UPPGIFTER: Putin vill ha vapen från Turkiet

2022 08 05

På fredagen tar Rysslands diktator Vladimir Putin emot Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i ryska staden Sotji.

Enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax kommer de två ledarna diskutera regionala problem och bilaterala relationer.

En stor del kommer säkerligen att handla om det rådande spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina.

Ett avtal som parterna förhandlade fram i Turkiets största stad Istanbul.

I en intervju med SVT Nyheter framhäver Turkietexperten Paul T. Levin att diskussionerna mellan Putin och Erdogan även kommer att beröra energifrågan.

Turkiets energiförsörjning är starkt beroende av rysk gas och importen har stött på vissa problem tidigare i år, vilket är förödande för Turkiets redan hårt ansatta ekonomi.

Syrien

Utöver de två huvudämnena tror Paul T. Levin att samtalet kan få ett militärt fokus.

– Det finns också andra frågor som Erdogan vill ta upp, bland annat handlar det om att Turkiet vill göra ytterligare en militäroperation i norra Syrien och för det behöver man Rysslands godkännande, säger han till tv-kanalen.

Ryssland har kvar trupper i området som en del av sitt stöd till Syriens diktator Bashar al-Assad.

Stark relation

Turkietexperten konstaterar att banden mellan Turkiet och Ryssland är starka – trots Moskvas pågående anfallskrig i Ukraina.

Ankara har fördömt invasionen, skickar vapen till Ukraina, men har samtidigt motsatt sig flera av västvärldens sanktioner.

Turkiet har bland annat inte gått med på de ekonomiska sanktioner som USA och EU infört.

– Turkiet försöker gå en balansgång som är svår och som man faktiskt manövrerat ganska skickligt, konstaterar Paul T. Levin.

Undkomma sanktioner

Ett ryskt förslag, som avlyssnats före mötet, indikerar att Ryssland kommer att ställa flera krav på Turkiet.

– Moskva hoppas att Turkiet kommer att gå med på att öppna upp nya kanaler för att hjälpa Moskva att undvika sanktioner för bank-, energi- och industrisektorn, uppger Washington Post.

Enligt förslaget, som den ukrainska underrättelsetjänsten delade med sig av till tidningen, kräver Moskva att Erdogans regering  ska tillåta ryska köp av andelar i turkiska oljeraffinaderier, oljeterminaler och reservoarer.

Flera ekonomer betonar att ett sådant drag kan dölja ursprunget för oljeexporten och försvåra för Europeiska unionens oljeembargo som träder i kraft nästa år. 

– Ryssland begär också att flera statsägda turkiska banker ska tillåta korrespondentkonton för Rysslands största banker, vilket skulle vara ett flagrant brott mot västerländska sanktioner enligt ekonomer och sanktionsexperter, rapporterar Washington Post.

Vapen

Enligt Paul T. Levin tyder de nya uppgifterna på att Vladimir Putin är beredd att gå långt i samtalen med Erdogan.

Diktatorn kan till och med plocka fram ett ”wild card” och be om en vapenleverans.

Enligt obekräftade uppgifter kommer Ryssland efterfråga turkiska drönare.

– Det vore ganska spektakulärt om det skulle komma ut, säger Paul T. Levin till SVT Nyheter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen