UPPGIFTER: Putin är nervös

2023 02 27

Rysslands diktator är allmänt stressad och oroad över nästa drag i det ryska anfallskriget i Ukraina.

Det uppger den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Oron sägs förklara varför en förväntad ytterligare rysk mobilisering har uteblivit.

– Putin har uppenbarligen fortfarande tvekat att beordra den extra reservinkallning som ryska tjänstemän enligt uppgift förberedde i början av 2023, framhåller ISW.

"Verkar förbli nervös"

Tankesmedjan betonar att diktatorn inte återgått till frivillig rekrytering till militären och sannolikt inte heller kommer göra det.

Samtidigt uppges Putin tveka kring att mobilisera fler styrkor med tvång.

– Han verkar förbli nervös över hur stora uppoffringar han kan tvinga på sitt folk, uppger ISW.

Var övertygade om mobilisering

I början av året tycktes ryssvänliga politiska och militära analytiker varit övertygade om att Putin skulle annonsera ytterligare en stor mobilisering.

– Det kommer bli en andra våg av mobilisering. Vi kommer att tvingas genomföra en andra, och kanske en tredje våg, sade Igor Strelkov, en rysk ultranationalistisk kommentator och före detta underrättelseofficer, i januari enligt The Guardian.

Han tillade:

– För att vinna i Ukraina kommer vi att behöva kalla in ytterligare minst en halv miljon soldater.

Nato såg tecken på upptrappning

Även Nato uttryckte sig nyligen i liknande termer.

– Vi ser inga tecken på att president Putin vill ha fred. Vi ser motsatsen. Vi ser att de förbereder sig för mer krig, att de mobiliserar fler soldater, mer än 200 000, och potentiellt ännu fler än så, sade alliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg för ett par veckor sedan.

Putinregimen har officiellt förnekat att man planerar för ett sådant drag.

Samtidigt har källor från ryska myndigheter hävdat att värvningskontor skickat ut en särskild begäran till företag där anställda måste “klargöra sina militära meriter”.

Män som kan stå till militärens förfogande uppges även ha förbjudits att lämna Ryssland.

Uppges ha erkänt misslyckande

Vladimir Putin kan ha all anledning att känna sig nervös.

Den “militära specialoperationen” som skulle ta ett par veckor har nu passerat 365 dagar – och de ryska styrkorna lider på det stora hela fortsatta nederlag i Ukraina.

I samtal med sin närmaste krets ska Putin nu dessutom ha erkänt att kriget de facto varit ett veritabelt misslyckande.

– Allt har gått fruktansvärt fel. Tanken var aldrig att hundratusentals skulle dö, uppgav en källa till Financial Times förra veckan.

LÄS MER: Rysslands diktator uppges vara skräckslagen – fruktar attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


2 maj 2026

Trump kan stoppas

2026 05 03

Trump kan hindras från att förverkliga ett tungt hot.

President Donald Trump har meddelat att 5 000 amerikanska soldater som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka.

Samtidigt säger han att det bara är början och att många fler soldater kan dras tillbaka från Tyskland.

Han hotar också med att dra tillbaka soldater från Italien och Spanien.

Men Trumps hot om minskad truppnärvaro i Europa kan stöta på rejäla hinder.

Begränsningar för Trump

Planerna kan möta stora hinder i kongressen, rapporterar Fox News.

En av de senaste försvarslagarna som har antagits gör gällande att truppnärvaron inte får dras ned till under 76 000, såvida inte administrationen lämnar in en detaljerad riskbedömning. Vita huset måste visa för kongressen att åtgärden inte skadar USA:s och Natos intressen.

Och även om så sker kan ytterligare hinder uppstå.

– Bestämmelsen förbjuder inte administrationen att gå under 76 000, men den etablerar hinder som den måste övervinna, säger Jeff Rathke, ordförande för American-German Institute vid Johns Hopkins University och tidigare tjänsteman vid utrikesdepartementet, till kanalen.

Kongressen har alltså inget direkt veto, men kan ställa villkor som lamslår processen. De kan bland annat begränsa finansieringen. Oavsett om soldater dras tillbaka eller omplaceras så kostar det pengar.

En rad republikaner har också ifrågasatt Trumps vilja att dra tillbaka trupper, vilket gör det svårare för Vita huset.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Har mött hinder tidigare

Trump kan undvika kongressens regler genom att omplacera soldaterna istället för att dra tillbaka dem, men större omplaceringar skulle ändå kräva finansiering, vilket gör det svårt att runda kongressen.

Kongressen har tidigare satt käppar i hjulen för Trump. Under sin förra mandatperiod ville presidenten dra tillbaka runt 12 000 amerikanska soldater från Tyskland.

Detta fick kongressen att införa den nya försvarslagen och kräva garantier för att USA:s och Natos intressen inte hotas.

Förändringen genomfördes därför aldrig fullt ut, enligt kanalen.

Att dra sig tillbaka från länder som Tyskland, Italien och Spanien är också komplicerat av strategiska skäl, eftersom det finns baser där som är viktiga för amerikanska insatser i Europa, Mellanöstern och Afrika, och som inte kan ersättas på kort sikt.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen