UPPGIFTER: Putins hälsa allt sämre – nya spekulationer

2022 10 25

Putins läkare och släktingar är mycket bekymrade över den ryska diktatorns hälsotillstånd.

Det uppger det anonyma Telegram-kontot General SVR, som vid flera tillfällen påstått sig kunna hänvisa till källor inifrån Kreml.

I flera månader har kontot påstått att Vladimir Putin lider av cancer.

Nu kommer nya uppgifter från samma källa.

– Under de senaste månaderna har Putin tappat åtta kilo och omgivningen av presidenten är orolig för att den smalhet och ihållande hosta som märks på gång av eliten kommer att betraktas som ett tecken på ledarens snabbt försämrade hälsa, framhåller General SVR på Telegram.

Uppgifter: tvingades avbryta konferens

Enligt uppgifterna som delges av det anonyma kontot ska Putin lida av återkommande hostanfall, konstant illamående och dålig aptit.

Symptomen uppges ha uppstått som en följd av en längre tids cancerbehandling.

Samma uppgifter hävdar att Putin av medicinska skäl var tvungen att avbryta en videokonferens med försvarsminister Sergej Sjojgu i helgen.

Avbrottet ska ha skett efter att diktatorn drabbades av en kraftig hostattack då han höll på att skälla ut försvarsministern och flera andra högt uppsatta militära och politiska befattningshavare.

Blev rasande

Anledningen till utbrottet var det ryska stridsplanet som kraschade i Sibirien.

– Efter att Sjogu kopplades bort från att delta i videokonferensen började Putin prata med andra representanter för militärblockets ledning, men kunde inte fortsätta på grund av en attack av kraftig hosta, så mycket att mötet måste stoppas, och presidenten behövde medicinsk hjälp, uppger General SVR.

Många spekulationer

Spekulationerna om Putins hälsa har varit många under året.

De satte framför allt fart i våras efter en märklig video där den ryska ledaren, i möte med just försvarsministern Sergej Sjogu, såg ut att behöva greppa tag i bordskanten för att inte sjunka ned i stolen.

Hans höga ben skakade även kraftigt under samtalet.

"Långt framskriden cancer"

I juni bekräftade även en amerikansk underrättelserapport att Putin behandlades för långt framskriden cancer i april.

– Han är definitivt sjuk. Huruvida han är döende är endast spekulationer, uppgav en källa till Newsweek.

Rapporten offentliggjordes för Vita huset i slutet av maj, enligt källorna.

Det kan hittills var de mest trovärdiga uppgifterna rörande Vladimir Putins sviktande hälsa, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Nya uppgifter: Behandlades för cancer i april

LÄS MER: Uppgifter: Diktatorn är cancersjuk – ska opereras

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen