UPPGIFTER: Putin vill ha vapen från Turkiet

2022 08 05

På fredagen tar Rysslands diktator Vladimir Putin emot Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i ryska staden Sotji.

Enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax kommer de två ledarna diskutera regionala problem och bilaterala relationer.

En stor del kommer säkerligen att handla om det rådande spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina.

Ett avtal som parterna förhandlade fram i Turkiets största stad Istanbul.

I en intervju med SVT Nyheter framhäver Turkietexperten Paul T. Levin att diskussionerna mellan Putin och Erdogan även kommer att beröra energifrågan.

Turkiets energiförsörjning är starkt beroende av rysk gas och importen har stött på vissa problem tidigare i år, vilket är förödande för Turkiets redan hårt ansatta ekonomi.

Syrien

Utöver de två huvudämnena tror Paul T. Levin att samtalet kan få ett militärt fokus.

– Det finns också andra frågor som Erdogan vill ta upp, bland annat handlar det om att Turkiet vill göra ytterligare en militäroperation i norra Syrien och för det behöver man Rysslands godkännande, säger han till tv-kanalen.

Ryssland har kvar trupper i området som en del av sitt stöd till Syriens diktator Bashar al-Assad.

Stark relation

Turkietexperten konstaterar att banden mellan Turkiet och Ryssland är starka – trots Moskvas pågående anfallskrig i Ukraina.

Ankara har fördömt invasionen, skickar vapen till Ukraina, men har samtidigt motsatt sig flera av västvärldens sanktioner.

Turkiet har bland annat inte gått med på de ekonomiska sanktioner som USA och EU infört.

– Turkiet försöker gå en balansgång som är svår och som man faktiskt manövrerat ganska skickligt, konstaterar Paul T. Levin.

Undkomma sanktioner

Ett ryskt förslag, som avlyssnats före mötet, indikerar att Ryssland kommer att ställa flera krav på Turkiet.

– Moskva hoppas att Turkiet kommer att gå med på att öppna upp nya kanaler för att hjälpa Moskva att undvika sanktioner för bank-, energi- och industrisektorn, uppger Washington Post.

Enligt förslaget, som den ukrainska underrättelsetjänsten delade med sig av till tidningen, kräver Moskva att Erdogans regering ska tillåta ryska köp av andelar i turkiska oljeraffinaderier, oljeterminaler och reservoarer.

Flera ekonomer betonar att ett sådant drag kan dölja ursprunget för oljeexporten och försvåra för Europeiska unionens oljeembargo som träder i kraft nästa år.

– Ryssland begär också att flera statsägda turkiska banker ska tillåta korrespondentkonton för Rysslands största banker, vilket skulle vara ett flagrant brott mot västerländska sanktioner enligt ekonomer och sanktionsexperter, rapporterar Washington Post.

Vapen

Enligt Paul T. Levin tyder de nya uppgifterna på att Vladimir Putin är beredd att gå långt i samtalen med Erdogan.

Diktatorn kan till och med plocka fram ett ”wild card” och be om en vapenleverans.

Enligt obekräftade uppgifter kommer Ryssland efterfråga turkiska drönare.

– Det vore ganska spektakulärt om det skulle komma ut, säger Paul T. Levin till SVT Nyheter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet.

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen