1 jan 2026

UPPGIFTER: Putin kan gå till attack inom två dagar – USA varnar

2024 12 11

För mindre än två veckor sedan utfärdade Vladimir Putin ett indirekt dödshot mot Ukrainas regering.

I ett uttalande hotade Putin att bomba regeringsbyggnader i Kyiv med den hypersoniska ballistiska medeldistansroboten “Oreshnik”.

Diktatorn har hävdat att vapnet är omöjligt att stoppa. Han påstår även att roboten har en destruktiv kraft jämförbar med ett kärnvapen, även när det är försett med en konventionell stridsspets.

Nu varnar USA för att Ryssland är på väg att avfyra Oreshnik eller motsvarande vapen “under de kommande dagarna”, rapporterar Reuters.

Inleder massproduktion

Ryssland har redan använt Oreshnik en gång. Det skedde mot den ukrainska staden Dnipro den 21 november som ett svar på Ukrainas första användning av en amerikansk långdistansrobot samt brittiska Storm Shadows för att slå mot ryskt territorium.

Efteråt gav Putin besked om att Ryssland inleder en massproduktion av roboten.

Med tanke på dess slagkraft, särskilt vid massanvändning, och i kombination med andra högprecisionssystem på lång räckvidd Ryssland också har, kommer dess användning mot fiendens mål att vara jämförbar med strategiska vapen. Även om systemet inte är ett strategiskt vapen, sade diktatorn enligt Kyiv Independent.

"Kommer misslyckas"

USA uppges vara förberedda på att Oreshnik kan avfyras inom kort.

Däremot anser man inte roboten kommer att förändra kriget i någon större utsträckning.

– Vi bedömer inte att Oreshnik är en gamechanger på slagfältet, utan snarare bara ytterligare ett försök från Ryssland att terrorisera Ukraina, vilket kommer att misslyckas, säger en amerikansk tjänsteman, som krävt anonymitet, till Reuters.

Delade meningar

Moskva och Kreml har inte kommenterat den amerikanska varningen.

Trots diktaturens besked om att inleda massproduktion bedömer tjänstemannen vapnen som “experimentella”.

– Ryssland har sannolikt bara en handfull av dem, säger tjänstemannen.

Det råder delade meningar om Rysslands nya vapen. Vissa experter och bedömare menar att hoten handlar om skrämselpropaganda från Moskva.

Andra experter anser att roboten kan skapa stora svårigheter för Ukrainas luftförsvar. En av dem är Justin Crump, vd och grundare av säkerhetsföretaget Sibylline.

– Oreshnik har kapacitet att på allvar utmana Ukrainas luftförsvar, säger han till BBC och tillägger:

– Rysslands ballistiska robotar har varit ett av de mer potenta hoten mot Ukraina i detta krig. Snabbare och mer avancerade system skulle öka hotbilden.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen