna.

Upprepas kränkningen kommer styrkor från koalitionen av villiga, som leds av Storbritannien och Frankrike och som även inkluderar Sverige, att placeras ut.

– En mer omfattande rysk attack skulle utlösa en samordnad västledd militär reaktion med stöd av amerikansk militär, inledd 72 timmar efter det första intrånget, skriver Kyiv Independent.

USA som säkerhetsgarant

“Flerstegsplanen” ska ha diskuterats mellan ukrainska, europeiska och amerikanska tjänstemän under december och januari.

Nu uppges alltså Ukraina vara överens med sina allierade.

Planen skulle innebära att USA tar rollen som en säkerhetsgarant i sammanhanget. Uppgifterna har hittills inte kommenterats av Vita huset, den ukrainska regeringen eller från övriga Europa.

LÄS MER: Putin anklagas för brutal plan – ”Väntat till rätt tidpunkt”

"Försök till vinterfolkmord"

Under natten till tisdagen genomförde Ryssland kraftiga anfall mot stora delar av Ukraina. Anfallet fick Polen att skicka upp stridsflyg och sätta markbaserade luftförsvarssystem i beredskap.

Attacken kom mindre än en vecka efter att USA:s president Donald Trump gått med att Vladimir Putin lovat att inte attackera Kyiv på just en vecka, med anledning av den stränga kylan i Ukraina. Kremls besked var att pausen enbart skulle vara till i söndags.

– Detta var ytterligare ett ryskt brott mot mänskligheten – ett försök till vinterfolkmord, framhåller den ukrainska energiministern Denys Schymal på X.

LÄS MER: ”Som 1936” – Ukrainas utrikesminister tror inte sina öron

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen