UPPGIFTER: Putin medger stort misslyckande

2023 02 23

Rysslands diktator Vladimir Putin uppges vara högst medveten om att Rysslands invasion av Ukraina hittills har varit ett stort misslyckande.

Utåt sett har Putin upprepade gånger fastslagit att hans ”speciella militära operation” går enligt planerna.

Men enligt flera källor med insyn i Putins närmaste krets syftar uttalandena endast till att måla upp en falsk bild av Moskvas oprovocerade anfallskrig, rapporterar Financial Times. I samtal med sin närmaste krets uppges Putin erkänna att kriget har varit ett stort misslyckande.

–Allt har gått fruktansvärt fel. Tanken var aldrig att hundratusentals skulle dö, säger en källa till tidningen.

Försvarar invasionen

Putin är medveten om att Ryssland hittills har misslyckats monumentalt med sitt krig.

Diktatorn uppges dock envist försvara beslutet att invadera Ukraina.

– Hans uppfattning om att det var rätt att gå in i Ukraina har till och med blivit starkare, säger en källa till Financial Times.

I samtal med sin närmaste krets uppges Putin lägga skulden på den ryska militärledningen och den ryska armén.

– Det visade sig att vi var helt oförberedda. Armén och industrin är en enda röra. Men det är bättre att vi får reda på det nu än under ett krig med Nato, uppges Putin ha sagt till sina närmaste.

200 00 soldater

Nästan 200 000 ryska soldater uppges ha slagits ut från striderna i Ukraina.

Det framhöll Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering under förra veckan.

60 000 kan ha dödats

Av de 200 000 soldaterna beräknas mellan 40 000 och 60 000 ha dödats.

– De ryska dödstalen har signifikant ökat sedan september 2022 då den ”partiella mobiliseringen” lanserades, skriver britterna.

I september 2022 beordrade Putin att 300 000 reservister skulle mobiliseras och skickas till Ukraina.

Utifrån ett modernt perspektiv är de ryska dödstalen ”förvånansvärt höga”, uppger Storbritanniens försvarsdepartement.

– Det är en hög andel döda jämfört med skadade. Det beror sannolikt på otillräckliga medicinska resurser, skriver britterna

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen