UPPGIFTER: Planerar värsta möjliga hot mot Sverige

2022 12 25

Den bedömningen gör danska försvarets underrättelsetjänst, FE, rapporterar norska Dagbladet.

Uppgifterna kommer från en rapport av myndigheten där man redogör för vad man beskriver som “Rysslands röda linjer”, dels i fråga om användning av kärnvapen i Ukraina – men också att man kommer att trappa upp hotet rejält mot Sverige och Finland som en följd av ansökningarna till Nato.

– Ryssland kommer sannolikt att öka sin hotfulla retorik, inklusive hot om att rikta kärnvapen mot mål i Sverige och Finland, framhålls i rapporten enligt den norska tidningen.

"Absolut möjligt"

Bedömningen anses som sannolik av Tom Røseth, huvudlärare i underrättelsetjänst vid Norges försvarshögskola.

Enligt honom har FE ett stort utbud av källor att tillgå och använder sig av en mycket noggrann metodik.

– Det är absolut möjligt att Ryssland kommer att komma med de här hoten i fasen då Sverige och Finland ansöker om medlemskap i Nato, säger han till Dagbladet.

– Det kan ligga i Rysslands intresse att skrämma befolkningen i Finland och Sverige för att göra dem osäkra på valet att bli Natomedlem.

Extrem skrämseltaktik

Enligt Tom Røseth är det just det sistnämnda – att orsaka skräck och splittring – som är målet.

– Ryssland kommer också att skapa rädsla för att försöka försvaga enigheten mellan västländer och Natoländer. Detta kommer sannolikt få motsatt effekt och visa varför det är rätt för Finland och Sverige att bli medlemmar i Nato, säger han.

Pekade ut Sverige häromdagen

Sverige var bara för några dagar sedan på den ryska agendan, då landets försvarsminister Sergej Sjojgu meddelade att man på grund av Sverige placerar ut trupper i den nordvästra delen av Ryssland.

– Med tanke på Natos önskan att bygga upp militär potential nära de ryska gränserna, samt att utöka den nordatlantiska alliansen på Finlands och Sveriges bekostnad, krävs vedergällningsåtgärder för att skapa en lämplig truppenhet i nordvästra Ryssland, sade ministern tidigare i veckan enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti.

Risk för oavsiktlig kris

En annan risk enligt FE är att personer längre ned i hierarkin än Putin missförstår och överreagerar på Natoländernas militära aktiviteter och tar saken i egna händer.

Någonting som därmed oavsiktligt skulle kunna utlösa en eskalerande kris.

– Personligen anser jag att Ryssland har en något högre tröskel för att använda taktiska kärnvapen i Ukraina jämfört med FE, kommenterar dock Tom Røseth enligt Dagbladet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen