1 jan 2026

UPPGIFTER: Putin kan gå till attack inom två dagar – USA varnar

2024 12 11

För mindre än två veckor sedan utfärdade Vladimir Putin ett indirekt dödshot mot Ukrainas regering.

I ett uttalande hotade Putin att bomba regeringsbyggnader i Kyiv med den hypersoniska ballistiska medeldistansroboten “Oreshnik”.

Diktatorn har hävdat att vapnet är omöjligt att stoppa. Han påstår även att roboten har en destruktiv kraft jämförbar med ett kärnvapen, även när det är försett med en konventionell stridsspets.

Nu varnar USA för att Ryssland är på väg att avfyra Oreshnik eller motsvarande vapen “under de kommande dagarna”, rapporterar Reuters.

Inleder massproduktion

Ryssland har redan använt Oreshnik en gång. Det skedde mot den ukrainska staden Dnipro den 21 november som ett svar på Ukrainas första användning av en amerikansk långdistansrobot samt brittiska Storm Shadows för att slå mot ryskt territorium.

Efteråt gav Putin besked om att Ryssland inleder en massproduktion av roboten.

Med tanke på dess slagkraft, särskilt vid massanvändning, och i kombination med andra högprecisionssystem på lång räckvidd Ryssland också har, kommer dess användning mot fiendens mål att vara jämförbar med strategiska vapen. Även om systemet inte är ett strategiskt vapen, sade diktatorn enligt Kyiv Independent.

"Kommer misslyckas"

USA uppges vara förberedda på att Oreshnik kan avfyras inom kort.

Däremot anser man inte roboten kommer att förändra kriget i någon större utsträckning.

– Vi bedömer inte att Oreshnik är en gamechanger på slagfältet, utan snarare bara ytterligare ett försök från Ryssland att terrorisera Ukraina, vilket kommer att misslyckas, säger en amerikansk tjänsteman, som krävt anonymitet, till Reuters.

Delade meningar

Moskva och Kreml har inte kommenterat den amerikanska varningen.

Trots diktaturens besked om att inleda massproduktion bedömer tjänstemannen vapnen som “experimentella”.

– Ryssland har sannolikt bara en handfull av dem, säger tjänstemannen.

Det råder delade meningar om Rysslands nya vapen. Vissa experter och bedömare menar att hoten handlar om skrämselpropaganda från Moskva.

Andra experter anser att roboten kan skapa stora svårigheter för Ukrainas luftförsvar. En av dem är Justin Crump, vd och grundare av säkerhetsföretaget Sibylline.

– Oreshnik har kapacitet att på allvar utmana Ukrainas luftförsvar, säger han till BBC och tillägger:

– Rysslands ballistiska robotar har varit ett av de mer potenta hoten mot Ukraina i detta krig. Snabbare och mer avancerade system skulle öka hotbilden.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen