UPPGIFTER: Planerar värsta möjliga hot mot Sverige

2022 12 25

Rysslands diktator Vladimir Putin kommer att hota Sverige med kärnvapen.

Den bedömningen gör danska försvarets underrättelsetjänst, FE, rapporterar norska Dagbladet.

Uppgifterna kommer från en rapport av myndigheten där man redogör för vad man beskriver som “Rysslands röda linjer”, dels i fråga om användning av kärnvapen i Ukraina – men också att man kommer att trappa upp hotet rejält mot Sverige och Finland som en följd av ansökningarna till Nato.

– Ryssland kommer sannolikt att öka sin hotfulla retorik, inklusive hot om att rikta kärnvapen mot mål i Sverige och Finland, framhålls i rapporten enligt den norska tidningen.

"Absolut möjligt"

Bedömningen anses som sannolik av Tom Røseth, huvudlärare i underrättelsetjänst vid Norges försvarshögskola.

Enligt honom har FE ett stort utbud av källor att tillgå och använder sig av en mycket noggrann metodik.

– Det är absolut möjligt att Ryssland kommer att komma med de här hoten i fasen då Sverige och Finland ansöker om medlemskap i Nato, säger han till Dagbladet.

– Det kan ligga i Rysslands intresse att skrämma befolkningen i Finland och Sverige för att göra dem osäkra på valet att bli Natomedlem.

Extrem skrämseltaktik

Enligt Tom Røseth är det just det sistnämnda – att orsaka skräck och splittring – som är målet.

– Ryssland kommer också att skapa rädsla för att försöka försvaga enigheten mellan västländer och Natoländer. Detta kommer sannolikt få motsatt effekt och visa varför det är rätt för Finland och Sverige att bli medlemmar i Nato, säger han.

Pekade ut Sverige häromdagen

Sverige var bara för några dagar sedan på den ryska agendan, då landets försvarsminister Sergej Sjojgu meddelade att man på grund av Sverige placerar ut trupper i den nordvästra delen av Ryssland.

– Med tanke på Natos önskan att bygga upp militär potential nära de ryska gränserna, samt att utöka den nordatlantiska alliansen på Finlands och Sveriges bekostnad, krävs vedergällningsåtgärder för att skapa en lämplig truppenhet i nordvästra Ryssland, sade ministern tidigare i veckan enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti.

Risk för oavsiktlig kris

En annan risk enligt FE är att personer längre ned i hierarkin än Putin missförstår och överreagerar på Natoländernas militära aktiviteter och tar saken i egna händer.

Någonting som därmed oavsiktligt skulle kunna utlösa en eskalerande kris.

– Personligen anser jag att Ryssland har en något högre tröskel för att använda taktiska kärnvapen i Ukraina jämfört med FE, kommenterar dock Tom Røseth enligt Dagbladet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen