UPPGIFTER: Putins stora skräck – farligare än Nato
2026 04 21
Putin är inte rädd för Nato, men för någonting helt annat.
Den ryska regimen är inte främst rädd för Nato, och kriget i Ukraina handlar inte primärt om territoriella frågor.
Putins rädsla handlar om någonting annat, och krav på stora ukrainska eftergifter leder därför fel, menar Zak Schneider, policyfellow vid Ukrainian Congress Committee of America (UCCA).
”Missförstår kärnproblemet”
Det är inte Natos utvidgning som skrämmer Putin, menar Schneider i en opinionstext i Newsweek.
Putin är mer rädd för sin egen befolkning än för Nato.
– Kreml är inte främst rädd för NATO:s utvidgning, eller för var en ny gränslinje ska dras. President Vladimir Putin är rädd för ryssar. Fred för Ryssland kommer att innebära inhemsk instabilitet, skriver Schneider i artikeln.
Diskussionen om att avsluta kriget genom ukrainska eftergifter leder därför fel, menar han.
– Förslag som pressar Kiev att ge upp territorium missförstår kärnproblemet: Putins rädsla för vad som händer när kriget upphör. Det euro-atlantiska samhället måste förstärka den rädslan och sätta press på Ryssland, menar Zak Schneider.
Putin kan inte avsluta kriget eftersom regimens svaghet då kommer att blottas. Ryssland kan inte demobilisera utan att destabilisera sig självt.
LÄS OCKSÅ: Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas
Jämför med Sovjetunionen
Att fortsätta kriga är därför en ren överlevnadsstrategi från Putins sida, menar han.
Putins popularitet ökade kraftigt efter annekteringen av Krim 2014 och invasionen av Ukraina 2022.
Regimen behöver en yttre fiende för att hålla ihop landet, enligt Schneider.
– I Kremls ögon skulle ett slut på kriget—genom eldupphör och förhandlad lösning—underminera det yttre hotet, och därmed Putins makt, skriver han.
Det finns en stor rädsla för att krigsveteraner ska komma hem till Ryssland och skapa social oro, vilket hände efter Sovjetunionens krig mot Afghanistan.
– Det misslyckade kriget skickade chockvågor genom det sovjetiska samhället, och samverkade med ekonomisk stagnation, nationalistiska klagomål och elitsplittringar. Resultatet blev det tyranniska Sovjetunionens kollaps, menar Schneider.
Omvärlden bör därför utnyttja Rysslands svagheter och sätta press på Putinregimen snarare än att försöka tvinga fram ukrainska eftergifter.
– Precis som under kalla kriget ligger västvärldens fördel inte i eskalering för sin egen skull, utan i att tvinga Moskva att konfrontera oförenligheten mellan yttre aggression och inre stabilitet. Putins största rädsla är inte nederlag utomlands. Det är demobilisering på hemmaplan, skriver Zak Schneider i artikeln.
LÄS OCKSÅ: Vill höja bidrag för ensamstående
Foto: President of Russia Office
Text: Redaktionen


