UPPGIFTER: Risk för ”pinsamt” möte – så ska det undvikas

2025 04 25

Både Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj ska delta vid påvens begravning i Rom på lördag.

På lördag ska påven Franciskus begravas i Rom, och många världsledare kommer att närvara vid begravningen.

Men det geopolitiska läget är spänt, och nu vidtar Vatikanen en oväntad åtgärd för att i möjligaste mån undvika en pinsam stämning.

Oväntat knep

Tjänstemän vid Vatikanen har tagit till ett oväntat trick för att undvika att USA:s president Donald Trump och Ukrainas motsvarighet Volodymyr Zelenskyj tvingas sitta alltför nära varandra under ceremonin, rapporterar Euronews.

De prominenta gästerna kommer att placeras ut i alfabetisk ordning – på franska.

Skälet är, enligt kanalen, att man genom att utgå ifrån franska namn på länderna kan undvika att Trump och Zelenskyj hamnar för nära varandra.

USA heter États-Unis på franska, vilket gör det möjligt att placera Trump långt ifrån Zelenskyj. Hade man istället utgått ifrån italienska (Stati Uniti), skulle de två ledarna ha hamnat betydligt närmare varandra – och ännu närmare om man hade utgått ifrån engelska.

Den franska ordningen gör att Trump istället får sitta med företrädare för bland annat Etiopien, och relativt nära den franska presidenten Emmanuel Macron.

Kan ändå mötas

Det råder med andra ord en viss nervositet inför påvens begravning, och Vatikanens tjänstemän gör vad de kan för att undvika diplomatiska pinsamheter. Därför vill man se till att Trump och Zelenskyj inte hamnar ”obekvämt nära” varandra, enligt kanalen.

Volodymyr Zelenskyj har emellertid sagt att han har bett om ett möte med Trump i samband med begravningen, och många räknar med att viktiga samtal kommer att föras mellan världsledare före och efter ceremonin.

Om Zelenskyj och Trump möts så skulle det vara det första mötet sedan de träffades i Vita huset tidigare i år, ett möte som slutade med storbråk.

Något besked har ännu inte kommit, men det har inte uteslutits att de två ledarna kommer att ha ett möte i Rom.

Foto: Gage Skidmore resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen