22 oktober 2025

UPPGIFTER: Risk för storbråk – om svenskt stridsflyg

2025 01 11

Ett politiskt storbråk riskerar att blossa upp om svenskt stridsflyg.

Framtiden för svenskt stridsflyg är föremål för en politisk strid.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har samma åsikt i frågan – men regeringen är mer tveksam, rapporterar DN.

Frågan är om ska ge Saab i uppdrag att utveckla ett nytt stridsflyg – eller om man ska välja en annan väg.

”Ska vara svensk rådighet”

Både S och SD vill att Saab ska utveckla en ny generation av Gripen.

Men regeringen har inte uteslutit ett annat alternativ: Att istället satsa på ett amerikanskt plan, enligt tidningen.

Ett alternativ som skulle bli mindre kostsamt och samtidigt skulle stärka relationen till USA.

Men S är kritiska till att regeringen tvekar i frågan. Partiet framhåller bland annat att det är bra för Sverige att satsa på den egna flygindustrin.

– Vi vill att det ska vara svensk rådighet och svensk styrning i hela det här projektet. Och att svensk flygindustri och Saab ska vara grunden för att fortsatta utvecklingen, säger Peter Hultqvist (S), partiets försvarstalesperson, till tidningen.

Väldigt långsiktig fråga

Samtidigt bedriver Saab lobbyverksamhet och opinionsbildning i frågan.

Företaget hoppas på att få ett beslut 2026.

Det finns dock en stor oro över hur kostsamt det skulle bli för den svenska försvarsbudgeten, därför har regeringen ännu inte uteslutit ett amerikanskt alternativ.

Striden om vilket stridsflyg som ska ersätta Jas 39 Gripen är brådskande, trots att tidsperspektiven är långa, vilket SVT tidigare har rapporterat.

Gripen förväntas kunna vara i tjänst fram till minst 2050.

Men att utveckla ett nytt stridsflygplan kan ta upp till 25 år, enligt kanalen. Därför börjar det bli hög tid för Sverige att fatta ett beslut.

”Svenska alternativet är det bästa”

Även SD är kritiska till att regeringen överväger att köpa ett färdigt utländskt system.

– För min del är det väldigt tydligt att det svenska alternativet är det bästa. Dels rent operativt, men även för det svenska samhället, sade Lars Wistedt, försvarspolitisk talesperson för SD, till kanalen i november.

Försvarsminister Pål Jonson (M) säger att frågan ska utredas, och regeringen hoppas att man i slutändan kan fatta ett beslut som accepteras brett.

– Vi kommer från regeringens sida att eftersträva så bred samsyn som möjligt kring det här beslutet, för det sträcker sig över många mandatperioder, säger han till DN.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


JUST NU: Rysk militärhelikopter nedskjuten – inne i Ryssland

2025 11 23

Ukraina säger sig ha lyckats med en unik bedrift.

Ukrainska drönaroperatörer fortsätter att träffa måltavlor i Ryssland.

Vanligtvis rör det sig om oljeraffinaderier, annan energiinfrastruktur eller militära måltavlor.

Men på söndagskvällen uppger Ukrainas specialstyrkor att de med hjälp av drönare har skjutit ner en rysk militärhelikopter – inne i Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Första gången

Ukrainska styrkor har skjutit ner en rysk Mi-8-helikopter i Rostov-området med en "deep strike"-drönare.

Det uppger Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO.

Operationen markerar första gången Ukraina har använt en "deep strike"-drönare för att skjuta ner en rysk Mi-8.

Helikoptern sköts ner nära Kuteynikovo i Rostov-regionen.

“Ändrar reglerna”

Så här lyder ett meddelande från de ukrainska specialstyrkorna:

– Vi ändrar spelets regler: nu är vi på jakt!

Mi-8 är en tvåmotorig, Sovjetdesignad helikopter som bland annat används i stor utsträckning för transport och stridsstöd.

Läs mer: Lukasjenko ger Ukraina oväntat glädjebesked

Oklart i Kupjansk

Samtidigt fortsätter de intensiva striderna på marken i Ukraina.

De kanske mest intensiva striderna pågår i Pokrovsk i Donetsk, och i Kupjansk nära Kharkiv.

Ryssland hävdar att de har tagit över Kupjansk – någonting som ukrainarna menar är falskt.

“Trycker tillbaka”

Tankesmedjan Institute for the Study of War förklarar.

– Ukrainska militära tjänstemän fortsätter att indikera att ukrainska styrkor trycker tillbaka ryska försök att inta Kupjansk – i motsats till upprepade ryska påståenden om att ha intagit staden, uppger ISW.

– Talespersonen för Ukrainas samlade styrkor – Joint Forces Task Force – överste Viktor Trehubov, uppgav den 21 november att ryska styrkor fortsätter att försöka infiltrera Kupjansk, men att antalet ryska soldater i den norra delen av staden har minskat.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto: By Vitaly V. Kuzmin - commons.wikimedia, CC BY-SA 4.0

Text: Redkationen


JUST NU: Europa bjuder in Putin i värmen igen

2025 11 23

Europa bjuder nu in Vladimir Putin till G8 igen.

USA har som bekant framfört ett fredsförslag till Ryssland och Ukraina.

Samtidigt har de europeiska länderna kommit med ett eget motförslag.

Européerna vill bjuda in Vladimir Putin i värmen igen – Ryssland är välkomna tillbaka till G8 vid ett eventuellt fredsavtal uppbyggt av de europeiska länderna, rapporterar The Telegraph på söndagen.

Bjuder in Putin

Europa har erbjudit sig att bjuda in Vladimir Putin tillbaka till vad som på nytt kan bli G8 istället för G7 vid ett potentiellt fredsavtal för att avsluta kriget i Ukraina. 

Erbjudandet till Ryssland, som uteslöts från det politiska forumet efter annekteringen av Krym, framfördes under förhandlingar i Genève på söndagen. 

Det var ett av ett antal eftergifter som gjordes av europeiska ledare i ett motförslag efter den fredsplan mellan USA och Ryssland som läckte ut förra veckan.

“Bästa mötet hittills”

Den europeiska planen, som brittiska tjänstemän hjälpte till att utforma, anger att Ryssland ska "progressivt återintegreras i den globala ekonomin" innan G8 nämns.

USA:s utrikesminister Marco Rubio är nöjd med utvecklingen.

– Jag tror att detta är ett mycket, mycket meningsfullt, jag skulle säga, förmodligen det bästa mötet och dagen vi har haft hittills under hela den här processen, ända sedan vi först tillträdde i januari, säger han.

Läs mer: Sju tunga bakslag för Trump – ”Sämre än Biden”

Blev G7

G7 grundades efter OPEC:s oljeembargo 1973 som ett forum för de rikaste nationerna att diskutera kriser som påverkade världsekonomin.

Medlemmar är Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

Gruppen hette tidigare G8 – men blev G7 sedan Ryssland uteslöts.

Tar över

Varje år övertar ett annat medlemsland ordförandeskapet i gruppen, sätter prioriteringar och organiserar toppmöten. 

Kanada tog över ordförandeskapet från Italien under 2025, uppger Reuters.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto:

Text: Redaktionen