UPPGIFTER: Risk för storbråk – om svenskt stridsflyg

2025 01 11

Ett politiskt storbråk riskerar att blossa upp om svenskt stridsflyg.

Framtiden för svenskt stridsflyg är föremål för en politisk strid.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har samma åsikt i frågan – men regeringen är mer tveksam, rapporterar DN.

Frågan är om ska ge Saab i uppdrag att utveckla ett nytt stridsflyg – eller om man ska välja en annan väg.

”Ska vara svensk rådighet”

Både S och SD vill att Saab ska utveckla en ny generation av Gripen.

Men regeringen har inte uteslutit ett annat alternativ: Att istället satsa på ett amerikanskt plan, enligt tidningen.

Ett alternativ som skulle bli mindre kostsamt och samtidigt skulle stärka relationen till USA.

Men S är kritiska till att regeringen tvekar i frågan. Partiet framhåller bland annat att det är bra för Sverige att satsa på den egna flygindustrin.

– Vi vill att det ska vara svensk rådighet och svensk styrning i hela det här projektet. Och att svensk flygindustri och Saab ska vara grunden för att fortsatta utvecklingen, säger Peter Hultqvist (S), partiets försvarstalesperson, till tidningen.

Väldigt långsiktig fråga

Samtidigt bedriver Saab lobbyverksamhet och opinionsbildning i frågan.

Företaget hoppas på att få ett beslut 2026.

Det finns dock en stor oro över hur kostsamt det skulle bli för den svenska försvarsbudgeten, därför har regeringen ännu inte uteslutit ett amerikanskt alternativ.

Striden om vilket stridsflyg som ska ersätta Jas 39 Gripen är brådskande, trots att tidsperspektiven är långa, vilket SVT tidigare har rapporterat.

Gripen förväntas kunna vara i tjänst fram till minst 2050.

Men att utveckla ett nytt stridsflygplan kan ta upp till 25 år, enligt kanalen. Därför börjar det bli hög tid för Sverige att fatta ett beslut.

”Svenska alternativet är det bästa”

Även SD är kritiska till att regeringen överväger att köpa ett färdigt utländskt system.

– För min del är det väldigt tydligt att det svenska alternativet är det bästa. Dels rent operativt, men även för det svenska samhället, sade Lars Wistedt, försvarspolitisk talesperson för SD, till kanalen i november.

Försvarsminister Pål Jonson (M) säger att frågan ska utredas, och regeringen hoppas att man i slutändan kan fatta ett beslut som accepteras brett.

– Vi kommer från regeringens sida att eftersträva så bred samsyn som möjligt kring det här beslutet, för det sträcker sig över många mandatperioder, säger han till DN.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

“Sverige kontantlöst” – historisk händelse bekräftad

2025 10 29

Sverige bör numera klassas som ett kontantlöst samhälle.

En historisk övergång har skett.

Den slutsatsen dras i rapporten Sverige Betalar, en undersökning om svenskarnas betalvanor som studerat utvecklingen under 13 års tid.

– Det finns olika definitioner av ett kontantlöst samhälle, men om man går efter Riksbankens definition som också riksdagen har anammat så tycker jag att det tydligt kan motiveras i vår rapport, säger Lukas Berg från Insight Intelligence, analys- och kommunikationsföretaget som ligger bakom rapporten, till DN.

"Trillat över tröskeln"

Enligt rapporten är kontanternas roll beroende av fyra grundpelare. Det handlar om allmänhetens föredragna betalmedel, möjligheten att överhuvudtaget kunna betala med kontanter, vilken roll de spelar i människors vardag och vilket förtroende som finns för betalmedlet.

När det gäller de tre förstnämnda har kontanterna fått se sig besegrade sedan flera år tillbaka.

Och nu har något historiskt skett.

Svenskarnas förtroende för betalappar är nu högre än för kontanter. 87 procent mot 72 procent.

Därmed är Sverige ett kontantlöst samhälle “enligt rådande definitioner”, menar Lukas Berg.

– Förtroendefrågan har varit kontanternas styrka, det sista som bar kontanterna. Men nu har man trillat över den tröskeln också.

En av tio betalar kontant

Riksbanken delar inte rapportens slutsats om att Sverige bör klassas som kontantlöst, med motiveringen att pengarna fortfarande accepteras av hushåll och företag.

Myndigheten har dock återkommande konstaterat att användningen av kontanter minskar, även om betalmedlet fortfarande är en del av samhället.

– Kontantuttagen har minskat under de senaste åren, både i antal och värde, vilket tyder på att användningen av kontanter minskar, framhöll Riksbanken i en rapport våras.

Enligt myndighetens egen undersökning var det blott 10 procent som betalade med kontanter vid sitt senaste köp i butik.

LÄS MER: Småsparare varnas: Kan förlora 230 000 kronor

Ny lag på gång

Regeringen har tidigare lagt fram ett förslag om att livsmedel, medicin och offentliga avgifter som exempelvis vård och fordonsbesiktning ska kunna betalas kontant.

Förslaget har nu varit ute på remiss.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, har finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tidigare sagt.

LÄS MER: Sverige hyllas internationellt – ”ligger återigen före”

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen

“Alarmerande” tapp för Sverigedemokraterna

2025 10 29

Stödet har rasat för Sverigedemokraterna i partiets historiskt starkaste fäste.

Under lång tid har SD varit som allra störst i Skåne. I riksdagsvalet 2022 blev man exempelvis största parti i hela länet.

Nu har det skett ett “alarmerande stort” väljartapp i samma län, skriver SD själva i en valanalys som GP har tagit del av.

– Väljartappet är alarmerande stort och i ett par kommuner presterar man i valet 2024 sämre än vad man gjorde i Europaparlamentsvalet 2014, framhåller Sverigedemokraterna enligt tidningen.

"Anmärkningsvärt"

Trots att SD var störst i Skåne 2022 var utfallet, cirka 29 procent av länets röster, lägre än väntat.

Hela situationen beskrivs som “anmärkningsvärd” och partiet saknar någon konkret förklaring till bakslaget.

Undersökningar som SD har gjort om saken har inte lett till några slutsatser.

När det gäller EU-valet förra året finns dock teorier, exempelvis att partiledaren Jimmie Åkesson inte hade framträdande roll på samma sätt som i riksdagsvalen.

SD-ledaren själv beskriver fjolårets valresultat som en väckarklocka.

– Det har länge hetat att Sverigedemokraterna är någon slags självspelande piano och det spelar ingen roll vad vi gör så går det bra och vi dubblar oss i varje val. Nu har alla förstått att det är inte så, säger Jimmie Åkesson till GP.

SD: Då fäller vi regeringen

Opinionsläget på nationell nivå är däremot mer munter läsning för SD.

Partiet parkerar på 21 procent av väljarstödet enligt en mätning från DN/Ipsos som släpptes förra veckan. Tidningen beskriver SD:s opinionsläge som “synnerligen stabilt”.

Jimmie Åkesson har varit mycket tydlig med att Sverigedemokraterna kommer att kräva en plats i regeringen efter nästa års val.

Annars fäller man Ulf Kristersson som statsminister.

– Då trycker vi på röd knapp i kammaren, sade Åkesson till Expressen förra veckan.

LÄS MER: Sverige hyllas internationellt – ”ligger återigen före”

Liberalerna redo gå till nyval

Samtidigt lovar även Liberalerna att rösta rött till Kristersson om statsministern släpper in SD i regeringen.

Enligt partiledaren Simona Mohamsson är hon beredd att driva frågan till ett nyval.

– Jag har varit tydlig med vilka krav vi har på våra mandat, och det är inte konstigt att alla partier både vill sitta i regering och att alla partier skulle vilja vara statsminister, säger hon till SVT.

LÄS MER: Nytt rekord i Sverige – och samtidigt firar Trump

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen