UPPGIFTER: Putin medger stort misslyckande

2023 02 23

Rysslands diktator Vladimir Putin uppges vara högst medveten om att Rysslands invasion av Ukraina hittills har varit ett stort misslyckande.

Utåt sett har Putin upprepade gånger fastslagit att hans ”speciella militära operation” går enligt planerna.

Men enligt flera källor med insyn i Putins närmaste krets syftar uttalandena endast till att måla upp en falsk bild av Moskvas oprovocerade anfallskrig, rapporterar Financial Times. I samtal med sin närmaste krets uppges Putin erkänna att kriget har varit ett stort misslyckande.

–Allt har gått fruktansvärt fel. Tanken var aldrig att hundratusentals skulle dö, säger en källa till tidningen.

Försvarar invasionen

Putin är medveten om att Ryssland hittills har misslyckats monumentalt med sitt krig.

Diktatorn uppges dock envist försvara beslutet att invadera Ukraina.

– Hans uppfattning om att det var rätt att gå in i Ukraina har till och med blivit starkare, säger en källa till Financial Times.

I samtal med sin närmaste krets uppges Putin lägga skulden på den ryska militärledningen och den ryska armén.

– Det visade sig att vi var helt oförberedda. Armén och industrin är en enda röra. Men det är bättre att vi får reda på det nu än under ett krig med Nato, uppges Putin ha sagt till sina närmaste.

200 00 soldater

Nästan 200 000 ryska soldater uppges ha slagits ut från striderna i Ukraina.

Det framhöll Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering under förra veckan.

60 000 kan ha dödats

Av de 200 000 soldaterna beräknas mellan 40 000 och 60 000 ha dödats.

– De ryska dödstalen har signifikant ökat sedan september 2022 då den ”partiella mobiliseringen” lanserades, skriver britterna.

I september 2022 beordrade Putin att 300 000 reservister skulle mobiliseras och skickas till Ukraina.

Utifrån ett modernt perspektiv är de ryska dödstalen ”förvånansvärt höga”, uppger Storbritanniens försvarsdepartement.

– Det är en hög andel döda jämfört med skadade. Det beror sannolikt på otillräckliga medicinska resurser, skriver britterna

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen