SKRÄCKVÄLDETS EFFEKTER: Putin känner sig vilseledd av ryska militären

2022 03 30

Rysslands diktator Vladimir Putin uppges känna sig ”vilseledd” av den ryska militären.

Det rapporterar en amerikansk tjänsteman till brittiska nyhetskanalen Sky News.

Ihållande spänning

Tjänstemannen indikerar att relationen mellan diktatorn och det ryska försvarsministeriet inte är på topp.

– Det finns nu en ihållande spänning mellan Putin och försvarsministeriet som utgår från Putins misstro mot ledarskapet, säger han till nyhetskanalen.

Han antyder att en viss disharmoni har utvecklats mellan Putin och militärcheferna.

Får inte all information

Framförallt känner den ryska diktatorn sig ”vilseledd” av sin egen militär, enligt de amerikanska uppgifterna.

Främst handlar det om att information om misslyckanden på slagfältet inte når diktatorn. Enligt tjänstemannen informeras inte Putin om de stora ryska förlusterna i kriget.

Bottnar i rädsla

Den uteblivna informationen bottnar i en rädsla för diktatorns reaktion.

– Hans rådgivare är för rädda för att berätta sanningen för honom, säger tjänstemannen till Sky News och fortsätter:

– Vi tror att Putin blir felinformerad av sina rådgivare gällande hur dåligt den ryska militären presterar och om hur den ryska ekonomin lamslås av sanktioner, eftersom hans seniora rådgivare är rädda för att berätta det för honom.

Kan förklara kontrasten

Om informationen stämmer kan det förklara kontrasten mellan vissa ryska ministrar och tjänstemän.

Vid förhandlingarna mellan delegater från Ukraina och Ryssland har ryska tjänstemän använt sig av en mer försonande retorik, men ministrar nära Putin har vidhållit en hårdare och mer kompromisslös retorik.

Olika besked

Ett exempel på ovanstående resonemang är den ryske högsta förhandlaren Vladimir Medinsky utspel efter tisdagens förhandlingar mellan parterna.

Han konstaterade att samtalen varit konstruktiva och att Ryssland kommer att titta på de ukrainska förslag som lagts fram, rapporterade nyhetsbyrån Reuters.

Kreml svarade annorlunda

Men Medinskys utspel tonades ner av Kreml tidigt på onsdagen.

– Vi kan inte säga att det har skett något allt för lovande eller några genombrott, sa Kremls talesman Dmitry Peskov till reportrar i Moskva enligt AFP.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)