UPPGIFTER: Putin planerar ny attack mot kärnkraftverk

2022 03 07

Ukrainas president Volodymyr Zelensky varnar USA för att Rysslands diktator planerar en ny attack mot ett tredje kärnkraftverk i landet.

I nuläget kontrollerar ryska trupper två kärnkraftverk i Ukraina. Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja och det nedlagda kärnkraftverket Tjernobyl.

Nu rapporteras det om att Ryssland siktar på att attackera ett tredje kärnkraftverk i Ukraina.

Presidenten bekräftar

Ukrainas president Volodymyr Zelensky varnade under söndagen i ett samtal med flera amerikanska tjänstemän att ryska trupper närmar sig ytterligare en kärnkraftsanläggning i landets södra delar, rapporterar AP. Det ska enligt rapporter handla om kärnkraftverket Juzjnoukrainsk, som är landets näst största kärnanläggning efter Zaporizjzja.

Kärnkraftverket ligget tolv mil från staden Mykolajiv, där intensiva strider pågår efter en rysk offensiv under natten mot måndag.

USA:s ambassadör har varnat

Zelenskys varning kommer kort efter att USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield i fredags, vid ett möte med FN:s säkerhetsråd, varnat för att ryska soldater endast befann sig cirka 30 kilometer från kärnkraftsanläggningen.

Oroande utveckling

Rysslands offensiv mot kärnkraftsanläggningar oroar omvärlden. Attacken mot Zaporizjzja orsakade en brand i en anläggning nära reaktorerna. Räddningstjänsten kunde till slut släcka branden innan den utvecklade sig. Inga förhöjda nivåer av strålning uppmättes, rapporterade internationella atomenergimyndigheten, IAEA.

Men branden kunde ha fått värre följder.

Hot mot världen

– Attacken mot Zaporizjzja representerar ett allvarligt hot mot världen, sade Linda Thomas-Greenfield inför FN:s säkerhetsråd och tillade:

– Med guds nåd avvärjdes med nöd och näppe en kärnkraftskatastrof.

Ambassadören framhävde att den ryska militärens attack utgjorde ett säkerhetshot för befolkningen i Ukraina, men även för människor boendes i Ryssland och övriga Europa, som kunde ha påverkats om strålningsnivåerna ökat.

Putin fortsätter

Trots den stora säkerhetsrisken fortsätter Rysslands diktator att beordrar sina trupper att avancera mot kärnkraftsanläggningar. En förklaring till detta är att han vill slå ut Ukrainas energiförsörjning.

Det hävdar professorn i internationella relationer vid Stockholms universitet Thomas Jonter, som forskar på kärnvapen och energisäkerhet.

Ett enormt maktmedel

– Syftet är att ta kontroll över energiförsörjningen. Det är ett enormt maktmedel i ett krig, speciellt i ett kärnkraftsberoende land som Ukraina. Att styra utflödet av energi har stor strategisk betydelse som gör att man kan utöva press på flera plan. Om inte hushållen har ström, om fabrikerna inte får elektricitet och så vidare så försvårar det för krigsindustrin, säger Thomas Jonter till Expressen.

Kärnkraftverk står idag för ungefär hälften av Ukrainas elproduktion.

Foto: K. Karger

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins skrytbygge stoppas – pengarna räcker inte

2025 12 03

De ryska myndigheterna tvingas till ett stopp i ett planerat jättebygge.

För ett par år sedan gav Rysslands diktator Vladimir Putin ett uppdrag till sin regering och flera myndigheter att göra en utredning.

Det som skulle undersökas var möjligheten att bygga en järnvägslinje från Sibirien till Kina, den Nordsibiriska järnvägen.

Nu, när utredningen ligger på Putins bord, tvingas Ryssland att backa från planerna.

– De ryska myndigheterna sätter stopp för att bygga en ny järnväg från Sibirien till Kina på grund av brist på pengar, uppger The Moscow Times.

Stor investering

Putins planer på att bygga den Nordsibiriska järnvägen, kallad Sevsib, är ett omfattande projekt.

– Skapandet av Sevsib innebär bland annat byggandet av en lång sträcka järnväg, uppger tidningen.

Och den svårtillgängliga terrängen utgör ytterligare svårigheter och kostnader för projektet.

– Sträckan mellan Tashtagol och Urumqi innebär skapandet av en ny ingång till Kina via den 55 kilometer långa västra delen av den rysk-kinesiska gränsen i Altai, mellan Kazakstan och Mongoliet. På grund av den svåra terrängen övervägdes byggandet av två tunnlar under Altaj, framhåller tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Vi har bara börjat" - USA utfärdar militärt hot

Skulle främja den socioekonomiska utvecklingen

Den planerade järnvägen var en del av en strategi för att främja den socioekonomisk utveckling i Sibirien, vilket finns med som ett uttalat mål för Kreml fram till 2035.

Men den höga kostnaden, som beräknas till 50 biljoner rubel, sätter nu stoppa för bygget då det är långt över den budget som finns tillgänglig för investeringar kopplade till den ryska järnvägen.

– Regeringen beslutade att överge projektet på grund av dess höga kostnader, säger en anonym källa med insyn till ryska medier, rapporterar tidningen.

– Kostnaden för att lägga Sevsib uppskattas till 50 biljoner rubel på grund av svåra geologiska förhållanden, och investeringsprogrammet för ryska järnvägar har tidigare minskats avsevärt och kommer år 2026 inte att vara högre än en biljon rubel.

LÄS OCKSÅ: Kreml bryter tystnaden efter toppmötet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

SMOCKAN: Sverige på väg att förlora 20 miljarder kronor

2025 12 03

Omkring 20 miljarder kronor är på väg att gå upp i rök för svenska staten.

Det är Skatteverkets senaste prognos, efter att företag som under pandemin fick anstånd och kunde vänta med att betala skatt därefter har gått i konkurs ett efter ett.

Hittills har omkring tio miljarder kronor redan gått förlorat, rapporterar SR.

– Sedan räknar vi med att ytterligare 5-10 miljarder inte kommer att betalas tillbaka, så det kommer att sluta med någonstans mellan 15-20 miljarder som inte betalas tillbaka, säger Tomas Envall, sektionschef på Skatteverket, till radion.

Får knappt tillbaka någonting

Det var när coronapandemin slog undan benen på många företag som det gick att skjuta fram inbetalning av skatten.

Många valde då att utnyttja möjligheten. Men många aktörer har också gått i konkurs på vägen, vilket gör att Skatteverket i bästa fall får tillbaka småsmulor av den skatteskuld som återstod.

– I vissa konkurser får vi tillbaka lite, men eftersom vi är en oprioriterad borgenär så får vi i många konkurser ingenting, förklarar Tomas Envall.

Över 9 000 företag

Ett exempel är konkursade IAC som före konkursen hade en skatteskuld på 1,3 miljarder kronor. Den största av allihop efter pandemin.

Men det finns betydligt fler företag som gått omkull.

Tidigare i år hade över 9 000 företag med anstånd kastat in handduken, enligt SVT.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, sade Tomas Envall till tv-kanalen i våras.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

"Tickande bomb"

Redan för ett år sedan talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen