UPPGIFTER: Risk för storbråk – om svenskt stridsflyg

2025 01 11

Ett politiskt storbråk riskerar att blossa upp om svenskt stridsflyg.

Framtiden för svenskt stridsflyg är föremål för en politisk strid.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har samma åsikt i frågan – men regeringen är mer tveksam, rapporterar DN.

Frågan är om ska ge Saab i uppdrag att utveckla ett nytt stridsflyg – eller om man ska välja en annan väg.

”Ska vara svensk rådighet”

Både S och SD vill att Saab ska utveckla en ny generation av Gripen.

Men regeringen har inte uteslutit ett annat alternativ: Att istället satsa på ett amerikanskt plan, enligt tidningen.

Ett alternativ som skulle bli mindre kostsamt och samtidigt skulle stärka relationen till USA.

Men S är kritiska till att regeringen tvekar i frågan. Partiet framhåller bland annat att det är bra för Sverige att satsa på den egna flygindustrin.

– Vi vill att det ska vara svensk rådighet och svensk styrning i hela det här projektet. Och att svensk flygindustri och Saab ska vara grunden för att fortsatta utvecklingen, säger Peter Hultqvist (S), partiets försvarstalesperson, till tidningen.

Väldigt långsiktig fråga

Samtidigt bedriver Saab lobbyverksamhet och opinionsbildning i frågan.

Företaget hoppas på att få ett beslut 2026.

Det finns dock en stor oro över hur kostsamt det skulle bli för den svenska försvarsbudgeten, därför har regeringen ännu inte uteslutit ett amerikanskt alternativ.

Striden om vilket stridsflyg som ska ersätta Jas 39 Gripen är brådskande, trots att tidsperspektiven är långa, vilket SVT tidigare har rapporterat.

Gripen förväntas kunna vara i tjänst fram till minst 2050.

Men att utveckla ett nytt stridsflygplan kan ta upp till 25 år, enligt kanalen. Därför börjar det bli hög tid för Sverige att fatta ett beslut.

”Svenska alternativet är det bästa”

Även SD är kritiska till att regeringen överväger att köpa ett färdigt utländskt system.

– För min del är det väldigt tydligt att det svenska alternativet är det bästa. Dels rent operativt, men även för det svenska samhället, sade Lars Wistedt, försvarspolitisk talesperson för SD, till kanalen i november.

Försvarsminister Pål Jonson (M) säger att frågan ska utredas, och regeringen hoppas att man i slutändan kan fatta ett beslut som accepteras brett.

– Vi kommer från regeringens sida att eftersträva så bred samsyn som möjligt kring det här beslutet, för det sträcker sig över många mandatperioder, säger han till DN.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

– Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen