UPPGIFTER: Putin har satt deadline – kräver tre saker i kriget

2023 09 26

Putin kräver att Sjojgu ska uppnå tre saker på kort tid i kriget mot Ukraina. 

Det rapporterar tankesmedjan Institute for The Study of War, ISW, med hänvisning till en källa med insyn i Kreml.

– Putin har gett Sjojgu en månads tidsfrist för att uppnå betydande framgångar, framhåller källan.

Tre krav

Här är Putins tre krav på sin försvarsminister:

- Ryska framsteg ska uppnås vid frontlinjen

- Den ukrainska motoffensiven ska stoppa

- De ryska styrkorna ska återta initiativet och inleda en ny offensiv

Klockan tickar

Enligt ISW har Sergej Sjojgu accepterat kraven som utfärdades i början av september.

Försvarsministern har således endast några dagar på sig att uppfylla diktatorns önskningar.

I sin senaste lägesuppdatering från kriget framhåller ISW att den ryska militärledningen därför kan tvingas agera under de kommande dagarna.

– Den ryska militärledningen kan beordra kontinuerliga motattacker i hopp om att slå tillbaka den ukrainska motoffensiven, även om det kommer att innebära en stor kostnad för den ryska militära kapaciteten.

Gick ut med order innan offensiven

Den 9 juni bekräftade Putin i ett tv-sänt uttalande att Ukraina inlett sin motoffensiv.

I samband med att offensiven startade utgick även tydliga order till statligt ägda ryska medier.

Det rapporterade den oberoende nyhetskanalen Meduza.

Enligt kanalens uppgifter har Putinregimen tagit fram en lista med direktiv om hur medierna får rapportera om den ukrainska motoffensiven.

De nya riktlinjerna innebär att ryska medier måste betona att Ukraina utrustats av Nato och västvärlden. Rapportering som beskriver den ukrainska armén som svag och dåligt rustad förbjuds.

– Om Ukraina, med hjälp av vapen från USA och Nato, når framgång är det förståeligt. Västvärlden har koncentrerat enorma ansträngningar till fronten, sa en källa till Meduza några dagar innan Ukraina gick till attack. 

Ukrainska framgångar

Den Ukrainska motoffensiven går framåt.

De senaste dagarna har det rapporterats om ett taktiskt genombrott för de ukrainska styrkorna i västra delen av Zaporizjzja-regionen.

Enligt den ukrainska generalstaben befinner sig landets styrkor cirka två mil från den strategiskt viktiga staden Tomak.

Om Ukraina lyckas befria Tomak skulle det kunna vara starten på ett ”storskaligt genombrott i motoffensiven”.

Det menar den ukrainske generalen Oleksandr Tarnavskyj.

– Jag tror att ett storskaligt genombrott kommer att ske efter Tokmak. I nuläget förlitar sig ryssarna på försvarslinjernas djup i området, sa han till CNN i helgen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen