UPPGIFTER: Putin har satt deadline – kräver tre saker i kriget

2023 09 26

Putin kräver att Sjojgu ska uppnå tre saker på kort tid i kriget mot Ukraina. 

Det rapporterar tankesmedjan Institute for The Study of War, ISW, med hänvisning till en källa med insyn i Kreml.

– Putin har gett Sjojgu en månads tidsfrist för att uppnå betydande framgångar, framhåller källan.

Tre krav

Här är Putins tre krav på sin försvarsminister:

- Ryska framsteg ska uppnås vid frontlinjen

- Den ukrainska motoffensiven ska stoppa

- De ryska styrkorna ska återta initiativet och inleda en ny offensiv

Klockan tickar

Enligt ISW har Sergej Sjojgu accepterat kraven som utfärdades i början av september.

Försvarsministern har således endast några dagar på sig att uppfylla diktatorns önskningar.

I sin senaste lägesuppdatering från kriget framhåller ISW att den ryska militärledningen därför kan tvingas agera under de kommande dagarna.

– Den ryska militärledningen kan beordra kontinuerliga motattacker i hopp om att slå tillbaka den ukrainska motoffensiven, även om det kommer att innebära en stor kostnad för den ryska militära kapaciteten.

Gick ut med order innan offensiven

Den 9 juni bekräftade Putin i ett tv-sänt uttalande att Ukraina inlett sin motoffensiv.

I samband med att offensiven startade utgick även tydliga order till statligt ägda ryska medier.

Det rapporterade den oberoende nyhetskanalen Meduza.

Enligt kanalens uppgifter har Putinregimen tagit fram en lista med direktiv om hur medierna får rapportera om den ukrainska motoffensiven.

De nya riktlinjerna innebär att ryska medier måste betona att Ukraina utrustats av Nato och västvärlden. Rapportering som beskriver den ukrainska armén som svag och dåligt rustad förbjuds.

– Om Ukraina, med hjälp av vapen från USA och Nato, når framgång är det förståeligt. Västvärlden har koncentrerat enorma ansträngningar till fronten, sa en källa till Meduza några dagar innan Ukraina gick till attack. 

Ukrainska framgångar

Den Ukrainska motoffensiven går framåt.

De senaste dagarna har det rapporterats om ett taktiskt genombrott för de ukrainska styrkorna i västra delen av Zaporizjzja-regionen.

Enligt den ukrainska generalstaben befinner sig landets styrkor cirka två mil från den strategiskt viktiga staden Tomak.

Om Ukraina lyckas befria Tomak skulle det kunna vara starten på ett ”storskaligt genombrott i motoffensiven”.

Det menar den ukrainske generalen Oleksandr Tarnavskyj.

– Jag tror att ett storskaligt genombrott kommer att ske efter Tokmak. I nuläget förlitar sig ryssarna på försvarslinjernas djup i området, sa han till CNN i helgen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen