UPPGIFTER: Partiledare kan tvingas lämna

2023 10 05

Det uppger flera interna källor som menar att det är på väg att uppstå ett “fullskaligt krig” inom partiet.

"Frustration över jobbet"

Partiet och partiledaren det handlar om är Kristdemokraternas Ebba Busch tillika Sveriges närings- och energiminister, uppger Expressen.

Hennes framtid på ordförandeposten ska nu vara uppe för diskussion på flera nivåer.

– Det finns en frustration över hur hon sköter jobbet. Man anser inte att hon klarat omställningen från opposition till regeringsställning, säger en av källorna tidningen pratat med.

Samma uppgiftslämnare säger att det nu är betydligt osäkrare läge än för ett halvår sedan när liknande diskussioner florerade.

"Tappat kontrollen"

Andra källor i partiet vittnar om samma sak.

– Ebba har inte längre kontroll över partiet, säger en person som beskrivs som en “tung företrädare” av Expressen.

Men en del menar att striderna handlar om någonting helt annat – till exempel vilket typ av parti som Kristdemokraterna ska vara.

EU-topp petades

Uppgifterna tyder dock på att de interna bråken bottnar i  petningen av Sara Skyttedal som KD:s toppnamn i det kommande EU-valet.

– Det är uppenbart att jag inte har förtroende från nomineringskommittén att fortsätta, sade Sara Skyttedal själv till Dagens Nyheter för drygt en vecka sedan.

– Jag hade sett fram emot att fortsätta. Men det är bara att konstatera att läget är som det är.

Har kritiserats

Ebba Busch har tidigare kritiserats för hanteringen av den anklagelse som kom från just Sara Skyttedal som gällde den före detta partisekreteraren Johan Ingerö (KD).

Skyttedal anklagade Ingerö för sexuellt ofredande efter en festnatt 2014.

Johan Ingerö fick därefter lämna – med motiveringen att så skulle ha skett oavsett anklagelserna.

– Det har inte funkat och det är tungt att dra en sådan slutsats, sa Ebba Busch till SvD i samband med att Ingerö avsattes.

Under spärren

Stödet för Kristdemokraterna har sjunkit till krisnivåer efter valet.

Enligt en ny mätning från SVT/Kantar Public som släpps idag, torsdag, ligger partiet under riksdagsspärren med sina 3,6 procent.

I en mätning från DN/Ipsos förra veckan fick partiet enbart 3 procent.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen