UPPGIFTER: Ryska massmördarna på väg att identifieras

2022 04 06

USA kommer med hoppfulla besked om att kunna bringa klarhet i exakt vilken rysk enhet som ligger bakom grymheterna i den ukrainska staden Butja.

Bilderna på massgravarna har kablats ut för hela världen. 14 meter långa gravar med civila människor, visar satellitbilder.

Ryska attacker ligger bakom, men exakt vilken enhet har varit svårt att bevisa. Till nu, uppger amerikanska källor till CNN.

Identifiering möjlig

– Det är möjligt att identifiera de ryska enheterna, säger en tjänsteman från USA med den senaste informationen.

Hög prioritet

Enligt samma källa är uppgiften om att ta reda på vem som är ansvarig högt upp på dagordningen för USA.

– Det är en extremt hög prioritet, säger tjänstemannen till CNN.

Analysering pågår

Sedan krigsbrotten och massmördandet i Butja fördes fram i ljuset har arbetet pågått med att samla in och analysera uppgifter. Man använder sig av alla möjliga verktyg och tillgångar för att ta fram de skyldiga.

Nu tyder uppgifter på att man har “skalat ned” alternativen bland misstänkta enheter, menar samma tjänsteman.

Information kan förbli hemlig

Det är emellertid inte säkert att USA kommer att dela med sig av informationen till allmänheten.

Ett beslut kan mycket väl tas om att istället enbart utlämna uppgifterna till Ukraina.

Flera enheter

Samtidigt uppger också källan att man håller på att analysera möjligheten att det kan ligga mer än en rysk enhet bakom grymheterna i Butja.

Svårigheterna sägs vara att fastslå om brotten har ägt rum medan en rysk enhet drog sig från området, samtidigt som en annan anslöt.

Omvärlden fördömer

Sedan informationen krigsbrotten och massgraven i bland annat Butja nått omvärlden har betydande länder svarat med starka fördömanden.

Nya sanktioner har slagit från både EU och USA. Dessutom har Tyskland öppnat för möjligheten att stänga av importen av rysk gas, och hemma i Sverige bedrivs det stark opinion för att Sverige bör göra samma sak.

Foto: K Schmidt resp resp. Д Григорьев

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen