UPPGIFTER: Putin har ändrat sig – innebär kolossal eskalering

2023 01 06

De 300 000 soldater som mobiliserades i september räcker inte för Rysslands diktator Vladimir Putin.

I januari kan smått osannolika ytterligare 500 000 värnpliktiga skickas in i krigets Ukraina för Rysslands räkning, uppger The Guardian.

En tydlig signal på att Putin inte har någon avsikt att avsluta kriget i närtid.

Det menar Vadym Skibitsky, Ukrainas biträdande militära underrättelsechef, som är den som bistått tidningen med uppgifterna.

– De värnpliktiga kommer att ingå i en rad ryska offensiver under våren och sommaren i östra och södra delen av landet, säger han.

Har förnekat

Putinregimen har tidigare förnekat att en andra våg av mobilisering, efter den som beordrades i höstas, skulle vara aktuell.

– Det finns inga sådana diskussioner, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov till ryska statliga nyhetsbyrån TASS i slutet av november.

Källor har dock pekat på tecken som säger annorlunda.

Bland annat uppges ryska värvningskontor ha skickat ut särskilda begäran till anställda där medarbetare ska “klargöra sina militära meriter”, hävdar tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Enligt samma källa ska män som potentiellt skulle kunna skickas till fronten dessutom ha förbjudits att lämna landet.

"Krävs för vinst"

Politiker och militäranalytiker, även ryssvänliga sådana, har varit inne på samma spår.

– Det kommer bli en andra våg av mobilisering. Vi kommer att tvingas genomföra en andra, och kanske en tredje våg, säger Igor Strelkov, en rysk ultranationalistisk kommentator och före detta underrättelseofficer, enligt The Guardian.

Han tillägger:

– För att vinna i Ukraina kommer vi att behöva kalla in ytterligare minst en halv miljon soldater.

"Då kollapsar Putin"

Enligt Skibitsky förväntar sig Ukraina att Ryssland tillkännager nästa mobiliseringsvåg 15 januari, efter det ortodoxa julfirandet är över.

Han menar också att det kommer att ta cirka två månader innan den ryska militären lyckas organisera sig på slagfältet.

Just nu uppskattas 280 000 ryska marksoldater vara placerade i Ukraina, enligt landets militära underrättelsetjänst.

– Om Ryssland förlorar den här gången kommer Putin att kollapsa, säger Skibitsky till The Guardian.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin planerar ett sista desperat drag

LÄS MER: UPPGIFTER: Obehagliga tecken på ny upptrappning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen