UPPGIFTER: Putin har ändrat sig – innebär kolossal eskalering

2023 01 06

De 300 000 soldater som mobiliserades i september räcker inte för Rysslands diktator Vladimir Putin.

I januari kan smått osannolika ytterligare 500 000 värnpliktiga skickas in i krigets Ukraina för Rysslands räkning, uppger The Guardian.

En tydlig signal på att Putin inte har någon avsikt att avsluta kriget i närtid.

Det menar Vadym Skibitsky, Ukrainas biträdande militära underrättelsechef, som är den som bistått tidningen med uppgifterna.

– De värnpliktiga kommer att ingå i en rad ryska offensiver under våren och sommaren i östra och södra delen av landet, säger han.

Har förnekat

Putinregimen har tidigare förnekat att en andra våg av mobilisering, efter den som beordrades i höstas, skulle vara aktuell.

– Det finns inga sådana diskussioner, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov till ryska statliga nyhetsbyrån TASS i slutet av november.

Källor har dock pekat på tecken som säger annorlunda.

Bland annat uppges ryska värvningskontor ha skickat ut särskilda begäran till anställda där medarbetare ska “klargöra sina militära meriter”, hävdar tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Enligt samma källa ska män som potentiellt skulle kunna skickas till fronten dessutom ha förbjudits att lämna landet.

"Krävs för vinst"

Politiker och militäranalytiker, även ryssvänliga sådana, har varit inne på samma spår.

– Det kommer bli en andra våg av mobilisering. Vi kommer att tvingas genomföra en andra, och kanske en tredje våg, säger Igor Strelkov, en rysk ultranationalistisk kommentator och före detta underrättelseofficer, enligt The Guardian.

Han tillägger:

– För att vinna i Ukraina kommer vi att behöva kalla in ytterligare minst en halv miljon soldater.

"Då kollapsar Putin"

Enligt Skibitsky förväntar sig Ukraina att Ryssland tillkännager nästa mobiliseringsvåg 15 januari, efter det ortodoxa julfirandet är över.

Han menar också att det kommer att ta cirka två månader innan den ryska militären lyckas organisera sig på slagfältet.

Just nu uppskattas 280 000 ryska marksoldater vara placerade i Ukraina, enligt landets militära underrättelsetjänst.

– Om Ryssland förlorar den här gången kommer Putin att kollapsa, säger Skibitsky till The Guardian.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin planerar ett sista desperat drag

LÄS MER: UPPGIFTER: Obehagliga tecken på ny upptrappning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Magdalena Andersson ger nytt besked om V

2026 10 14

Magdalena Andersson (S) har upprepade gånger framhållit att Vänsterpartiet har ”en lång resa kvar” innan de kan sitta i regeringen.

– Det finns ju fler extrema krafter i Sverige, vi har ju sett en del inom Vänsterpartiet som har stått på deras listor som står för saker jag aldrig skulle låta mig styras av. Nu är det bra att Vänsterpartiet har rensat ut dem, men de har ju en lång resa kvar innan de är regeringsdugliga, har Andersson sagt till SVT.

Nu ger S-ledaren ett nytt besked om Vänsterpartiet.

I en intervju med TV4 tycks Andersson öppna för att Vänsterpartiet kan ingå i en S-ledd regering.

Hon betonar dock att V behöver "vidta åtgärder" för att kunna sitta i en sådan regering.

– Det finns åtgärder som Vänsterpartiet behöver vidta för att kunna sitta i en regering, säger Andersson till kanalen.

Vilka åtgärder som V behöver vidta specificerar inte S-ledaren.

Samtidigt understryker Andersson att hon gärna samarbetar med V.

– Vänsterpartiet är ett parti som vi gärna samarbetar med, men för att sitta i regering finns det åtgärder som de behöver vidta.

Irriterat mellan S och V

I tisdagens aktuellt hävdade Thomas Bodström, tidigare socialdemokratisk justitieminister, att Vänsterpartiets krav på ministerposter i grunden handlar om partiledaren Nooshi Dadgostars och vice partiledaren Ida Gabrielsson personliga ambitioner.

– Det går inte att frigöra sig från tanken att det här egentligen är Nooshi och Ida Gabrielsson som vill bli ministrar, sade Bodström.

Ida Gabrielsson slår tillbaka direkt.

– När man trodde att man sett alla pampfasoner S har att erbjuda då kommer Bodström och överträffar allt! skriver hon på X.

– Just i V handlar kravet på ”ministerposter” om att jag och Nooshi vill ha dessa för egen vinning menar han. Det har Bodström tagit reda på, eftersom vi två har så tråkigt i riksdagen, säger han i Aktuellt. Hur vi lyckats få med hela partiet på det välgörenhetsprojektet förtäljer inte historien, fortsätter Gabrielsson.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

”Inte så trovärdigt”

Vidare skriver Gabrielsson att Vänsterpartiets regeringskrav handlar om att få politiskt inflytande och möjlighet att genomföra reformer som partiet gick till val på.

– Kan inte nån tipsa dessa forna S-toppar om att det inte är så trovärdigt när man själv representerar S, och dessutom har haft ministerpost, att påstå att andra bara är ute efter posterna? frågar sig Gabrielsson.

Andra läser: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen