UPPGIFTER: Pekar ut ministern som ett särskilt problem

2022 05 18

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har pekats ut av Turkiet som ett särskilt problem i relationen med Sverige.

Det uppger flera regeringskällor för Expressen.

Problematiserar möten

Enligt källorna riktar Turkiet skarp kritik mot flera möten som Hultqvist har deltagit i.

Bland annat har försvarsministern haft möten med företrädare för kurdiska styrkor som deltagit i strider mot IS i Syrien. Turkiet klassar de kurdiska styrkorna som terrorister.

– Man kan tycka att det inte borde vara ett problem, men det är ett problem för Turkiet att Peter Hultqvist har haft de här mötena, säger en källa till Expressen.

Inte unika möten

Exakt vilka möten det handlar om specificeras inte, men 2016 tog Hultqvist emot befälhavare för YPJ – den kvinnliga delen av YPG-gerillan.

Mötena som försvarsministern har anordnat är dock långt ifrån unika. USA och flera andra medlemsländer av Nato har anordnat liknande träffar. Turkiet uppges dock ha stört sig på att en så pass hög representant för Sverige, som den svenska försvarsministern, deltog på mötena med kurderna, uppger källorna till tidningen.

Finns med i rapport

Peter Hultqvist uppges även vara med på en turkisk lista från 2019, där försvarsministern tillsammans med andra svenska och europeiska toppolitiker stämplas som PKK-sympatisörer.

Även Vänsterpartiets tidigare partiledare Jonas Sjöstedt uppges finnas med i den turkiska rapporten.

”Finns en enighet”

Peter Hultqvist har tidigare kommenterat Turkiets ovilja att säga ja till en svensk Natoansökan.

– Vi kommer att sända en grupp tjänstemän som kommer att föra diskussioner och ha en dialog med Turkiet, så får vi se hur den här frågan ska lösas ut och vad det här egentligen handlar om. Men de signaler vi har fått från Nato är att det finns en enighet om att både Sverige och Finland ska få komma in, sa han till SVT efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan konstaterat att hans land kommer att säga nej till en svensk-finsk ansökan.

Foto: M. Jerrard

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen