UPPGIFTER: Putin har ändrat sig – innebär kolossal eskalering

2023 01 06

De 300 000 soldater som mobiliserades i september räcker inte för Rysslands diktator Vladimir Putin.

I januari kan smått osannolika ytterligare 500 000  värnpliktiga skickas in i krigets Ukraina för Rysslands räkning, uppger The Guardian.

En tydlig signal på att Putin inte har någon avsikt att avsluta kriget i närtid.

Det menar Vadym Skibitsky, Ukrainas biträdande militära underrättelsechef, som är den som bistått tidningen med uppgifterna.

– De värnpliktiga kommer att ingå i en rad ryska offensiver under våren och sommaren i östra och södra delen av landet, säger han.

Har förnekat

Putinregimen har tidigare förnekat att en andra våg av mobilisering, efter den som beordrades i höstas, skulle vara aktuell.

– Det finns inga sådana diskussioner, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov till ryska statliga nyhetsbyrån TASS i slutet av november.

Källor har dock pekat på tecken som säger annorlunda.

Bland annat uppges ryska värvningskontor ha skickat ut särskilda begäran till anställda där medarbetare ska “klargöra sina militära meriter”, hävdar tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Enligt samma källa ska män som potentiellt skulle kunna skickas till fronten dessutom ha förbjudits att lämna landet. 

"Krävs för vinst"

Politiker och militäranalytiker, även ryssvänliga sådana, har varit inne på samma spår.

– Det kommer bli en andra våg av mobilisering. Vi kommer att tvingas genomföra en andra, och kanske en tredje våg, säger Igor Strelkov, en rysk ultranationalistisk kommentator och före detta underrättelseofficer, enligt The Guardian.

Han tillägger:

– För att vinna i Ukraina kommer vi att behöva kalla in ytterligare minst en halv miljon soldater.

"Då kollapsar Putin"

Enligt Skibitsky förväntar sig Ukraina att Ryssland tillkännager nästa mobiliseringsvåg 15 januari, efter det ortodoxa julfirandet är över. 

Han menar också att det kommer att ta cirka två månader innan den ryska militären lyckas organisera sig på slagfältet. 

Just nu uppskattas 280 000 ryska marksoldater vara placerade i Ukraina, enligt landets militära underrättelsetjänst.

– Om Ryssland förlorar den här gången kommer Putin att kollapsa, säger Skibitsky till The Guardian.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin planerar ett sista desperat drag

LÄS MER: UPPGIFTER: Obehagliga tecken på ny upptrappning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen