30dec25

UPPGIFTER: Ryssland bygger tortyrkammare i östra Ukraina

2022 04 18

I samband med att Ryssland nu förbereder en ny stor offensiv mot Ukraina så bygger Putinregimen tortyrkammare.

Det uppger Ukrainas regering som varnar för att ryssarna förbereder nya grova brott mot den civila delen av befolkningen.

Inom en snar framtid

President Volodymyr Zelensky har i ett nytt videotal varnat sitt lands befolkning för att Ryssland inom kort kommer att sjösätta en väldig offensiv mot de östra delarna av Ukraina.

– Det kommer att ske inom en snar framtid. De vill bokstavligt talat göra slut på och förstöra Donbass. Förstöra allt som en gång gav ära till denna industriregion, säger president Zelensky.

Donbass utgörs av två av Ukrainas 27 regioner – Luhansk och Donetsk – vilka är de två regioner som Putin delvis invaderade redan 2014 tillsammans med Krym.

Radera ut städer

Världens har uttryckt sin avsky över det sätt på vilket Ryssland bombat sönder den tidigare 400 000-invånarstaden Mariupol och nu väntar samma folkmord fler städer befarar Zelensky.

– Precis som ryska trupper har förstört Mariupol vill de radera ut andra städer och samhällen i regionerna Donetsk och Luhansk, säger Ukrainas president.

18 dödade i Kharkiv

Ryska armén brutala härjningar indikerar tydligt att Zelensky har rätt och på söndagen drabbades Ukrainas näst största stad, Kharkiv, av omfattande ryska bombningar som dödade fem invånare och skadade 23.

Zelensky framhåller att de senaste fyra dagarna har ryska armén dödat 18 personer och skadat 106 i sina urskillningslösa bombningar av Kharkiv.

Avsiktlig terror

– Detta är inget annat än avsiktlig terror. Granater och artilleri mot vanliga bostadsområden. Mot vanlig civila, säger Zelensky.

Han anklagar de ryska styrkorna för att begå grova övergrepp mot befolkningen i regionerna Kherson och Zaporizhzhia i södra Ukraina.

Tortyrkammare

– Det byggs tortyrkammare där. De kidnappar representanter för lokala myndigheter och vem som helst som är synlig i det lokala samhället, säger Zelensky.

Amerikanska och brittiska underrättelseuppgifter – som visat sig slå in i stor utsträckning tidigare under Rysslands anfallskrig – stödjer uppgifterna om att Ryssland begår och avser att begå fruktansvärda brott mot befolkningen i de ockuperade områdena för att skapa skräck och bryta ned invånarna.

Ännu värre

Landets utrikesminister Antony Blinken har tidigare uttalat sig om detta faktum.

– Vi tror att Moskva har utvecklat en plan för omfattande brott mot mänskliga rättigheter – och potentiellt ännu värre – mot det ukrainska folket, uppgav USA:s utrikesminister Tony Blinken, till amerikanska medier.

Har informerat FN

USA har informerat FN om att de har trovärdig information som tyder på att Moskva håller på att sammanställa listor på ukrainare som ska dödas eller skickas till läger. Informationen kommer från ett brev från USA till FN:s människorätt, som Washington Post tagit del av.

I brevet går det att läsa att Moskvas planer skulle innebära: ”tortyr, påtvingande försvinnanden och utbrett mänskligt lidande”.

HBTQ-personer och kyrkligt engagerade

I brevet framgår det att journalister, HBTQ-personer, olika typer av aktivister och personer engaerade inom kyrkan bedöms finnas med på dödslistor vars genomförande befaras verkställas efter en militär ockupation – en ockupation som redan äger rum i delar av östra och södra Ukraina.

Ryssland har gjort det förut

USA framhåller att man sett liknande agerande av Ryssland efter tidigare ryska operationer.

– Det har inkluderat planerade mord, kidnappning, tvingade försvinnanden, fängslande och användande av tortyr, framhåller  USA:s ambassadör Bathsheba Nell Crocker.

Dödliga metoder

– Vi har också trovärdig information om att ryska trupper sannolikt kommer att använda dödliga metoder för att skingra fredliga protester eller på annat sätt motverka fredligt motstånd från den civila befolkningen.

Foto: Presidential Office of Russia

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen