UPPGIFTER: Putin planerar ny attack mot kärnkraftverk

2022 03 07

I nuläget kontrollerar ryska trupper två kärnkraftverk i Ukraina. Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja och det nedlagda kärnkraftverket Tjernobyl.

Nu rapporteras det om att Ryssland siktar på att attackera ett tredje kärnkraftverk i Ukraina.

Presidenten bekräftar

Ukrainas president Volodymyr Zelensky varnade under söndagen i ett samtal med flera amerikanska tjänstemän att ryska trupper närmar sig ytterligare en kärnkraftsanläggning i landets södra delar, rapporterar AP. Det ska enligt rapporter handla om kärnkraftverket Juzjnoukrainsk, som är landets näst största kärnanläggning efter Zaporizjzja.

Kärnkraftverket ligget tolv mil från staden Mykolajiv, där intensiva strider pågår efter en rysk offensiv under natten mot måndag.

USA:s ambassadör har varnat

Zelenskys varning kommer kort efter att USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield i fredags, vid ett möte med FN:s säkerhetsråd, varnat för att ryska soldater endast befann sig cirka 30 kilometer från kärnkraftsanläggningen.

Oroande utveckling

Rysslands offensiv mot kärnkraftsanläggningar oroar omvärlden. Attacken mot Zaporizjzja orsakade en brand i en anläggning nära reaktorerna. Räddningstjänsten kunde till slut släcka branden innan den utvecklade sig. Inga förhöjda nivåer av strålning uppmättes, rapporterade internationella atomenergimyndigheten, IAEA.

Men branden kunde ha fått värre följder.  

Hot mot världen

– Attacken mot Zaporizjzja representerar ett allvarligt hot mot världen, sade Linda Thomas-Greenfield inför FN:s säkerhetsråd och tillade:

– Med guds nåd avvärjdes med nöd och näppe en kärnkraftskatastrof.

Ambassadören framhävde att den ryska militärens attack utgjorde ett säkerhetshot för befolkningen i Ukraina, men även för människor boendes i Ryssland och övriga Europa, som kunde ha påverkats om strålningsnivåerna ökat.  

Putin fortsätter

Trots den stora säkerhetsrisken fortsätter Rysslands diktator att beordrar sina trupper att avancera mot kärnkraftsanläggningar. En förklaring till detta är att han vill slå ut Ukrainas energiförsörjning.

Det hävdar professorn i internationella relationer vid Stockholms universitet Thomas Jonter, som forskar på kärnvapen och energisäkerhet.

Ett enormt maktmedel

– Syftet är att ta kontroll över energiförsörjningen. Det är ett enormt maktmedel i ett krig, speciellt i ett kärnkraftsberoende land som Ukraina. Att styra utflödet av energi har stor strategisk betydelse som gör att man kan utöva press på flera plan. Om inte hushållen har ström, om fabrikerna inte får elektricitet och så vidare så försvårar det för krigsindustrin, säger Thomas Jonter till Expressen.

Kärnkraftverk står idag för ungefär hälften av Ukrainas elproduktion.

Foto: K. Karger

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen