UPPGIFTER: Putin vill ha vapen från Turkiet

2022 08 05

På fredagen tar Rysslands diktator Vladimir Putin emot Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i ryska staden Sotji.

Enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax kommer de två ledarna diskutera regionala problem och bilaterala relationer.

En stor del kommer säkerligen att handla om det rådande spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina.

Ett avtal som parterna förhandlade fram i Turkiets största stad Istanbul.

I en intervju med SVT Nyheter framhäver Turkietexperten Paul T. Levin att diskussionerna mellan Putin och Erdogan även kommer att beröra energifrågan.

Turkiets energiförsörjning är starkt beroende av rysk gas och importen har stött på vissa problem tidigare i år, vilket är förödande för Turkiets redan hårt ansatta ekonomi.

Syrien

Utöver de två huvudämnena tror Paul T. Levin att samtalet kan få ett militärt fokus.

– Det finns också andra frågor som Erdogan vill ta upp, bland annat handlar det om att Turkiet vill göra ytterligare en militäroperation i norra Syrien och för det behöver man Rysslands godkännande, säger han till tv-kanalen.

Ryssland har kvar trupper i området som en del av sitt stöd till Syriens diktator Bashar al-Assad.

Stark relation

Turkietexperten konstaterar att banden mellan Turkiet och Ryssland är starka – trots Moskvas pågående anfallskrig i Ukraina.

Ankara har fördömt invasionen, skickar vapen till Ukraina, men har samtidigt motsatt sig flera av västvärldens sanktioner.

Turkiet har bland annat inte gått med på de ekonomiska sanktioner som USA och EU infört.

– Turkiet försöker gå en balansgång som är svår och som man faktiskt manövrerat ganska skickligt, konstaterar Paul T. Levin.

Undkomma sanktioner

Ett ryskt förslag, som avlyssnats före mötet, indikerar att Ryssland kommer att ställa flera krav på Turkiet.

– Moskva hoppas att Turkiet kommer att gå med på att öppna upp nya kanaler för att hjälpa Moskva att undvika sanktioner för bank-, energi- och industrisektorn, uppger Washington Post.

Enligt förslaget, som den ukrainska underrättelsetjänsten delade med sig av till tidningen, kräver Moskva att Erdogans regering ska tillåta ryska köp av andelar i turkiska oljeraffinaderier, oljeterminaler och reservoarer.

Flera ekonomer betonar att ett sådant drag kan dölja ursprunget för oljeexporten och försvåra för Europeiska unionens oljeembargo som träder i kraft nästa år.

– Ryssland begär också att flera statsägda turkiska banker ska tillåta korrespondentkonton för Rysslands största banker, vilket skulle vara ett flagrant brott mot västerländska sanktioner enligt ekonomer och sanktionsexperter, rapporterar Washington Post.

Vapen

Enligt Paul T. Levin tyder de nya uppgifterna på att Vladimir Putin är beredd att gå långt i samtalen med Erdogan.

Diktatorn kan till och med plocka fram ett ”wild card” och be om en vapenleverans.

Enligt obekräftade uppgifter kommer Ryssland efterfråga turkiska drönare.

– Det vore ganska spektakulärt om det skulle komma ut, säger Paul T. Levin till SVT Nyheter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen

Vänder SD ryggen – “väldigt dålig stämning”

2026 09 21

Sverigedemokraterna backade 3,1 procentenheter i förra helgens riksdagsval.

Valet 2026 blev ett magplask för SD. För första gången tappade partiet i ett riksdagsval och gick dessutom back i 285 av landets 290 kommuner.

Samtidigt har inflytesrika högerkonton på sociala medier dumpat SD under mandatperioden och istället uppmanat folk att rösta på mindre partier på högerkanten, visar en granskning av DN.

Ett tufft slag särskilt för ett parti som Sverigedemokraterna, menar Nils Gustafsson, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

– Sociala medier är helt centrala för SD. Redan på 90-talet började de bygga upp en digital gräsrotsrörelse, säger han till tidningen.

"Väl medvetet"

Anton Törnberg, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, är inne på samma sak. Han menar att SD tidigare haft funktionen som samlingspunkt även för mer radikala aktörer på högerkanten.

Carl Eos är senior fellow på Oikos, en sverigedemokratisk tankesmedja. Han säger att det blivit väldigt dålig stämning mellan SD och småpartier till höger som konsekvens av partiförflyttningarna. Hade dessa väljare istället röstat på SD hade Tiödsidan vunnit, lyder argumentet.

– Partiet är väldigt medvetet om att man har tappat i den radikala nationalistiska rörelsen, som hörs och syns mycket på sociala medier och det är en smäll man är beredd att ta, säger Carl Eos till DN.

"Grattis!"

Att SD suttit med i ett regeringsunderlag och agerat stödparti kan ha gjort högerväljare besvikna över att partiet inte fått igenom större förändringar, nämns som anledningar till varför dessa väljare gått till mindre partier. Inom SD har åsikten lyfts att det istället hjälpte oppositionen.

– Grattis alla mentalhandikappade småpartiröstare! Kul, skrev exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson på X efter valnatten.

Andra läser: ”Katastrof” – danskt besked direkt från New York

Åkesson: eventuellt läckage

Även partiledare Jimmie Åkesson (SD) lyfte tappet till mindre partier när han kommenterade valresultatet förra veckan.

– Det har blivit ett eventuellt läckage till mikropartier utanför riksdagen, sade han enligt Aftonbladet.

Han var också inne på att SD till viss del räknade med att förlora röster.

– Det finns exempel på nödvändiga, populära reformer som vi har i samordningskansliet stångat oss blodiga för att få igenom tillsammans med de borgerliga partierna som har varit, många gånger, ganska skeptiska men sedan har andra partiers ministrar ändå kunnat stå där och fronta de här reformerna inför väljarna. Emellanåt har Sverigedemokraterna drunknat i samarbetet.

Andra läser: Sveriges bästa storbank korad – folket har sagt sitt

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen