UPPGIFTER: Putin slår till mot tre nya länder

2025 04 09

Spänningarna ökar på västra Balkan.

Flera länder står inför betydande utmaningar.

Bosnien och Hercegovina upplever den största politiska krisen på flera år. I den bosnienserbiska delen av landet har en rad repressiva lagar införts, vilket fått FN att protestera.

Nu hotar Milorad Dodik, president i entiteten Republika Srpska, att bryta loss den bosnienserbiska delen från resten av Bosnien.

Samtidigt ökar spänningarna mellan Serbien och Kosovo.

Serbien anklagar Kosovo för att förtrycka den serbiska minoriteten i landet, medan Kosovo anklagar Serbien för våld inom dess territorium.

Varnar för Putin

Nu ger sig ännu en spelare in i kaoset på västra Balkan.

Enligt Storbritanniens utrikesminister David Lammy kommer Rysslands diktator Vladimir Putin försöka eskalera situationen, vilket kan sätta käppar i hjulet för Balkanländernas närmande till EU.

Genom att öka spänningarna kan Putin behålla och öka Rysslands inflytande i regionen, varnar Lammy.

– Putins intressen är att hålla regionen destabiliserad. Det ligger i hans intresse att hålla länderna som utgör västra Balkan på kant, att splittra befolkningarna och föra ett cyber- och hybridkrig, säger utrikesministern till Politico.

Varningen: ”Vore dåraktigt”

Inom EU och Storbritannien växer oron för att Balkan ska ”glömmas bort” när västvärldens blickar riktas mot Ukraina.

Både utrikespolitiska experter och europeiska ministrar fruktar att Kreml kommer försöka dra fördel av de djupt rotade etniska och religiösa spänningarna för att skapa ytterligare oro på Balkan.

– Just nu måste förhandlingarna (med EU, reds.anm.) ta steg framåt. Det finns ett ganska litet fönster för Balkanstaterna. De måste vakna innan Bryssel uppslukas av Ukrainas anslutning till unionen, säger en brittisk tjänsteman till Politico.

Utrikesminister David Lammy uppmanar västallierade att följa utvecklingen noggrant.

– Vid en tid med krig i Europa vore det dåraktigt att vända bort blicken från västra Balkan, där det fortfarande finns problem som inte är lösta, säger han.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen