21 april 2026

UPPGIFTER: Rysk elit har blivit orolig – hård press på Putin

2025 05 02

Den ryska eliten oroar sig allt mer, och Vladimir Putin uppges vara satt under hård press.

Sedan Donald Trump återvände till Vita huset har många gjort bedömningen att Vladimir Putin och Ryssland har gynnats av den nya amerikanska administrationen.

Men nu växer oron bland den ryska eliten, rapporterar Washington Post.

Mineralavtalet mellan USA och Ukraina har väckt rejäl nervositet, enligt tidningens källor.

Stor oro inom rysk elit

I Putins Ryssland finns en växande oro över vad avtalet mellan USA och Ukraina kommer att få för konsekvenser för Ryssland och dess invasionskrig.

Inom den ryska eliten finns det en rädsla för att Ryssland snabbt är på väg att förlora den fördel som många bedömer att landet har fått i samtalen med USA under Trumpadministrationen.

Från ryskt håll har man fällt hånfulla kommentarer om mineralavtalet och bland annat sagt att Ukraina nu har förvandlats till en amerikansk ”mineralkoloni”.

Bakom kulisserna uppges det dock finnas en stor rädsla för att avtalet förnyar och förstärker bandet mellan Ukraina och USA, och att Rysslands möjligheter att få ut ett fördelaktigt fredsavtal nu minskar i snabb takt.

– Avtalet förvärrar situationen för Ryssland, säger Sergej Markov, en Kremlkopplad politisk analytiker, till tidningen.

– En viktig orsak till spänningarna mellan Trump och Zelenskyj har tagits bort, tillägger han.

Ökad press på Putin

Enligt Markov har USA nu ett större egenintresse i att försvara Ukraina sedan avtalet skrevs under.

– Det leder till att USA tar på sig en viss skyldighet att försvara Ukraina eftersom det blir ägare till Ukraina, säger den Kremlkopplade Markov till tidningen.

Andra källor uppger att Putin är satt under stor press.

Enligt en rysk tjänsteman, som uttalar sig anonymt, pressas nu Putin att göra eftergifter, eller åtminstone försöka ge sken av att han gör det.

– Han förstår att han behöver vara mer samarbetsvillig, säger källan.

Samtidigt brottas Ryssland med ekonomiska problem som sätter ytterligare press på Vladimir Putin, bland annat på grund av inflationen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen