UPPGIFTER: Putin planerar ny attack mot kärnkraftverk

2022 03 07

Ukrainas president Volodymyr Zelensky varnar USA för att Rysslands diktator planerar en ny attack mot ett tredje kärnkraftverk i landet.

I nuläget kontrollerar ryska trupper två kärnkraftverk i Ukraina. Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja och det nedlagda kärnkraftverket Tjernobyl.

Nu rapporteras det om att Ryssland siktar på att attackera ett tredje kärnkraftverk i Ukraina.

Presidenten bekräftar

Ukrainas president Volodymyr Zelensky varnade under söndagen i ett samtal med flera amerikanska tjänstemän att ryska trupper närmar sig ytterligare en kärnkraftsanläggning i landets södra delar, rapporterar AP. Det ska enligt rapporter handla om kärnkraftverket Juzjnoukrainsk, som är landets näst största kärnanläggning efter Zaporizjzja.

Kärnkraftverket ligget tolv mil från staden Mykolajiv, där intensiva strider pågår efter en rysk offensiv under natten mot måndag.

USA:s ambassadör har varnat

Zelenskys varning kommer kort efter att USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield i fredags, vid ett möte med FN:s säkerhetsråd, varnat för att ryska soldater endast befann sig cirka 30 kilometer från kärnkraftsanläggningen.

Oroande utveckling

Rysslands offensiv mot kärnkraftsanläggningar oroar omvärlden. Attacken mot Zaporizjzja orsakade en brand i en anläggning nära reaktorerna. Räddningstjänsten kunde till slut släcka branden innan den utvecklade sig. Inga förhöjda nivåer av strålning uppmättes, rapporterade internationella atomenergimyndigheten, IAEA.

Men branden kunde ha fått värre följder.

Hot mot världen

– Attacken mot Zaporizjzja representerar ett allvarligt hot mot världen, sade Linda Thomas-Greenfield inför FN:s säkerhetsråd och tillade:

– Med guds nåd avvärjdes med nöd och näppe en kärnkraftskatastrof.

Ambassadören framhävde att den ryska militärens attack utgjorde ett säkerhetshot för befolkningen i Ukraina, men även för människor boendes i Ryssland och övriga Europa, som kunde ha påverkats om strålningsnivåerna ökat.

Putin fortsätter

Trots den stora säkerhetsrisken fortsätter Rysslands diktator att beordrar sina trupper att avancera mot kärnkraftsanläggningar. En förklaring till detta är att han vill slå ut Ukrainas energiförsörjning.

Det hävdar professorn i internationella relationer vid Stockholms universitet Thomas Jonter, som forskar på kärnvapen och energisäkerhet.

Ett enormt maktmedel

– Syftet är att ta kontroll över energiförsörjningen. Det är ett enormt maktmedel i ett krig, speciellt i ett kärnkraftsberoende land som Ukraina. Att styra utflödet av energi har stor strategisk betydelse som gör att man kan utöva press på flera plan. Om inte hushållen har ström, om fabrikerna inte får elektricitet och så vidare så försvårar det för krigsindustrin, säger Thomas Jonter till Expressen.

Kärnkraftverk står idag för ungefär hälften av Ukrainas elproduktion.

Foto: K. Karger

Text: Redaktionen

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen