UPPGIFTER: Putin har satt deadline – kräver tre saker i kriget

2023 09 26

Rysslands diktator Vladimir Putin har gett sin försvarsminister Sergej Sjojgu tydliga order.

Putin kräver att Sjojgu ska uppnå tre saker på kort tid i kriget mot Ukraina. 

Det rapporterar tankesmedjan Institute for The Study of War, ISW, med hänvisning till en källa med insyn i Kreml.

– Putin har gett Sjojgu en månads tidsfrist för att uppnå betydande framgångar, framhåller källan.

Tre krav

Här är Putins tre krav på sin försvarsminister:

- Ryska framsteg ska uppnås vid frontlinjen

- Den ukrainska motoffensiven ska stoppa

- De ryska styrkorna ska återta initiativet och inleda en ny offensiv

Klockan tickar

Enligt ISW har Sergej Sjojgu accepterat kraven som utfärdades i början av september.

Försvarsministern har således endast några dagar på sig att uppfylla diktatorns önskningar.

I sin senaste lägesuppdatering från kriget framhåller ISW att den ryska militärledningen därför kan tvingas agera under de kommande dagarna.

– Den ryska militärledningen kan beordra kontinuerliga motattacker i hopp om att slå tillbaka den ukrainska motoffensiven, även om det kommer att innebära en stor kostnad för den ryska militära kapaciteten.

Gick ut med order innan offensiven

Den 9 juni bekräftade Putin i ett tv-sänt uttalande att Ukraina inlett sin motoffensiv.

I samband med att offensiven startade utgick även tydliga order till statligt ägda ryska medier.

Det rapporterade den oberoende nyhetskanalen Meduza.

Enligt kanalens uppgifter har Putinregimen tagit fram en lista med direktiv om hur medierna får rapportera om den ukrainska motoffensiven.

De nya riktlinjerna innebär att ryska medier måste betona att Ukraina utrustats av Nato och västvärlden. Rapportering som beskriver den ukrainska armén som svag och dåligt rustad förbjuds.

– Om Ukraina, med hjälp av vapen från USA och Nato, når framgång är det förståeligt. Västvärlden har koncentrerat enorma ansträngningar till fronten, sa en källa till Meduza några dagar innan Ukraina gick till attack. 

Ukrainska framgångar

Den Ukrainska motoffensiven går framåt.

De senaste dagarna har det rapporterats om ett taktiskt genombrott för de ukrainska styrkorna i västra delen av Zaporizjzja-regionen.

Enligt den ukrainska generalstaben befinner sig landets styrkor cirka två mil från den strategiskt viktiga staden Tomak.

Om Ukraina lyckas befria Tomak skulle det kunna vara starten på ett ”storskaligt genombrott i motoffensiven”.

Det menar den ukrainske generalen Oleksandr Tarnavskyj.

– Jag tror att ett storskaligt genombrott kommer att ske efter Tokmak. I nuläget förlitar sig ryssarna på försvarslinjernas djup i området, sa han till CNN i helgen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen