UPPGIFTER: Putin har ändrat sig – innebär kolossal eskalering

2023 01 06

De 300 000 soldater som mobiliserades i september räcker inte för Rysslands diktator Vladimir Putin.

I januari kan smått osannolika ytterligare 500 000 värnpliktiga skickas in i krigets Ukraina för Rysslands räkning, uppger The Guardian.

En tydlig signal på att Putin inte har någon avsikt att avsluta kriget i närtid.

Det menar Vadym Skibitsky, Ukrainas biträdande militära underrättelsechef, som är den som bistått tidningen med uppgifterna.

– De värnpliktiga kommer att ingå i en rad ryska offensiver under våren och sommaren i östra och södra delen av landet, säger han.

Har förnekat

Putinregimen har tidigare förnekat att en andra våg av mobilisering, efter den som beordrades i höstas, skulle vara aktuell.

– Det finns inga sådana diskussioner, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov till ryska statliga nyhetsbyrån TASS i slutet av november.

Källor har dock pekat på tecken som säger annorlunda.

Bland annat uppges ryska värvningskontor ha skickat ut särskilda begäran till anställda där medarbetare ska “klargöra sina militära meriter”, hävdar tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Enligt samma källa ska män som potentiellt skulle kunna skickas till fronten dessutom ha förbjudits att lämna landet.

"Krävs för vinst"

Politiker och militäranalytiker, även ryssvänliga sådana, har varit inne på samma spår.

– Det kommer bli en andra våg av mobilisering. Vi kommer att tvingas genomföra en andra, och kanske en tredje våg, säger Igor Strelkov, en rysk ultranationalistisk kommentator och före detta underrättelseofficer, enligt The Guardian.

Han tillägger:

– För att vinna i Ukraina kommer vi att behöva kalla in ytterligare minst en halv miljon soldater.

"Då kollapsar Putin"

Enligt Skibitsky förväntar sig Ukraina att Ryssland tillkännager nästa mobiliseringsvåg 15 januari, efter det ortodoxa julfirandet är över.

Han menar också att det kommer att ta cirka två månader innan den ryska militären lyckas organisera sig på slagfältet.

Just nu uppskattas 280 000 ryska marksoldater vara placerade i Ukraina, enligt landets militära underrättelsetjänst.

– Om Ryssland förlorar den här gången kommer Putin att kollapsa, säger Skibitsky till The Guardian.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin planerar ett sista desperat drag

LÄS MER: UPPGIFTER: Obehagliga tecken på ny upptrappning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny mätning: Rejäla tapp för två partier

2026 09 11

Två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer i den senaste opinionsundersökningen.

Med två dagar kvar till valet kämpar partierna för att locka svenskarnas röster.

På fredagsmorgonen har en ny mätning släppts som har genomförts av Ekot/Indikator.

Av den framgår att två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer jämfört med den senaste mätningen.

Ny mätning

Enligt den nya mätningen minskar gapet mellan Tidöpartierna och de rödgröna.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Tre partier tappar jämfört med den senaste mätningen.

Vänsterpartiet backar med 1,5 procentenheter och Moderaterna med 1,6 procentenheter.

Samtidigt tappar även Sverigedemokraterna med en procentenhet.

Hela mätningen

Här är Ekot/Indikator-mätningen i sin helhet:

Vänsterpartiet: 7,8 (-1,5)

Miljöpartiet: 6,9 (+0,1)

Socialdemokraterna: 28,6 (+0,7)

Centerpartiet: 7,5 (+0,2)

Liberalerna: 5,4 (+3,2)

Moderaterna: 16,8 (-1,6)

Kristdemokraterna: 7,1 (+0,5)

Sverigedemokraterna: 18,3 (-1,0)

Övriga: 1,6 (-0,6)

S+V+MP+C: 50,8 (-0,5)

M+SD+KD+L: 47,6 (+1,1)

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner

Kraftig ökning

Samtidigt kommer besked om att så många som tre miljoner väljare nu har förtidsröstat.

– Det är en ökning med 21 procent jämfört med antal förtidsröster samma period vid valet 2022, konstaterar Valmyndigheten.

Ska inte avstå

Fram till och med den 10 september har 3 012 750 väljare förtidsröstat i årets val.

– Det är bra att röstningen sprids ut under en lång period, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

– Nu är det bara ett par dagar kvar till valdagen och risken för köer ökar ju närmare valdagen vi kommer. Vi vill inte att någon väljare ska avstå från att rösta för att man inte har tid eller möjlighet att stå i kö.

Myndigheten uppmanar till att vara ute i god tid.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: Miljöpartiet, N. Andersson Regeringskansliet resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen