UPPGIFTER: Putin planerar ny attack mot kärnkraftverk

2022 03 07

Ukrainas president Volodymyr Zelensky varnar USA för att Rysslands diktator planerar en ny attack mot ett tredje kärnkraftverk i landet.

I nuläget kontrollerar ryska trupper två kärnkraftverk i Ukraina. Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja och det nedlagda kärnkraftverket Tjernobyl.

Nu rapporteras det om att Ryssland siktar på att attackera ett tredje kärnkraftverk i Ukraina.

Presidenten bekräftar

Ukrainas president Volodymyr Zelensky varnade under söndagen i ett samtal med flera amerikanska tjänstemän att ryska trupper närmar sig ytterligare en kärnkraftsanläggning i landets södra delar, rapporterar AP. Det ska enligt rapporter handla om kärnkraftverket Juzjnoukrainsk, som är landets näst största kärnanläggning efter Zaporizjzja.

Kärnkraftverket ligget tolv mil från staden Mykolajiv, där intensiva strider pågår efter en rysk offensiv under natten mot måndag.

USA:s ambassadör har varnat

Zelenskys varning kommer kort efter att USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield i fredags, vid ett möte med FN:s säkerhetsråd, varnat för att ryska soldater endast befann sig cirka 30 kilometer från kärnkraftsanläggningen.

Oroande utveckling

Rysslands offensiv mot kärnkraftsanläggningar oroar omvärlden. Attacken mot Zaporizjzja orsakade en brand i en anläggning nära reaktorerna. Räddningstjänsten kunde till slut släcka branden innan den utvecklade sig. Inga förhöjda nivåer av strålning uppmättes, rapporterade internationella atomenergimyndigheten, IAEA.

Men branden kunde ha fått värre följder.  

Hot mot världen

– Attacken mot Zaporizjzja representerar ett allvarligt hot mot världen, sade Linda Thomas-Greenfield inför FN:s säkerhetsråd och tillade:

– Med guds nåd avvärjdes med nöd och näppe en kärnkraftskatastrof.

Ambassadören framhävde att den ryska militärens attack utgjorde ett säkerhetshot för befolkningen i Ukraina, men även för människor boendes i Ryssland och övriga Europa, som kunde ha påverkats om strålningsnivåerna ökat.  

Putin fortsätter

Trots den stora säkerhetsrisken fortsätter Rysslands diktator att beordrar sina trupper att avancera mot kärnkraftsanläggningar. En förklaring till detta är att han vill slå ut Ukrainas energiförsörjning.

Det hävdar professorn i internationella relationer vid Stockholms universitet Thomas Jonter, som forskar på kärnvapen och energisäkerhet.

Ett enormt maktmedel

– Syftet är att ta kontroll över energiförsörjningen. Det är ett enormt maktmedel i ett krig, speciellt i ett kärnkraftsberoende land som Ukraina. Att styra utflödet av energi har stor strategisk betydelse som gör att man kan utöva press på flera plan. Om inte hushållen har ström, om fabrikerna inte får elektricitet och så vidare så försvårar det för krigsindustrin, säger Thomas Jonter till Expressen.

Kärnkraftverk står idag för ungefär hälften av Ukrainas elproduktion.

Foto: K. Karger

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen