UPPGIFTER: Putin har ändrat sig – innebär kolossal eskalering

2023 01 06

De 300 000 soldater som mobiliserades i september räcker inte för Rysslands diktator Vladimir Putin.

I januari kan smått osannolika ytterligare 500 000 värnpliktiga skickas in i krigets Ukraina för Rysslands räkning, uppger The Guardian.

En tydlig signal på att Putin inte har någon avsikt att avsluta kriget i närtid.

Det menar Vadym Skibitsky, Ukrainas biträdande militära underrättelsechef, som är den som bistått tidningen med uppgifterna.

– De värnpliktiga kommer att ingå i en rad ryska offensiver under våren och sommaren i östra och södra delen av landet, säger han.

Har förnekat

Putinregimen har tidigare förnekat att en andra våg av mobilisering, efter den som beordrades i höstas, skulle vara aktuell.

– Det finns inga sådana diskussioner, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov till ryska statliga nyhetsbyrån TASS i slutet av november.

Källor har dock pekat på tecken som säger annorlunda.

Bland annat uppges ryska värvningskontor ha skickat ut särskilda begäran till anställda där medarbetare ska “klargöra sina militära meriter”, hävdar tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Enligt samma källa ska män som potentiellt skulle kunna skickas till fronten dessutom ha förbjudits att lämna landet.

"Krävs för vinst"

Politiker och militäranalytiker, även ryssvänliga sådana, har varit inne på samma spår.

– Det kommer bli en andra våg av mobilisering. Vi kommer att tvingas genomföra en andra, och kanske en tredje våg, säger Igor Strelkov, en rysk ultranationalistisk kommentator och före detta underrättelseofficer, enligt The Guardian.

Han tillägger:

– För att vinna i Ukraina kommer vi att behöva kalla in ytterligare minst en halv miljon soldater.

"Då kollapsar Putin"

Enligt Skibitsky förväntar sig Ukraina att Ryssland tillkännager nästa mobiliseringsvåg 15 januari, efter det ortodoxa julfirandet är över.

Han menar också att det kommer att ta cirka två månader innan den ryska militären lyckas organisera sig på slagfältet.

Just nu uppskattas 280 000 ryska marksoldater vara placerade i Ukraina, enligt landets militära underrättelsetjänst.

– Om Ryssland förlorar den här gången kommer Putin att kollapsa, säger Skibitsky till The Guardian.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin planerar ett sista desperat drag

LÄS MER: UPPGIFTER: Obehagliga tecken på ny upptrappning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen