UPPGIFTER: Planera att ändra status för ”specialoperation”

2022 10 10

Rysslands diktator Vladimir Putin planerar att hålla ett tal till nationen på onsdagen.

Det rapporterar flera ryska medier.

I sitt tal förväntas Vladimir Putin meddela att statusen för Rysslands krig i Ukraina kommer att ändras, erfar oberoende nyhetssajten Readovka.

Enligt obekräftade uppgifter planerar Putin att ändra statusen för invasionen från en ”speciell militär operation” till en ” kontraterroristoperation”.

Bekräftar uppgifterna

Regionchefen på Krymhalvön, Sergej Aksyonov, har framhållit att sådana planer redan finns.

I en intervju med ryska TASS förklarade Aksyonov att ”den speciella militära operationen” i praktiken kommer att utvecklas till en ”kontraterroristoperation” i de fyra regioner som Ryssland illegalt annekterat i Ukraina.

– Vi kommer i praktiken inte att genomföra en speciell militär operation, men en kontraterroristoperation på vårt eget territorium, sa han till nyhetsbyrån i slutet av september.

Undertecknat lag

I fredags undertecknade Vladimir Putin och de fyra ryskutnämnda ledarna för de annekterade regionerna Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson ett dekret om deras anslutning till Ryssland.

I dag har Putin undertecknat fyra lagar som ratificerar fördragen om anslutningen.

Kremls planer

Moskvas planer för de annekterade regionerna är följande, enligt TASS:

De nya regionerna kommer att integreras under en övergångsperiod som ska pågå till 2026.
Före 2023 kommer den ukrainska hryvnian att tillåtas för kontanta och icke-kontanta betalningar.
Vid årsskiftet kommer den ryska rubeln vara den enda tillåtna valutan.
De väpnade styrkorna i regionerna är tänkta att bli en del av Rysslands väpnade styrkor.

Ukraina vinner mark

Samtidigt som Kreml utropar en illegal annektering, så skördar Ukrainas väpnade styrkor nya framgångar på slagfältet.

Kyivs lyckade motoffensiv fortsätter och de ryska ockupanterna pressas tillbaka. Ukrainska trupper närmar sig gränsen till Luhanskregionen i östra Ukraina, rapporterar det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelserapport.

Landets armé har även befriat flera områden i de södra delarna av landet. Ukraina uppges numera kontrollera staden Davydiv Brid i Chersonregionen.

– Ukraina fortsätter att göra framsteg längs både den nordöstra och södra fronten, framhåller Storbritanniens försvarsdepartement.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen