UPPGIFTER: Partiledare kan tvingas lämna

2023 10 05

Framtiden för en av riksdagens mest profilerade partiledare är högst osäker.

Det uppger flera interna källor som menar att det är på väg att uppstå ett “fullskaligt krig” inom partiet.

"Frustration över jobbet"

Partiet och partiledaren det handlar om är Kristdemokraternas Ebba Busch tillika Sveriges närings- och energiminister, uppger Expressen.

Hennes framtid på ordförandeposten ska nu vara uppe för diskussion på flera nivåer.

– Det finns en frustration över hur hon sköter jobbet. Man anser inte att hon klarat omställningen från opposition till regeringsställning, säger en av källorna tidningen pratat med.

Samma uppgiftslämnare säger att det nu är betydligt osäkrare läge än för ett halvår sedan när liknande diskussioner florerade.

"Tappat kontrollen"

Andra källor i partiet vittnar om samma sak.

– Ebba har inte längre kontroll över partiet, säger en person som beskrivs som en “tung företrädare” av Expressen.

Men en del menar att striderna handlar om någonting helt annat – till exempel vilket typ av parti som Kristdemokraterna ska vara.

EU-topp petades

Uppgifterna tyder dock på att de interna bråken bottnar i petningen av Sara Skyttedal som KD:s toppnamn i det kommande EU-valet.

– Det är uppenbart att jag inte har förtroende från nomineringskommittén att fortsätta, sade Sara Skyttedal själv till Dagens Nyheter för drygt en vecka sedan.

– Jag hade sett fram emot att fortsätta. Men det är bara att konstatera att läget är som det är.

Har kritiserats

Ebba Busch har tidigare kritiserats för hanteringen av den anklagelse som kom från just Sara Skyttedal som gällde den före detta partisekreteraren Johan Ingerö (KD).

Skyttedal anklagade Ingerö för sexuellt ofredande efter en festnatt 2014.

Johan Ingerö fick därefter lämna – med motiveringen att så skulle ha skett oavsett anklagelserna.

– Det har inte funkat och det är tungt att dra en sådan slutsats, sa Ebba Busch till SvD i samband med att Ingerö avsattes.

Under spärren

Stödet för Kristdemokraterna har sjunkit till krisnivåer efter valet.

Enligt en ny mätning från SVT/Kantar Public som släpps idag, torsdag, ligger partiet under riksdagsspärren med sina 3,6 procent.

I en mätning från DN/Ipsos förra veckan fick partiet enbart 3 procent.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen