UPPGIFTER: Rysk drönare i Natoland

2025 01 17

En rysk drönare uppges har slagit ner på Natolandets Rumäniens territorium.

Drönaren har hittats i närheten av den sydöstra regionen Tulcea, nära Rumäniens gräns mot Ukraina. 

Enligt Rumäniens försvarsdepartement har en eller flera drönare kränkt rumänskt luftrum i samband med en massiv luftattack mot Ukraina. 

Det rumänska flygvapnet skickade upp två stridsflygplan för att övervaka attacken.

Drönarnedslaget undersöks för närvarande. 

Vanligt förekommande

Det är inte första gången som Rumänien drabbas av de ryska angreppen. 

Natolandet, som delar en 650 kilometer lång gräns till Ukraina, har vid flera tillfällen tvingats konstatera att ryska drönarfragment har landat i dess territorium.

Ryska drönare har även korsat Rumäniens luftrum vid upprepade tillfällen i samband med luftattacker mot Ukraina.

”Flög mot Rumänien”

Ryssland avfyrade 50 drönare och flera ballistiska robotar mot Ukraina under natten mellan torsdag och fredag.

Ukrainska styrkor sköt ner 33 av 50 drönare. 

– Ytterligare nio "förlorades" och en drönare flög i riktning mot Rumänien, framhåller det ukrainska flygvapnet i ett uttalande.

En död och flera skadade

I hamnstaden Izmajil i sydvästra Ukraina har Ryssland attackerat flera civila mål.

– Flera bostadshus har skadats. Inga personskador har rapporterats, framhåller den lokala guvernören Oleh Kiper i ett uttalande.

I byn Antonivka i Chersonregionen har en rysk drönare slagit ner i en busshållplats. En man dödades i attacken, uppger guvernören Oleksandr Prokudin.

Ytterligare sju personer har skadats i Chersonregionen.

– Den ryska militären slog till mot bostadsområden i regionen och skadade särskilt ett höghus och 15 privata hus. Ockupanterna förstörde också ett dussintals fordon, skriver Prokudin i ett inlägg på Telegram.

Under det senaste dygnet har ryska luftattacker dödat en person och skadat 16, rapporterar Kyiv Independent.

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


15Sep2025

Dessa livsmedel måste inte slängas – kan ätas trots mögel

2025 09 15

Många slänger mat helt i onödan.

Mat som börjat mögla slutar ofta i soptunnan eller vasken.

Men många livsmedel går bra att äta, trots att de blivit mögliga.

– En hård ost som har mögel kan du skära bort möglet med två centimeters marginal, säger Livsmedelsverkets matsvinnsexpert Karin Fritz, till SR.

Flera livsmedel går bra

Enligt Livsmedelsverket finns det fler livsmedel som kan ätas, även om de börjat mögla.

Äpple, potatis och askar med bär är några exempel där man kan skära eller ta bort vissa delar som möglat, och sedan äta resten.

När det kommer till bröd är det dock annorlunda.

Då ska man slänga hela brödet om någon del har börjat få påväxt av mögel.

– De här mögelsporerna och trådarna kan sprida sig, så att du inte ser dem, in till andra skivor av brödet. Så du behöver slänga hela påsen med bröd, hur tråkigt det än är, säger Karin Fritz.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Vill minska matsvinn

Matsvinn uppstår överallt där mat hanteras, men allra mest slängs i hushållen, uppger Livsmedelsverket.

Naturvårdsverket har i uppdrag att mäta livsmedelsavfallet i Sverige, där även matsvinn ingår.

Enligt den senaste rapporten minskar matsvinnet i de svenska hushållen.

Fakta matsvinn

- Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. De vanligaste livsmedlen som slängs i onödan är frukt, grönsaker, bröd och matrester.

- Utöver det hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.

- För en familj på två vuxna och två barn handlar det sammanlagt om cirka 130 kilo per år.

- Ett matsvinn på 15 kilo i soptunnan skulle kunna motsvara nästan 35 måltider per år för en person.

- För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 5000 och 6000 kronor per år.

Källa: Livsmedelsverket.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


15 sep 2025

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen