UPPGIFTER: Putin är nervös

2023 02 27

Rysslands diktator är allmänt stressad och oroad över nästa drag i det ryska anfallskriget i Ukraina.

Det uppger den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Oron sägs förklara varför en förväntad ytterligare rysk mobilisering har uteblivit.

– Putin har uppenbarligen fortfarande tvekat att beordra den extra reservinkallning som ryska tjänstemän enligt uppgift förberedde i början av 2023, framhåller ISW.

"Verkar förbli nervös"

Tankesmedjan betonar att diktatorn inte återgått till frivillig rekrytering till militären och sannolikt inte heller kommer göra det.

Samtidigt uppges Putin tveka kring att mobilisera fler styrkor med tvång.

– Han verkar förbli nervös över hur stora uppoffringar han kan tvinga på sitt folk, uppger ISW.

Var övertygade om mobilisering

I början av året tycktes ryssvänliga politiska och militära analytiker varit övertygade om att Putin skulle annonsera ytterligare en stor mobilisering.

– Det kommer bli en andra våg av mobilisering. Vi kommer att tvingas genomföra en andra, och kanske en tredje våg, sade Igor Strelkov, en rysk ultranationalistisk kommentator och före detta underrättelseofficer, i januari enligt The Guardian.

Han tillade:

– För att vinna i Ukraina kommer vi att behöva kalla in ytterligare minst en halv miljon soldater.

Nato såg tecken på upptrappning

Även Nato uttryckte sig nyligen i liknande termer.

– Vi ser inga tecken på att president Putin vill ha fred. Vi ser motsatsen. Vi ser att de förbereder sig för mer krig, att de mobiliserar fler soldater, mer än 200 000, och potentiellt ännu fler än så, sade alliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg för ett par veckor sedan.

Putinregimen har officiellt förnekat att man planerar för ett sådant drag.

Samtidigt har källor från ryska myndigheter hävdat att värvningskontor skickat ut en särskild begäran till företag där anställda måste “klargöra sina militära meriter”.

Män som kan stå till militärens förfogande uppges även ha förbjudits att lämna Ryssland.

Uppges ha erkänt misslyckande

Vladimir Putin kan ha all anledning att känna sig nervös.

Den “militära specialoperationen” som skulle ta ett par veckor har nu passerat 365 dagar – och de ryska styrkorna lider på det stora hela fortsatta nederlag i Ukraina.

I samtal med sin närmaste krets ska Putin nu dessutom ha erkänt att kriget de facto varit ett veritabelt misslyckande.

– Allt har gått fruktansvärt fel. Tanken var aldrig att hundratusentals skulle dö, uppgav en källa till Financial Times förra veckan.

LÄS MER: Rysslands diktator uppges vara skräckslagen – fruktar attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

Tung dag för Zelenskyj – besked på julafton

2025 12 25

Zelenskyj riskerar en stor personlig förlust.

En ny ukrainsk opinionsundersökning visar att president Volodymyr Zelenskyj sannolikt skulle förlora presidentvalet om det hölls i dag.

Detta trots ett jämnt utgångsläge i den första valomgången, rapporterar Kyiv Independent.

Jämnt läge

Mätningen, som publicerats idag, julafton, har genomförts av det ukrainska opinionsinstitutet SOCIS och omfattar deltagare från hela landet.

Mätningen visar att Zelenskyj skulle få cirka 22 procent av rösterna i en första valomgång.

Den tidigare överbefälhavaren Valerii Zaluzjnyj ligger strax bakom med 21 procent.

Undersökningen bygger på personliga intervjuer och är utformad för att spegla olika regioner och grupper av befolkningen.

Samtidigt uppger drygt 24 procent av de tillfrågade att de ännu inte bestämt sig.

– Det finns en tydlig osäkerhet bland väljarna kring framtida ledarskap, konstaterar SOCIS i sin analys.

LÄS MER: Ukrainska stridsflyg har genomfört attack

Tydlig förlust

När de svarande fick ta ställning till en hypotetisk andra valomgång mellan Zelenskyj och Zaluzjnyj blev resultatet betydligt mer entydigt.

Enligt mätningen skulle Zaluzjnyj vinna med 64 procent av rösterna, medan Zelenskyj stannar på 36 procent.

Resultatet pekar på att Zelenskyj, trots sin roll som krigspresident, har ett svagare stöd i ett direkt möte med den tidigare militärledaren.

– Zaluzjnyj uppfattas av många som ett alternativt ledarskap i krigstid, uppger SOCIS i sin sammanfattning av mätningen.

Undersökningen visar även att Zelenskyj skulle förlora mot andra profiler med militär bakgrund.

I ett scenario där underrättelsechefen Kyrylo Budanov ställs mot Zelenskyj vinner Budanov med 56 procent mot 44.

Inget val under krig

Trots siffrorna är ett presidentval i nuläget inte möjligt.

Ukrainas lag förbjuder val under rådande krigstillstånd, och miljontals ukrainare befinner sig dessutom utomlands eller är internflyktingar.

Presidenten har tidigare sagt att val endast kan hållas om säkerheten kan garanteras.

– Vi kan inte hålla val när människor strider vid fronten eller lever under ständig beskjutning, sade han vid ett tidigare tillfälle.

LÄS MER: Ukraina varnas – ”Det är en trojansk häst”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen