UPPGIFTER: Rysk panik vid Svarta havet – familjer lämnar

2025 04 20

Ukrainska källor uppger att det har uppstått rysk panik vid Svarta havet.

Det har uppstått panik inom den ryska Svartahavsflottan.

Det uppger ukrainska partisaner, rapporterar Kyiv Independent.

Många familjer till höga officerare sägs ha lämnat Krym de senaste veckorna, enligt obekräftade uppgifter.

”Det råder panik”

Uppgifterna kommer från den ukrainska partisangruppen Atesh på söndagen, enligt tidningen.

Gruppen hävdar att det har kommit ett nytt direktiv från ryska myndigheter, som innebär att säkerheten ökas kraftigt vid militära anläggningar på hela Krym.

Det nya direktivet ska bland annat medföra en ökad övervakning, däribland hemlig patrullering av civilklädda reservister, uppger tidningen, som alltså hänvisar till den ukrainska partisangruppen.

Dessutom uppges all ledighet för den ryska personalen ha ställts in.

– Det råder för närvarande panik i enheterna i den ryska Svartahavsflottan, uppger partisangruppen i ett inlägg på Telegram.

Tidningen har dock inte kunnat verifiera uppgifterna.

Merz vill skicka Taurus till Ukraina

Ukraina har genomfört ett flertal attacker mot ryska militära mål på Krym.

Bland annat ska två ryska militärbåtar och ett luftförsvarssystem ha slagits ut av Ukrainas militära underrättelsetjänst i början av april, enligt tidningen.

Uppgifterna om det nya ryska direktivet är emellertid osäkra, liksom det ukrainska påståendet att ryska officersfamiljer lämnar Krym.

Den tillträdande tyska förbundskanslern Friedrich Merz har enligt uppgifter sagt att en leverans av långdistansroboten Taurus skulle kunna möjliggöra attacker mot ryska mål av mycket högt värde på det ockuperade Krym.

Merz har öppnat för att leverera Taurus till Ukraina, vilket Tysklands tidigare förbundskansler Olaf Scholz sade nej till.

Halvön Krym har varit ockuperat av Ryssland sedan 2014.

Arkivfoto: Vasya21

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen