UPPGIFTER: Risk för storbråk – om svenskt stridsflyg

2025 01 11

Ett politiskt storbråk riskerar att blossa upp om svenskt stridsflyg.

Framtiden för svenskt stridsflyg är föremål för en politisk strid.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har samma åsikt i frågan – men regeringen är mer tveksam, rapporterar DN.

Frågan är om ska ge Saab i uppdrag att utveckla ett nytt stridsflyg – eller om man ska välja en annan väg.

”Ska vara svensk rådighet”

Både S och SD vill att Saab ska utveckla en ny generation av Gripen.

Men regeringen har inte uteslutit ett annat alternativ: Att istället satsa på ett amerikanskt plan, enligt tidningen.

Ett alternativ som skulle bli mindre kostsamt och samtidigt skulle stärka relationen till USA.

Men S är kritiska till att regeringen tvekar i frågan. Partiet framhåller bland annat att det är bra för Sverige att satsa på den egna flygindustrin.

– Vi vill att det ska vara svensk rådighet och svensk styrning i hela det här projektet. Och att svensk flygindustri och Saab ska vara grunden för att fortsatta utvecklingen, säger Peter Hultqvist (S), partiets försvarstalesperson, till tidningen.

Väldigt långsiktig fråga

Samtidigt bedriver Saab lobbyverksamhet och opinionsbildning i frågan.

Företaget hoppas på att få ett beslut 2026.

Det finns dock en stor oro över hur kostsamt det skulle bli för den svenska försvarsbudgeten, därför har regeringen ännu inte uteslutit ett amerikanskt alternativ.

Striden om vilket stridsflyg som ska ersätta Jas 39 Gripen är brådskande, trots att tidsperspektiven är långa, vilket SVT tidigare har rapporterat.

Gripen förväntas kunna vara i tjänst fram till minst 2050.

Men att utveckla ett nytt stridsflygplan kan ta upp till 25 år, enligt kanalen. Därför börjar det bli hög tid för Sverige att fatta ett beslut.

”Svenska alternativet är det bästa”

Även SD är kritiska till att regeringen överväger att köpa ett färdigt utländskt system.

– För min del är det väldigt tydligt att det svenska alternativet är det bästa. Dels rent operativt, men även för det svenska samhället, sade Lars Wistedt, försvarspolitisk talesperson för SD, till kanalen i november.

Försvarsminister Pål Jonson (M) säger att frågan ska utredas, och regeringen hoppas att man i slutändan kan fatta ett beslut som accepteras brett.

– Vi kommer från regeringens sida att eftersträva så bred samsyn som möjligt kring det här beslutet, för det sträcker sig över många mandatperioder, säger han till DN.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen