UPPGIFTER: Putin är nervös

2023 02 27

Rysslands diktator är allmänt stressad och oroad över nästa drag i det ryska anfallskriget i Ukraina.

Det uppger den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Oron sägs förklara varför en förväntad ytterligare rysk mobilisering har uteblivit.

– Putin har uppenbarligen fortfarande tvekat att beordra den extra reservinkallning som ryska tjänstemän enligt uppgift förberedde i början av 2023, framhåller ISW.

"Verkar förbli nervös"

Tankesmedjan betonar att diktatorn inte återgått till frivillig rekrytering till militären och sannolikt inte heller kommer göra det.

Samtidigt uppges Putin tveka kring att mobilisera fler styrkor med tvång.

– Han verkar förbli nervös över hur stora uppoffringar han kan tvinga på sitt folk, uppger ISW.

Var övertygade om mobilisering

I början av året tycktes ryssvänliga politiska och militära analytiker varit övertygade om att Putin skulle annonsera ytterligare en stor mobilisering.

– Det kommer bli en andra våg av mobilisering. Vi kommer att tvingas genomföra en andra, och kanske en tredje våg, sade Igor Strelkov, en rysk ultranationalistisk kommentator och före detta underrättelseofficer, i januari enligt The Guardian.

Han tillade:

– För att vinna i Ukraina kommer vi att behöva kalla in ytterligare minst en halv miljon soldater.

Nato såg tecken på upptrappning

Även Nato uttryckte sig nyligen i liknande termer.

– Vi ser inga tecken på att president Putin vill ha fred. Vi ser motsatsen. Vi ser att de förbereder sig för mer krig, att de mobiliserar fler soldater, mer än 200 000, och potentiellt ännu fler än så, sade alliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg för ett par veckor sedan.

Putinregimen har officiellt förnekat att man planerar för ett sådant drag.

Samtidigt har källor från ryska myndigheter hävdat att värvningskontor skickat ut en särskild begäran till företag där anställda måste “klargöra sina militära meriter”.

Män som kan stå till militärens förfogande uppges även ha förbjudits att lämna Ryssland.

Uppges ha erkänt misslyckande

Vladimir Putin kan ha all anledning att känna sig nervös.

Den “militära specialoperationen” som skulle ta ett par veckor har nu passerat 365 dagar – och de ryska styrkorna lider på det stora hela fortsatta nederlag i Ukraina.

I samtal med sin närmaste krets ska Putin nu dessutom ha erkänt att kriget de facto varit ett veritabelt misslyckande.

– Allt har gått fruktansvärt fel. Tanken var aldrig att hundratusentals skulle dö, uppgav en källa till Financial Times förra veckan.

LÄS MER: Rysslands diktator uppges vara skräckslagen – fruktar attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen