UPPGIFTER: Putins kommandobunker attackerad – akutåtgärd i Ryssland

2024 11 21

Igår avfyrade Ukraina brittiska Storm Shadow-robotar in i Ryssland.

Nu kommer nya uppgifter om attacken, som ännu inte bekräftats av Ukraina eller Storbritannien.

Baserat på videoanalyser från anfallet uppskattas robotarna ha träffat flera prestigefulla byggnader i Kursk med koppling till Kremls toppskikt.

Den bedömningen görs bland annat av Uffe Dreesen, korrespondent i Kyiv för danska TV2.

En av byggnaderna är belägen nära ett sanatorium och går i folkmun under namnet Putins kommandobunker.

– Den tillhör Rysslands presidentkansli, och vissa kallar den Putins kommandobunker, framhåller Uffe Dreesen för den egna kanalen.

Rapport: uppemot 12 robotar

Den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, drar liknande slutsatser.

Enligt ISW:s bedömning är det troligt att kommandobunkern var målet för attacken, framhåller man i en ny rapport.

Även här hänvisar man till inspelningar och bilder som delats efter uppgifterna om robotanfallet.

– Flera ryska militärbloggare hävdade att ukrainska styrkor avfyrade upp till tolv Storm Shadow-robotar vid Kursk-regionen, varav fragment träffade byn Marino, skriver ISW.

Uppgifterna är inte bekräftade.

Akutstänger flygplats

Samtidigt som Ukraina uppges ha slagit till med västerländska långdistansrobotar vidtas flera akutåtgärder i Ryssland.

Den stora internationella flygplatsen i Volgograd har på torsdagsmorgonen stängt.

Inga plan får lyfta eller landa för tillfället. Anledningen sägs vara för att “garantera säkerheten för civila flygningar”, enligt ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass.

– Tillfälliga restriktioner infördes för att garantera säkerheten för flygningar med civila flygplan, framhåller ryska luftfartsmyndigheten i ett uttalande.

Uppgifter om evakuering

Dessutom kommer uppgifter om att evakueringar pågår i landet, erfar Newsweek som hänvisar till rapporter på Telegram.

Det handlar om den ryska staden Kotovo, även den i Volgograd-regionen, som töms på folk.

– De “fördes till säkra platser”. Myndigheterna har inte lämnat några andra detaljer, framhåller den amerikanska tidningen.

Enligt samma rapport har det ryska försvaret skjutit ned 20 drönare över Novgorod-regionen under natten.

Även dessa uppgifter är obekräftade.

Se videon som uppges visa Ukrainas anfall med Storm Shadow-robotarna genom att klicka här (länk till X, tidigare Twitter).

Foto: X/Visegrád24

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen