1 jan 2026

UPPGIFTER: Putin kan gå till attack inom två dagar – USA varnar

2024 12 11

För mindre än två veckor sedan utfärdade Vladimir Putin ett indirekt dödshot mot Ukrainas regering.

I ett uttalande hotade Putin att bomba regeringsbyggnader i Kyiv med den hypersoniska ballistiska medeldistansroboten “Oreshnik”.

Diktatorn har hävdat att vapnet är omöjligt att stoppa. Han påstår även att roboten har en destruktiv kraft jämförbar med ett kärnvapen, även när det är försett med en konventionell stridsspets.

Nu varnar USA för att Ryssland är på väg att avfyra Oreshnik eller motsvarande vapen “under de kommande dagarna”, rapporterar Reuters.

Inleder massproduktion

Ryssland har redan använt Oreshnik en gång. Det skedde mot den ukrainska staden Dnipro den 21 november som ett svar på Ukrainas första användning av en amerikansk långdistansrobot samt brittiska Storm Shadows för att slå mot ryskt territorium.

Efteråt gav Putin besked om att Ryssland inleder en massproduktion av roboten.

Med tanke på dess slagkraft, särskilt vid massanvändning, och i kombination med andra högprecisionssystem på lång räckvidd Ryssland också har, kommer dess användning mot fiendens mål att vara jämförbar med strategiska vapen. Även om systemet inte är ett strategiskt vapen, sade diktatorn enligt Kyiv Independent.

"Kommer misslyckas"

USA uppges vara förberedda på att Oreshnik kan avfyras inom kort.

Däremot anser man inte roboten kommer att förändra kriget i någon större utsträckning.

– Vi bedömer inte att Oreshnik är en gamechanger på slagfältet, utan snarare bara ytterligare ett försök från Ryssland att terrorisera Ukraina, vilket kommer att misslyckas, säger en amerikansk tjänsteman, som krävt anonymitet, till Reuters.

Delade meningar

Moskva och Kreml har inte kommenterat den amerikanska varningen.

Trots diktaturens besked om att inleda massproduktion bedömer tjänstemannen vapnen som “experimentella”.

– Ryssland har sannolikt bara en handfull av dem, säger tjänstemannen.

Det råder delade meningar om Rysslands nya vapen. Vissa experter och bedömare menar att hoten handlar om skrämselpropaganda från Moskva.

Andra experter anser att roboten kan skapa stora svårigheter för Ukrainas luftförsvar. En av dem är Justin Crump, vd och grundare av säkerhetsföretaget Sibylline.

– Oreshnik har kapacitet att på allvar utmana Ukrainas luftförsvar, säger han till BBC och tillägger:

– Rysslands ballistiska robotar har varit ett av de mer potenta hoten mot Ukraina i detta krig. Snabbare och mer avancerade system skulle öka hotbilden.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen