UPPGIFTER: Rysk drönare i Natoland

2025 01 17

En rysk drönare uppges har slagit ner på Natolandets Rumäniens territorium.

Drönaren har hittats i närheten av den sydöstra regionen Tulcea, nära Rumäniens gräns mot Ukraina. 

Enligt Rumäniens försvarsdepartement har en eller flera drönare kränkt rumänskt luftrum i samband med en massiv luftattack mot Ukraina. 

Det rumänska flygvapnet skickade upp två stridsflygplan för att övervaka attacken.

Drönarnedslaget undersöks för närvarande. 

Vanligt förekommande

Det är inte första gången som Rumänien drabbas av de ryska angreppen. 

Natolandet, som delar en 650 kilometer lång gräns till Ukraina, har vid flera tillfällen tvingats konstatera att ryska drönarfragment har landat i dess territorium.

Ryska drönare har även korsat Rumäniens luftrum vid upprepade tillfällen i samband med luftattacker mot Ukraina.

”Flög mot Rumänien”

Ryssland avfyrade 50 drönare och flera ballistiska robotar mot Ukraina under natten mellan torsdag och fredag.

Ukrainska styrkor sköt ner 33 av 50 drönare. 

– Ytterligare nio "förlorades" och en drönare flög i riktning mot Rumänien, framhåller det ukrainska flygvapnet i ett uttalande.

En död och flera skadade

I hamnstaden Izmajil i sydvästra Ukraina har Ryssland attackerat flera civila mål.

– Flera bostadshus har skadats. Inga personskador har rapporterats, framhåller den lokala guvernören Oleh Kiper i ett uttalande.

I byn Antonivka i Chersonregionen har en rysk drönare slagit ner i en busshållplats. En man dödades i attacken, uppger guvernören Oleksandr Prokudin.

Ytterligare sju personer har skadats i Chersonregionen.

– Den ryska militären slog till mot bostadsområden i regionen och skadade särskilt ett höghus och 15 privata hus. Ockupanterna förstörde också ett dussintals fordon, skriver Prokudin i ett inlägg på Telegram.

Under det senaste dygnet har ryska luftattacker dödat en person och skadat 16, rapporterar Kyiv Independent.

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen