UPPGIFTER: Ryska drönare nedslagna i Natoland

2023 09 04

Ryska drönare har slagit ned utanför Ukraina.

Det uppger den ukrainska regeringen på måndagsförmiddagen.

I Natoland

Nedslagen ska dessutom ha gjorts i ett grannland tillika en medlem i Nato.

Det handlar om Rumänien, rapporterar Reuters med hänvisning till Oleg Nikolenko, talesperson för den ukrainska utrikesministern.

– Detta är ännu en bekräftelse på att Rysslands missilterror utgör ett enormt hot, inte bara mot Ukrainas säkerhet, utan också mot säkerheten i grannländerna, inklusive Natos medlemsländer, säger Nikolenko.

Ytterligare två källor från Ukraina ska ha kommit med samma uppgifter.

Attack i natt

Det finns få konkreta uppgifter om drönarna i nuläget.

– Ryska drönare föll och detonerade på rumänskt territorium på måndagen under en nattattack mot den ukrainska hamninfrastrukturen vid floden Donau, uppger Reuters.

Samtidigt har Oleg Nikolenko gått ut på Facebook med en ny vädjan till västerländska partners om att påskynda leveranserna av luftförsvarssystem till Ukraina.

Tjänstemannen har även lagt upp en bild som han hävdar visar hur elden sprids på andra sidan Donau.

Rumänien förnekar

Rumänien är medlem i Nato sedan 2007.

Landet blev fyra år tidigare även en del av EU.

Nato har ännu inte kommenterat uppgifterna om de två drönarna som alltså uppges ha slagit ned i ett av deras medlemsländer.

Dock har en talesperson för Rumäniens försvarsministerium initialt gått ut och förnekat de ukrainska rapporterna, rapporterar Reuters.

– Departementet kommer att släppa ett uttalande senare på måndagen, framhåller talespersonen för nyhetsbyrån.

Raket i Polen förra året

Uppgifterna är de första om att kriget sprider sig till omkringliggande Natoländer sedan rapporterna om att två raketer slog ned i den polska staden Przewodów i november förra året.

Explosionerna då orsakade stor förödelse och landets premiärminister kallade till krismöte.

AP gick då ut med att det var två ryska robotar som slagit ned i Polen.

Senare tydde det mesta på att det var en ukrainsk robot som av misstag korsade gränsen när landets försvar försökte skjuta ned en rysk missil.

– Vi har inga bevis på att den avfyrades av Ryssland. Det är mycket sannolikt att roboten avfyras av ukrainska luftförsvaret, sade Polens president Andrzej Duda ett par dagar senare.

– Explosionen är inte Ukrainas fel. Ryssland bär det slutliga ansvaret, stämde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg in.

President Volydymyr Zelensky förnekade att Ukraina hade avfyrat raketen.

Text: Redaktionen

JUST NU: Tung smäll för hushållen – inträffar i september

2025 08 29

Den senaste tiden har elpriserna nått de högsta nivåerna sedan i vintras.

Södra Sverige har noterat pristoppar på 2 kronor per kilowattimme under vissa tider på dygnet.

Nu kommer nästa smäll.

Det aktuella prisläget ser ut att fortsätta och i mitten av september förvärras situationen, rapporterar ehandelsbolaget Bixia.

Bixia hänvisar till att hela fem kärnkraftsreaktorer i Sverige och Finland väntas vara ur drift samtidigt, vilket kommer få elpriserna att stiga ännu mer.

– Vi har redan ett läge där halva den svenska kärnkraften är frånkopplad. Om vi dessutom får fortsatt låga vindnivåer och hög efterfrågan, kan det bli riktigt knappt om el, säger Johan Sigvardsson, elanalytiker på Bixia.

”Ovanlig situation”

Det finns flera förklaringar till sensommarens höga elpriser. 

Flera svenska kärnkraftsreaktorer har varit ur drift på grund av planerat underhåll och tekniska fel, samtidigt som har vindkraftsproduktionen minskat under vindstilla dagar i stora delar av landet.  

Under flera dagar har Sverige tvingats importera el, vilket är mycket ovanligt för årstiden.

– Det här är en ovanlig situation, både vad gäller tid på året och omfattning, säger Johan Sigvardsson.

– När vindkraften inte producerar sätter vattenkraften pris i linje med kontinenten för att tillverka den el som behövs. Det innebär att elpriserna i vissa fall till och med har varit högre här än i våra grannländer på kontinenten.

Uppmanar elkunder: Se över elavtalet

Med anledning av de höga elpriserna och den kommande prisökningen uppmanar Bixia hushållen att se över sina elavtal.

– För elkunder innebär de höga elpriserna att det kan vara klokt att se över sitt elavtal och energianvändning. Med ett timprisavtal har du möjlighet att påverka din kostnad genom att anpassa din elanvändning till dygnets billigare timmar, skriver bolaget.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina får rysk jättesumma

2025 08 29

Ukraina kan få ett välkommet tillskott i kassan.

EU-kommissionen utarbetar ett system för att överföra nästan 200 miljarder euro av ryska frysta tillgångar för att återuppbygga Ukraina efter krigets slut, rapporterar Politico.

En massiv summa. Siffran motsvarar omkring 2 200 miljarder kronor.

Den första fasen av planen är att använda räntorna från de ryska tillgångarna, och EU vill höja avkastningen genom nya investeringar.

– EU pressar medlemsländerna att flytta tillgångarna till mer riskfyllda investeringar som kan ge högre vinster för Ukraina och samtidigt öka trycket på Ryssland eftersom landet vägrar att stoppa striderna, uppger flera källor med insyn enligt tidningen.

I ett andra steg arbetar EU för att konfiskera tillgångarna helt och hållet.  

– Planen ses också som ett steg mot att potentiellt beslagta tillgångarna och ge dem till Ukraina som straff för att Ryssland vägrar att betala krigsskadestånd, förklarar källorna.

EU-chefen kommenterar

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen öppnade nyligen för att de ryska miljarderna kan flyttas till Ukraina.

– Vi fortsätter arbetet med de ryska frysta tillgångarna för att bidra till Ukrainas försvar och återuppbyggnad, sade hon på en pressträff i torsdags.

LÄS MER: Stort slöseri med skattepengar – ett parti pekas ut |

Motsätter sig omedelbart övertagande

Många EU-länder motsätter sig att tillgångarna omedelbart ska konfiskeras, eftersom det skulle bryta mot internationell rätt och kunna slå tillbaka mot EU-länder i framtiden.

Men uppfattningarna går isär.

De baltiska länderna har länge drivit på för att EU ska konfiskera tillgångarna helt och hållet. Både EU:s lettiske handelskommissionär Valdis Dombrovskis och unionens estniska utrikeschef Kaja Kallas har fört fram idén, rapporterar Politico.

Sverige är av samma uppfattning.

– Vi hade gärna gått längre i Sverige. Det hade varit ännu bättre att ta tillgångarna och finansiera ännu mer, har statsminister Ulf Kristersson (M) sagt till Europaportalen.

LÄS MER: Plötslig flykt på börsen – många säljer samma aktier

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen