UPPGIFTER: Planerar värsta möjliga hot mot Sverige

2022 12 25

Den bedömningen gör danska försvarets underrättelsetjänst, FE, rapporterar norska Dagbladet.

Uppgifterna kommer från en rapport av myndigheten där man redogör för vad man beskriver som “Rysslands röda linjer”, dels i fråga om användning av kärnvapen i Ukraina – men också att man kommer att trappa upp hotet rejält mot Sverige och Finland som en följd av ansökningarna till Nato.

– Ryssland kommer sannolikt att öka sin hotfulla retorik, inklusive hot om att rikta kärnvapen mot mål i Sverige och Finland, framhålls i rapporten enligt den norska tidningen.

"Absolut möjligt"

Bedömningen anses som sannolik av Tom Røseth, huvudlärare i underrättelsetjänst vid Norges försvarshögskola.

Enligt honom har FE ett stort utbud av källor att tillgå och använder sig av en mycket noggrann metodik.

– Det är absolut möjligt att Ryssland kommer att komma med de här hoten i fasen då Sverige och Finland ansöker om medlemskap i Nato, säger han till Dagbladet.

– Det kan ligga i Rysslands intresse att skrämma befolkningen i Finland och Sverige för att göra dem osäkra på valet att bli Natomedlem.

Extrem skrämseltaktik

Enligt Tom Røseth är det just det sistnämnda – att orsaka skräck och splittring – som är målet.

– Ryssland kommer också att skapa rädsla för att försöka försvaga enigheten mellan västländer och Natoländer. Detta kommer sannolikt få motsatt effekt och visa varför det är rätt för Finland och Sverige att bli medlemmar i Nato, säger han.

Pekade ut Sverige häromdagen

Sverige var bara för några dagar sedan på den ryska agendan, då landets försvarsminister Sergej Sjojgu meddelade att man på grund av Sverige placerar ut trupper i den nordvästra delen av Ryssland.

– Med tanke på Natos önskan att bygga upp militär potential nära de ryska gränserna, samt att utöka den nordatlantiska alliansen på Finlands och Sveriges bekostnad, krävs vedergällningsåtgärder för att skapa en lämplig truppenhet i nordvästra Ryssland, sade ministern tidigare i veckan enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti.

Risk för oavsiktlig kris

En annan risk enligt FE är att personer längre ned i hierarkin än Putin missförstår och överreagerar på Natoländernas militära aktiviteter och tar saken i egna händer.

Någonting som därmed oavsiktligt skulle kunna utlösa en eskalerande kris.

– Personligen anser jag att Ryssland har en något högre tröskel för att använda taktiska kärnvapen i Ukraina jämfört med FE, kommenterar dock Tom Røseth enligt Dagbladet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen