Nu kommer nya uppgifter om attacken, som ännu inte bekräftats av Ukraina eller Storbritannien.

Baserat på videoanalyser från anfallet uppskattas robotarna ha träffat flera prestigefulla byggnader i Kursk med koppling till Kremls toppskikt.

Den bedömningen görs bland annat av Uffe Dreesen, korrespondent i Kyiv för danska TV2. 

En av byggnaderna är belägen nära ett sanatorium och går i folkmun under namnet Putins kommandobunker.

– Den tillhör Rysslands presidentkansli, och vissa kallar den Putins kommandobunker, framhåller Uffe Dreesen för den egna kanalen.

Rapport: uppemot 12 robotar

Den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, drar liknande slutsatser.

Enligt ISW:s bedömning är det troligt att kommandobunkern var målet för attacken, framhåller man i en ny rapport.

Även här hänvisar man till inspelningar och bilder som delats efter uppgifterna om robotanfallet.

– Flera ryska militärbloggare hävdade att ukrainska styrkor avfyrade upp till tolv Storm Shadow-robotar vid Kursk-regionen, varav fragment träffade byn Marino, skriver ISW.

Uppgifterna är inte bekräftade.

Akutstänger flygplats

Samtidigt som Ukraina uppges ha slagit till med västerländska långdistansrobotar vidtas flera akutåtgärder i Ryssland.

Den stora internationella flygplatsen i Volgograd har på torsdagsmorgonen stängt.

Inga plan får lyfta eller landa för tillfället. Anledningen sägs vara för att “garantera säkerheten för civila flygningar”, enligt ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass.

– Tillfälliga restriktioner infördes för att garantera säkerheten för flygningar med civila flygplan, framhåller ryska luftfartsmyndigheten i ett uttalande.

Uppgifter om evakuering

Dessutom kommer uppgifter om att evakueringar pågår i landet, erfar Newsweek som hänvisar till rapporter på Telegram.

Det handlar om den ryska staden Kotovo, även den i Volgograd-regionen, som töms på folk.

– De “fördes till säkra platser”. Myndigheterna har inte lämnat några andra detaljer, framhåller den amerikanska tidningen.

Enligt samma rapport har det ryska försvaret skjutit ned 20 drönare över Novgorod-regionen under natten. 

Även dessa uppgifter är obekräftade.

Se videon som uppges visa Ukrainas anfall med Storm Shadow-robotarna genom att klicka här (länk till X, tidigare Twitter).

Foto: X/Visegrád24

Text: Redaktionen

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen