UPPGIFTER: Planera att ändra status för ”specialoperation”

2022 10 10

Rysslands diktator Vladimir Putin planerar att hålla ett tal till nationen på onsdagen.

Det rapporterar flera ryska medier.

I sitt tal förväntas Vladimir Putin meddela att statusen för Rysslands krig i Ukraina kommer att ändras, erfar oberoende nyhetssajten Readovka.

Enligt obekräftade uppgifter planerar Putin att ändra statusen för invasionen från en ”speciell militär operation” till en ” kontraterroristoperation”.

Bekräftar uppgifterna

Regionchefen på Krymhalvön, Sergej Aksyonov, har framhållit att sådana planer redan finns.

I en intervju med ryska TASS förklarade Aksyonov att ”den speciella militära operationen” i praktiken kommer att utvecklas till en ”kontraterroristoperation” i de fyra regioner som Ryssland illegalt annekterat i Ukraina.

– Vi kommer i praktiken inte att genomföra en speciell militär operation, men en kontraterroristoperation på vårt eget territorium, sa han till nyhetsbyrån i slutet av september.

Undertecknat lag

I fredags undertecknade Vladimir Putin och de fyra ryskutnämnda ledarna för de annekterade regionerna Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson ett dekret om deras anslutning till Ryssland.

I dag har Putin undertecknat fyra lagar som ratificerar fördragen om anslutningen.

Kremls planer

Moskvas planer för de annekterade regionerna är följande, enligt TASS:

De nya regionerna kommer att integreras under en övergångsperiod som ska pågå till 2026.
Före 2023 kommer den ukrainska hryvnian att tillåtas för kontanta och icke-kontanta betalningar.
Vid årsskiftet kommer den ryska rubeln vara den enda tillåtna valutan.
De väpnade styrkorna i regionerna är tänkta att bli en del av Rysslands väpnade styrkor.

Ukraina vinner mark

Samtidigt som Kreml utropar en illegal annektering, så skördar Ukrainas väpnade styrkor nya framgångar på slagfältet.

Kyivs lyckade motoffensiv fortsätter och de ryska ockupanterna pressas tillbaka. Ukrainska trupper närmar sig gränsen till Luhanskregionen i östra Ukraina, rapporterar det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelserapport.

Landets armé har även befriat flera områden i de södra delarna av landet. Ukraina uppges numera kontrollera staden Davydiv Brid i Chersonregionen.

– Ukraina fortsätter att göra framsteg längs både den nordöstra och södra fronten, framhåller Storbritanniens försvarsdepartement.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen