UPPGIFTER: Putin har ändrat sig – innebär kolossal eskalering

2023 01 06

De 300 000 soldater som mobiliserades i september räcker inte för Rysslands diktator Vladimir Putin.

I januari kan smått osannolika ytterligare 500 000 värnpliktiga skickas in i krigets Ukraina för Rysslands räkning, uppger The Guardian.

En tydlig signal på att Putin inte har någon avsikt att avsluta kriget i närtid.

Det menar Vadym Skibitsky, Ukrainas biträdande militära underrättelsechef, som är den som bistått tidningen med uppgifterna.

– De värnpliktiga kommer att ingå i en rad ryska offensiver under våren och sommaren i östra och södra delen av landet, säger han.

Har förnekat

Putinregimen har tidigare förnekat att en andra våg av mobilisering, efter den som beordrades i höstas, skulle vara aktuell.

– Det finns inga sådana diskussioner, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov till ryska statliga nyhetsbyrån TASS i slutet av november.

Källor har dock pekat på tecken som säger annorlunda.

Bland annat uppges ryska värvningskontor ha skickat ut särskilda begäran till anställda där medarbetare ska “klargöra sina militära meriter”, hävdar tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Enligt samma källa ska män som potentiellt skulle kunna skickas till fronten dessutom ha förbjudits att lämna landet.

"Krävs för vinst"

Politiker och militäranalytiker, även ryssvänliga sådana, har varit inne på samma spår.

– Det kommer bli en andra våg av mobilisering. Vi kommer att tvingas genomföra en andra, och kanske en tredje våg, säger Igor Strelkov, en rysk ultranationalistisk kommentator och före detta underrättelseofficer, enligt The Guardian.

Han tillägger:

– För att vinna i Ukraina kommer vi att behöva kalla in ytterligare minst en halv miljon soldater.

"Då kollapsar Putin"

Enligt Skibitsky förväntar sig Ukraina att Ryssland tillkännager nästa mobiliseringsvåg 15 januari, efter det ortodoxa julfirandet är över.

Han menar också att det kommer att ta cirka två månader innan den ryska militären lyckas organisera sig på slagfältet.

Just nu uppskattas 280 000 ryska marksoldater vara placerade i Ukraina, enligt landets militära underrättelsetjänst.

– Om Ryssland förlorar den här gången kommer Putin att kollapsa, säger Skibitsky till The Guardian.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin planerar ett sista desperat drag

LÄS MER: UPPGIFTER: Obehagliga tecken på ny upptrappning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Prislappen på hemelektronik chockhöjs

2025 12 02

Elektronikskatten kommer höjas till rekordnivå under 2026.

Från 1 januari nästa år blir det dyrare att köpa tv, diskmaskin, spelkonsol eller annan hemelektronik på grund av en höjd elektronikskatt.

Detta innebär att konsumenter i värsta fall kan komma att få betala upp till nästan 700 kronor mer.

Ny rekordnivå

Elektronikskatten, formellt kallad skatt för kemikalier i viss elektronik, har sedan 2017 höjts nästan varje år och har totalt ökat med 73 procent.

Den 1 januari 2026 höjs skatten med ytterligare 0,7 procent, vilket innebär att den går upp till 12,42 kronor per kilo för vitvaror och 180,71 kronor per kilo för övrig hemelektronik.

Samtidigt höjs maxbeloppet per vara från 548,21 kronor till 552,27 kronor.

För större produkter, som tv-apparater och tvättmaskiner, kan detta innebära att priset inklusive moms stiger rejält.

– Från årsskiftet får svenska konsumenter betala upp till 690 kronor mer på grund av elektronikskatten när de köper exempelvis en tv, spelkonsol, tvättmaskin eller monitor, uppger branschorganisationen ElektronikBranschen.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Skatten måste tas bort”

Branschorganisationen ElektronikBranschen har länge kritiserat skatten, bland annat i rapporten ”Den ohållbara elektronikskatten”, som lyfter fram negativa konsekvenser för både miljö och svensk konkurrenskraft.

– Hushåll och företag är pressade och ändå lägger staten en extra skatt på vardagens teknik. Elektronikskatten snedvrider konkurrensen, är administrativt betungande och saknar positiva miljöeffekter. Den måste tas bort – inte höjas, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.

Enligt Enebrink innebär varje förändring av skatten även stora kostnader för företagen, som måste uppdatera sina system och administration, resurser som enligt henne kunde användas till verkligt miljöarbete.

– Varje gång elektronikskatten ändras innebär det stora kostnader för företagen som behöver ändra i sina system. Det är resurser som skulle kunna användas till riktigt miljöarbete, säger Pernilla Enebrink.

Så påverkas konsumenter

Skatten omfattar både vitvaror som kyl, frys och diskmaskin samt hemelektronik som tv-apparater, datorskärmar och spelkonsoler.

Formellt betalas skatten av tillverkare, importörer eller grossister, men i praktiken går kostnaden vidare till konsumenterna.

Syftet med skatten är att minska farliga ämnen i elektronikprodukter, främst flamskyddsmedel, men branschen menar att den höjda kostnaden har begränsad miljönytta och slår hårt mot både svenska jobb och investeringar.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Mohammadreza-alidoost

Text: Redaktionen

Glädjebesked väntar på torsdag – mer pengar i plånboken

2025 12 02

På torsdag kommer ett viktigt besked för hushållens ekonomi.

Många svenska hushåll har haft det kämpigt med ekonomin de senaste åren, inte minst på grund av inflationen.

Men på torsdag kan det komma ett glädjebesked.

Viktigt besked på torsdag

På torsdag klockan 08 kommer den svenska inflationstakten för november att avslöjas, rapporterar SvD.

Och det ser ut att bli goda nyheter från SCB. Inflationen väntas sjunka kraftigt, enligt tidningen.

I oktober landade inflationstakten på en oväntat hög siffra, 3,1 procent enligt måttet KPIF.

Men siffran för november ser ut att bli betydligt lägre.

Den väntas landa på 2,5 procent i årstakt, enligt en enkät från Infront/Nyhetsbyrån Direkt, uppger tidningen.

– Vi förutspår att KPIF exklusive energi kommer att återta det mesta av överraskningen uppåt som skedde i oktober, uppger SEB, enligt tidningen.

Även Swedbank är inne på samma linje.

– Trots den oväntat höga inflationen i oktober fortsätter vi att förvänta oss en gynnsam inflationsutveckling framöver och ser ingen anledning för Riksbanken att överväga räntehöjningar på kort sikt, skriver Swedbank.

LÄS OCKSÅ: BEKRÄFTAT: "Sveriges sämsta bank" - har flera miljoner kunder

Har varit tungt för hushållen

Inflationen har varit ett stort problem för hushållen, som därför har varit försiktiga med att konsumera.

En undersökning som Swedbank publicerade i början av november visade att 35 procent av hushållen såg mer positivt på sin ekonomi idag än för ett år sedan.

Men majoriteten planerade ändå att hålla hårt i plånboken och hålla igen på sin konsumtion.

– Trots ökad köpkraft väljer många att hålla hårt i plånboken. Erfarenheten av hög inflation och snabbt stigande bolåneräntor har satt sina tydliga spår, sade Swedbanks privatekonom Arturo Arques i ett uttalande då.

Särskilt singlar och ensamstående med barn hade en pessimist syn på sin ekonomi, enligt undersökningen.

Men nu kan inflationen alltså ha minskat kraftigt i november, vilket lär välkomnas av många hushåll.

LÄS OCKSÅ: Nato: "Vi kanske kommer bli mer aggressiva"

Foto: Emil Kalibradov

Text: Redaktionen