UPPGIFTER: Putin är nervös

2023 02 27

Det uppger den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Oron sägs förklara varför en förväntad ytterligare rysk mobilisering har uteblivit.

– Putin har uppenbarligen fortfarande tvekat att beordra den extra reservinkallning som ryska tjänstemän enligt uppgift förberedde i början av 2023, framhåller ISW.

"Verkar förbli nervös"

Tankesmedjan betonar att diktatorn inte återgått till frivillig rekrytering till militären och sannolikt inte heller kommer göra det.

Samtidigt uppges Putin tveka kring att mobilisera fler styrkor med tvång.

– Han verkar förbli nervös över hur stora uppoffringar han kan tvinga på sitt folk, uppger ISW.

Var övertygade om mobilisering

I början av året tycktes ryssvänliga politiska och militära analytiker varit övertygade om att Putin skulle annonsera ytterligare en stor mobilisering.

– Det kommer bli en andra våg av mobilisering. Vi kommer att tvingas genomföra en andra, och kanske en tredje våg, sade Igor Strelkov, en rysk ultranationalistisk kommentator och före detta underrättelseofficer, i januari enligt The Guardian.

Han tillade:

– För att vinna i Ukraina kommer vi att behöva kalla in ytterligare minst en halv miljon soldater.

Nato såg tecken på upptrappning

Även Nato uttryckte sig nyligen i liknande termer.

– Vi ser inga tecken på att president Putin vill ha fred. Vi ser motsatsen. Vi ser att de förbereder sig för mer krig, att de mobiliserar fler soldater, mer än 200 000, och potentiellt ännu fler än så, sade alliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg för ett par veckor sedan.

Putinregimen har officiellt förnekat att man planerar för ett sådant drag.

Samtidigt har källor från ryska myndigheter hävdat att värvningskontor skickat ut en särskild begäran till företag där anställda måste “klargöra sina militära meriter”.

Män som kan stå till militärens förfogande uppges även ha förbjudits att lämna Ryssland.

Uppges ha erkänt misslyckande

Vladimir Putin kan ha all anledning att känna sig nervös.

Den “militära specialoperationen” som skulle ta ett par veckor har nu passerat 365 dagar – och de ryska styrkorna lider på det stora hela fortsatta nederlag i Ukraina.

I samtal med sin närmaste krets ska Putin nu dessutom ha erkänt att kriget de facto varit ett veritabelt misslyckande.

– Allt har gått fruktansvärt fel. Tanken var aldrig att hundratusentals skulle dö, uppgav en källa till Financial Times förra veckan.

LÄS MER: Rysslands diktator uppges vara skräckslagen – fruktar attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen