27okt2025

UPPGIFTER: Ryska massmördarna på väg att identifieras

2022 04 06

USA kommer med hoppfulla besked om att kunna bringa klarhet i exakt vilken rysk enhet som ligger bakom grymheterna i den ukrainska staden Butja.

Bilderna på massgravarna har kablats ut för hela världen. 14 meter långa gravar med civila människor, visar satellitbilder.

Ryska attacker ligger bakom, men exakt vilken enhet har varit svårt att bevisa. Till nu, uppger amerikanska källor till CNN.

Identifiering möjlig

– Det är möjligt att identifiera de ryska enheterna, säger en tjänsteman från USA med den senaste informationen.

Hög prioritet

Enligt samma källa är uppgiften om att ta reda på vem som är ansvarig högt upp på dagordningen för USA.

– Det är en extremt hög prioritet, säger tjänstemannen till CNN.

Analysering pågår

Sedan krigsbrotten och massmördandet i Butja fördes fram i ljuset har arbetet pågått med att samla in och analysera uppgifter. Man använder sig av alla möjliga verktyg och tillgångar för att ta fram de skyldiga.

Nu tyder uppgifter på att man har “skalat ned” alternativen bland misstänkta enheter, menar samma tjänsteman.

Information kan förbli hemlig

Det är emellertid inte säkert att USA kommer att dela med sig av informationen till allmänheten.

Ett beslut kan mycket väl tas om att istället enbart utlämna uppgifterna till Ukraina.

Flera enheter 

Samtidigt uppger också källan att man håller på att analysera möjligheten att det kan ligga mer än en rysk enhet bakom grymheterna i Butja.

Svårigheterna sägs vara att fastslå om brotten har ägt rum medan en rysk enhet drog sig från området, samtidigt som en annan anslöt.

Omvärlden fördömer

Sedan informationen krigsbrotten och massgraven i bland annat Butja nått omvärlden har betydande länder svarat med starka fördömanden.

Nya sanktioner har slagit från både EU och USA. Dessutom har Tyskland öppnat för möjligheten att stänga av importen av rysk gas, och hemma i Sverige bedrivs det stark opinion för att Sverige bör göra samma sak.

Foto: K Schmidt resp resp. Д Григорьев

Text: Redaktionen


Postnord går ut med varning till kunder

2026 05 22

Bedrägliga sms cirkulerar just nu.

Det gäller att se upp för bluff-sms den kommande tiden.

Just nu cirkulerar bedrägliga meddelanden som ser ut att komma från Postnord.

Men avsändaren är i själva verket en bedragare som försöker lura tilltänkta offer på pengar.

Så ser det ut

Sms:en skickas ut till svenskar till synes slumpmässigt.

Så här kan de se ut enligt Råd & Rön:

– Ditt paket har returnerats till lagret på grund av en felaktig adress. Om adressen inte uppdateras inom 12 timmar kommer en förvaringsavgift att tas ut.

Med 12 timmars-angivelsen hoppas bedragaren kunna stressa in mottagaren till att ta ogenomtänkta beslut och ange personliga uppgifter via en länk.

Klicka inte

Den som får den här typen av meddelanden bör radera direkt, alternativt anmäla.

Det är viktigt att inte under några omständigheter klicka på länkar eller följa uppmaningarna i sms:en.

Den som gör det kan bli lurad på pengar.

Läs mer: Desperation på Ica – tvingas flytta försäljningen

Postnord varnar

På grund av de bedrägliga sms:en som cirkulerar har Postnord tvingats gå ut med en varning till kunder.

– Bluff-sms eller bluff-mejl är skickade från bedragare som utger sig för att vara PostNord, eller annan stor aktör. Målet är att komma åt känsliga uppgifter som kontonummer eller Bank-ID, varnar Postnord.

Så känner du igen

Här är Postnords tips på hur man kan känna igen att det rör sig om bluff-sms:

- Meddelandet har länkar och bilagor

- Länkar leder till okända betalsidor

- Du väntar inte på något paket

- Du bes lämna ut personlig information

– Blir du tillfrågad om att lämna ut känsliga uppgifter? Då är det en bluff. Lämna aldrig ut lösenord, bankkortsnummer, banksaldo eller inloggning till ditt BankID till någon, fortsätter Postnord.

Läs mer: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


21 maj 2026

Nästan dubbel avgift för pensionärer

2026 05 21

Äldre personer i Sverige betalar betydligt mer än många yngre.

Många svenskar sparar i fonder.

Men generellt betalar äldre svenskar nästan dubbelt så höga avgifter som yngre personer, enligt färska siffror från Finansinspektionen.

– Billiga indexfonder har fått större genomslag under senare år. Yngre sparare använder oftare digitala plattformar där sådana produkter är vanliga, säger Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark, i ett uttalande.

Nästa dubbelt

Bland personer mellan 35 och 44 år sparar omkring hälften i passiva fonder, exempelvis indexfonder.

Men bland de som är över 64 år är det endast 20 procent som väljer den typen av fonder.

I genomsnitt betalar den yngre gruppen 0,6 procent i avgift för aktiefonderna. För den äldre gruppen är motsvarande siffra 1,1 procent, enligt Finansinspektionen.

– Äldre sparare kan samtidigt ha äldre innehav som inte har bytts ut i samma takt, till exempel för att innehaven ligger på en fonddepå och att en försäljning sannolikt innebär att spararna behöver betala en kapitalskatt, säger Moa Langemark.

Stora skillnader

Skillnaderna mellan de passiva globalfonderna och de aktivt förvaltade fonderna är stor.

Medianavgiften för de passiva är 0,35 procent. Motsvarande avgift för de aktivt förvaltade är 1,25 procent.

– Den som har sparat länge kan ha mycket att vinna på att se över sina fondavgifter. Även små skillnader i avgift kan få stor betydelse för avkastningen när sparandet växer under många år, säger Moa Langemark.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Så sparar de olika åldersgrupperna

Andelen som sparar i passiva fonder:

- 18–24 år: cirka 30 procent

- 25–34 år: cirka 45 procent

- 35–44 år: cirka 50 procent

- 45–54 år: cirka 35 procent

- 55–64 år: cirka 30 procent

- 64+ år: cirka 20 procent

I genomsnitt betalar de olika åldersgrupperna följande avgift för valda fonder:

- 18–24 år: 0,9 procent

- 25–34 år: 0,65 procent

- 35–44 år: 0,6 procent

- 45–54 år: 0,8 procent

- 55–64 år: 0,95 procent

- 64+ år: 1,1 procent

Källa: Finansinspektionen

LÄS MER: Viktigt meddelande till alla som får elstödet

Foto: Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen