UPPGIFTER: Putin har satt deadline – kräver tre saker i kriget

2023 09 26

Putin kräver att Sjojgu ska uppnå tre saker på kort tid i kriget mot Ukraina. 

Det rapporterar tankesmedjan Institute for The Study of War, ISW, med hänvisning till en källa med insyn i Kreml.

– Putin har gett Sjojgu en månads tidsfrist för att uppnå betydande framgångar, framhåller källan.

Tre krav

Här är Putins tre krav på sin försvarsminister:

- Ryska framsteg ska uppnås vid frontlinjen

- Den ukrainska motoffensiven ska stoppa

- De ryska styrkorna ska återta initiativet och inleda en ny offensiv

Klockan tickar

Enligt ISW har Sergej Sjojgu accepterat kraven som utfärdades i början av september.

Försvarsministern har således endast några dagar på sig att uppfylla diktatorns önskningar.

I sin senaste lägesuppdatering från kriget framhåller ISW att den ryska militärledningen därför kan tvingas agera under de kommande dagarna.

– Den ryska militärledningen kan beordra kontinuerliga motattacker i hopp om att slå tillbaka den ukrainska motoffensiven, även om det kommer att innebära en stor kostnad för den ryska militära kapaciteten.

Gick ut med order innan offensiven

Den 9 juni bekräftade Putin i ett tv-sänt uttalande att Ukraina inlett sin motoffensiv.

I samband med att offensiven startade utgick även tydliga order till statligt ägda ryska medier.

Det rapporterade den oberoende nyhetskanalen Meduza.

Enligt kanalens uppgifter har Putinregimen tagit fram en lista med direktiv om hur medierna får rapportera om den ukrainska motoffensiven.

De nya riktlinjerna innebär att ryska medier måste betona att Ukraina utrustats av Nato och västvärlden. Rapportering som beskriver den ukrainska armén som svag och dåligt rustad förbjuds.

– Om Ukraina, med hjälp av vapen från USA och Nato, når framgång är det förståeligt. Västvärlden har koncentrerat enorma ansträngningar till fronten, sa en källa till Meduza några dagar innan Ukraina gick till attack. 

Ukrainska framgångar

Den Ukrainska motoffensiven går framåt.

De senaste dagarna har det rapporterats om ett taktiskt genombrott för de ukrainska styrkorna i västra delen av Zaporizjzja-regionen.

Enligt den ukrainska generalstaben befinner sig landets styrkor cirka två mil från den strategiskt viktiga staden Tomak.

Om Ukraina lyckas befria Tomak skulle det kunna vara starten på ett ”storskaligt genombrott i motoffensiven”.

Det menar den ukrainske generalen Oleksandr Tarnavskyj.

– Jag tror att ett storskaligt genombrott kommer att ske efter Tokmak. I nuläget förlitar sig ryssarna på försvarslinjernas djup i området, sa han till CNN i helgen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen