UPPGIFTER: Putin medger stort misslyckande

2023 02 23

Rysslands diktator Vladimir Putin uppges vara högst medveten om att Rysslands invasion av Ukraina hittills har varit ett stort misslyckande.

Utåt sett har Putin upprepade gånger fastslagit att hans ”speciella militära operation” går enligt planerna.

Men enligt flera källor med insyn i Putins närmaste krets syftar uttalandena endast till att måla upp en falsk bild av Moskvas oprovocerade anfallskrig, rapporterar Financial Times. I samtal med sin närmaste krets uppges Putin erkänna att kriget har varit ett stort misslyckande.

–Allt har gått fruktansvärt fel. Tanken var aldrig att hundratusentals skulle dö, säger en källa till tidningen.

Försvarar invasionen

Putin är medveten om att Ryssland hittills har misslyckats monumentalt med sitt krig.

Diktatorn uppges dock envist försvara beslutet att invadera Ukraina.

– Hans uppfattning om att det var rätt att gå in i Ukraina har till och med blivit starkare, säger en källa till Financial Times.

I samtal med sin närmaste krets uppges Putin lägga skulden på den ryska militärledningen och den ryska armén.

– Det visade sig att vi var helt oförberedda. Armén och industrin är en enda röra. Men det är bättre att vi får reda på det nu än under ett krig med Nato, uppges Putin ha sagt till sina närmaste.

200 00 soldater

Nästan 200 000 ryska soldater uppges ha slagits ut från striderna i Ukraina.

Det framhöll Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering under förra veckan.

60 000 kan ha dödats

Av de 200 000 soldaterna beräknas mellan 40 000 och 60 000 ha dödats.

– De ryska dödstalen har signifikant ökat sedan september 2022 då den ”partiella mobiliseringen” lanserades, skriver britterna.

I september 2022 beordrade Putin att 300 000 reservister skulle mobiliseras och skickas till Ukraina.

Utifrån ett modernt perspektiv är de ryska dödstalen ”förvånansvärt höga”, uppger Storbritanniens försvarsdepartement.

– Det är en hög andel döda jämfört med skadade. Det beror sannolikt på otillräckliga medicinska resurser, skriver britterna

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)