UPPGIFTER: Risk för storbråk – om svenskt stridsflyg

2025 01 11

Ett politiskt storbråk riskerar att blossa upp om svenskt stridsflyg.

Framtiden för svenskt stridsflyg är föremål för en politisk strid.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har samma åsikt i frågan – men regeringen är mer tveksam, rapporterar DN.

Frågan är om ska ge Saab i uppdrag att utveckla ett nytt stridsflyg – eller om man ska välja en annan väg.

”Ska vara svensk rådighet”

Både S och SD vill att Saab ska utveckla en ny generation av Gripen.

Men regeringen har inte uteslutit ett annat alternativ: Att istället satsa på ett amerikanskt plan, enligt tidningen.

Ett alternativ som skulle bli mindre kostsamt och samtidigt skulle stärka relationen till USA.

Men S är kritiska till att regeringen tvekar i frågan. Partiet framhåller bland annat att det är bra för Sverige att satsa på den egna flygindustrin.

– Vi vill att det ska vara svensk rådighet och svensk styrning i hela det här projektet. Och att svensk flygindustri och Saab ska vara grunden för att fortsatta utvecklingen, säger Peter Hultqvist (S), partiets försvarstalesperson, till tidningen.

Väldigt långsiktig fråga

Samtidigt bedriver Saab lobbyverksamhet och opinionsbildning i frågan.

Företaget hoppas på att få ett beslut 2026.

Det finns dock en stor oro över hur kostsamt det skulle bli för den svenska försvarsbudgeten, därför har regeringen ännu inte uteslutit ett amerikanskt alternativ.

Striden om vilket stridsflyg som ska ersätta Jas 39 Gripen är brådskande, trots att tidsperspektiven är långa, vilket SVT tidigare har rapporterat.

Gripen förväntas kunna vara i tjänst fram till minst 2050.

Men att utveckla ett nytt stridsflygplan kan ta upp till 25 år, enligt kanalen. Därför börjar det bli hög tid för Sverige att fatta ett beslut.

”Svenska alternativet är det bästa”

Även SD är kritiska till att regeringen överväger att köpa ett färdigt utländskt system.

– För min del är det väldigt tydligt att det svenska alternativet är det bästa. Dels rent operativt, men även för det svenska samhället, sade Lars Wistedt, försvarspolitisk talesperson för SD, till kanalen i november.

Försvarsminister Pål Jonson (M) säger att frågan ska utredas, och regeringen hoppas att man i slutändan kan fatta ett beslut som accepteras brett.

– Vi kommer från regeringens sida att eftersträva så bred samsyn som möjligt kring det här beslutet, för det sträcker sig över många mandatperioder, säger han till DN.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Glädjebesked för många svenskar – “3 000 kronor mer i månaden”

2026 05 11

Geopolitisk oro till trots stärks svenskarnas köpkraft.

Det konstaterar Handelsbanken i en färsk konjunkturrapport.

Rubrikerna har varit mörka under den senaste tiden med anledning av kriget i Mellanöstern, som bland annat drivit upp drivmedelspriserna.

Men enligt Handelsbankens prognos kommer svenskarnas köpkraft att stärkas i år, rapporterar Dagens industri.

Nästan 3 000 kronor

Ett lågt inflationstryck och stigande reallöner bidrar till att köpkraften stärks.

Så här ser ett par exempel ut enligt storbankens beräkningar:

- En barnfamilj med medelhöga inkomster och bolån på två miljoner får 2 750 kronor i ökad köpkraft i år.

- Ett höginkomstpar med ett bolån på fyra miljoner kronor får 3 700 kronor i ökad köpkraft i år.

“Stärks mer än vanligt”

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger att prognosen inte har ändrats trots kriget i Iran och det stängda Hormuz-sundet.

– Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år, menar hon.

Även SEB har en liknande syn på saken, och tror likt Handelsbanken på att hushållen får det bättre i år.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Lämnades oförändrad

Den senaste inflationsrapporten visade att inflationstakten ligger långt under Riksbankens mål på två procent.

Trots det lämnade centralbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det senaste mötet.

Riskerna som kopplas till kriget i Mellanöstern bedöms alltjämt vara påtagliga enligt Riksbanken.

Riksbankens ord

Så här lät det från Riksbanken när det senaste räntebeskedet lämnades tidigare i veckan:

– Osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet. Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan, menas det.

– Samtidigt har konjunkturutvecklingen varit svagare än väntat och det inhemska inflationstrycket är lågt i nuläget.

Läs mer: Svenska hushåll får pengar i juni

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Positivt besked för alla med B-körkort

2026 05 11

Ditt B-körkort blir snart värt mer.

EU planerar en höjning av viktgränsen för B-körkort.

Detta kan ge svenska bilförare tillgång till betydligt fler och tyngre fordon utan extra körkortsprov.

Positivt för miljontals

EU:s beslut att höja viktgränsen för B-körkort från 3,5 ton till 4,25 ton beskrivs som en av de största förändringarna på länge för vanliga bilister.

Det innebär att fler kan köra tyngre fordon utan att behöva ta C-körkort eller andra tilläggsbehörigheter.

– I dag får du med vanligt B-körkort köra personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kilo. Det innebär att du kan köra de flesta vanliga bensin-, diesel- och elbilar, uppger Transportstyrelsen.

Skillnad mot tidigare regel

Det så kallade B96-körkortet fungerar redan i dag som en utökning av B-behörigheten och gör det möjligt att köra personbil med släp, så länge den totala sammanlagda vikten inte överstiger 4 250 kilo.

Men det handlar fortfarande om en bil tillsammans med ett släp – och inte om att en ensam bil får väga så mycket.

Det är där skillnaden ligger jämfört med det nya EU-direktivet, som i stället skulle höja gränsen för själva fordonet.

– Europeiska unionen (EU) har beslutat om ett nytt körkortsdirektiv som gäller för samtliga medlemsländer. De nya reglerna kommer att påverka dig som har körkort eller planerar att ta körkort i framtiden, uppger Transportstyrelsen.

Bestämmelsen ingår i EU:s fjärde körkortsdirektiv, som antogs av Europaparlamentet i oktober 2025.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Fler bilar blir tillgängliga

En av de tydligaste effekterna är att fler elbilar och större transportfordon ryms inom B-behörigheten.

Dagens elbilar är ofta tunga redan utan last, vilket gör att många idag snabbt når gränsen på 3,5 ton.

För vanliga svenskar innebär det konkret att man kan köra större elbilar, använda rymligare transportbilar vid flytt eller välja tyngre husbilar till sommarsemestern utan att ta extra körkort.

Flera länder har redan infört de nya reglerna. I Nederländerna trädde regeln i kraft redan 2025.

EU planerar att införa nya körregler i hela unionen runt 2029–2030, men fram till dess kommer olika länder ha olika lagar.

LÄS MER: Stormakt uppmanar hela befolkningen att stanna hemma

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen