UPPGIFTER: Putins hälsa allt sämre – nya spekulationer

2022 10 25

Putins läkare och släktingar är mycket bekymrade över den ryska diktatorns hälsotillstånd.

Det uppger det anonyma Telegram-kontot General SVR, som vid flera tillfällen påstått sig kunna hänvisa till källor inifrån Kreml.

I flera månader har kontot påstått att Vladimir Putin lider av cancer.

Nu kommer nya uppgifter från samma källa.

– Under de senaste månaderna har Putin tappat åtta kilo och omgivningen av presidenten är orolig för att den smalhet och ihållande hosta som märks på gång av eliten kommer att betraktas som ett tecken på ledarens snabbt försämrade hälsa, framhåller General SVR på Telegram.

Uppgifter: tvingades avbryta konferens

Enligt uppgifterna som delges av det anonyma kontot ska Putin lida av återkommande hostanfall, konstant illamående och dålig aptit.

Symptomen uppges ha uppstått som en följd av en längre tids cancerbehandling.

Samma uppgifter hävdar att Putin av medicinska skäl var tvungen att avbryta en videokonferens med försvarsminister Sergej Sjojgu i helgen.

Avbrottet ska ha skett efter att diktatorn drabbades av en kraftig hostattack då han höll på att skälla ut försvarsministern och flera andra högt uppsatta militära och politiska befattningshavare.

Blev rasande

Anledningen till utbrottet var det ryska stridsplanet som kraschade i Sibirien.

– Efter att Sjogu kopplades bort från att delta i videokonferensen började Putin prata med andra representanter för militärblockets ledning, men kunde inte fortsätta på grund av en attack av kraftig hosta, så mycket att mötet måste stoppas, och presidenten behövde medicinsk hjälp, uppger General SVR.

Många spekulationer

Spekulationerna om Putins hälsa har varit många under året.

De satte framför allt fart i våras efter en märklig video där den ryska ledaren, i möte med just försvarsministern Sergej Sjogu, såg ut att behöva greppa tag i bordskanten för att inte sjunka ned i stolen.

Hans höga ben skakade även kraftigt under samtalet.

"Långt framskriden cancer"

I juni bekräftade även en amerikansk underrättelserapport att Putin behandlades för långt framskriden cancer i april.

– Han är definitivt sjuk. Huruvida han är döende är endast spekulationer, uppgav en källa till Newsweek.

Rapporten offentliggjordes för Vita huset i slutet av maj, enligt källorna.

Det kan hittills var de mest trovärdiga uppgifterna rörande Vladimir Putins sviktande hälsa, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Nya uppgifter: Behandlades för cancer i april

LÄS MER: Uppgifter: Diktatorn är cancersjuk – ska opereras

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen